Vecka 27, 2021 - Högsommar i huvudstaden
Vaknade av att regnet vräkte ner och jag tittade på Lexus som låg nere vid mina fötter. Han låg på rygg med alla benen i luften och att gå ut i det här vädret fanns knappast i hans morgonplanering. Vi hade ju sett Spanien-Italien kvällen innan och matchen gick till förlängning och straffar, vilket gjorde att det blev sent för lillkillen som brukar vilja gå och lägga sig i sängen helst innan tio. Nu rastade jag honom vid midnatt, så det blev naturligt att bli kvar länge i sängen den här morgonen.
Förresten, det kändes oerhört fel att Italien gick vidare till EM-final! Spanien var det klart bästa laget och att matchen skulle avgöras på straffar var tråkigt.
Jag fotograferade ängen med hässleklockor utanför min bostad. Älskar platsen där det lilla koloniområdet ligger omgärdat av gamla förvildade trädgårdar. Knotiga äppelträd bildar ett lagom solgenomsläppligt tak över lotterna och marken runt om är vild och vacker. Vårfloran här är magisk och det är nästan så att jag redan längtar till våren igen.
I Ulf Lundells Vardagar, som är hans väldigt personliga dagböcker, läser jag ofta att sommaren inte är hans bästa tid. Om jag ska vara riktigt ärlig så håller jag med honom. Det är en enda lång väntan på att sommaren ska komma, men när den väl är här är det en oerhört kravfylld tid då alla ska vara lyckliga och umgås framför grillen, helst varje kväll. Man ska resa till landet, helst till skärgården och jag ångrar vekligen att jag en gång sålde mitt sommarhus på Rådmansö. Idag är den enklaste lilla sommarstuga löjligt dyr i Stockholms län.
De höga temperturena på 30 grader är jobbiga för både mig och Lexus. Så att våren och hösten är min bästa tid. Men visst står jag ut med att äta frukost på balkongen på morgnarna och gå i shorts och t-shirt varje dag!
På dagen vandrade vi runt Reimersholme i duggregn, det var fortfarande varmt men ändå lättare att andas efter morgonens regn. I början av veckan steg temperaturen aningen för mycket för Lexus och mig och vi vistades mycket framför fläkten.
Den här holmen är egentligen ingen favoritplats för mig, men det är en fin utsikt under vandringen, speciellt när man har Långholmen på andra sidan kanalen. Vi trivdes gott och jag ville dra ut på dagen eftersom jag skulle lämna honom på eftermiddagen.
Det är inte så ofta jag besöker Stockholms innerstad nu för tiden och då menar jag Norrmalm och City. Jag dras i stället oftast till Djurgården, Långholmen, Kungsholmens stränder och delar av Södermalm när jag vill fotografera gröna och blommande rum i huvudstaden. Men idag travade jag runt en stund i de mer centrala delarna av stan.
Nu började jag trots allt min stadsvandring på Södermalm den här gången också, men det blev en kort promenad förbi den fantastiska Öbergska gården vid Torkel Knutssongatan, som jag aldrig kan se mig mätt på. Den stora asken vid grinden böjer sina grova grenar som ett valv in till den grönskande gården med det gamla vackra huset, som är en rest av tidiga 1800-talets största klädesfabrik i Stockholm.
Jag fortsatt ner till Mariatorget för att se planteringarna med sommarblommor. De gick de i ganska tråkiga rosa nyanser tycker jag, så som det ser ut över hela stan i år. Nästa år hoppas jag på blått-lila-grått-vitt, eller i varje fall någon komposition där färgerna skulle kunna bilda harmoni. Det är länge sedan nu tycker jag. Jag vet mycket väl att harmoniska kompositioner kan bli tråkiga i längden, att något bör sticka ut och fånga ens intresse, men nu börjar det snart kännas som om det skulle vara vågat och udda med harmoni.
Ett kort besök på Mosebacke torg innan jag klättrade ner till Gamla Stan. Sommarblomsurnorna kändes lika ointressanta där som planteringarna på Mariatorget, det enda som fick mig att reagera på torget, var när en kvinna kom ut på sin balkong med frukosten, på översta våningen i huset som ligger intill Södra Teatern. Det såg trevligt ut och jag kan tänka mig att hon hade en fantastisk utsikt från sin frukostplats, över torget och säkert ut mot Stockholms vatten.
Nu för tiden tar man sig mellan de historiska delarna, Södermalm och Gamla Stan, över en motorvägsbro av guld och jag kommer aldrig att förstå denna svulstiga och groteska lösning. Men det är ju fortfarande så att staden planeras för biltrafik, på samma sätt som under Norrmalmsregleringen på 50-, 60- och 70-talet, då hela city förvandlades till en kall och själlös plats i vår annars så vackra stad.
Många från övriga delar av landet, blir förvånade när jag lägger ut mina bilder från Stockholms parker och trädgårdar och de har svårt att tro att bilderna är tagen i den stora stökiga staden. Oftast beror det på att de endast besöker city vid sina Stockholmsbesök och kanske även Vasamuseet och Grönan. Så ni utifrån landet som ska besöka Stockholm – titta i min blogg, där finns massor av tips på vackra platser.
Det var lugnt och stilla i Gamla Stan när jag sakta vandrade i medeltidsgränderna den här förmiddagen och vid Järntorget stod som vanligt Evert Taube framför Tessins Södra Bancohus. Det brukar alltid vara någon som fotograferas bredvid Taube-statyn som restes 1985, men idag var det tomt, så jag tänkte att det var min tur att få hänga lite med Evert. Jag fortsatte sedan förbi restaurang Den gyllne freden på Österlånggatan bara några hundra meter från statyn på Evert. Det var hans stamställe och där ´´drack´´ även andra stora vissångare som Olle Adolphson, Fred Åkerström och Cornelis.
Visst hade det varit mysigt att sitta en stund på uteserveringen vid Café Under Kastanjen på Brända tomten, men jag kan ju inte fika ute varje dag bara för att jag är färdigvaccinerad! Att fika i Stockholm är inte direkt billigt, så idag hade jag tagit med mig kaffe och mackor hemifrån och jag tog fikapaus i Strömparterrens vackra trädgård. Där satt jag länge på en trappa den här lite mulna dagen, då ljuset ändå letade sig ner genom de ganska tunna molnen. Ett mispelträd hade planterats och det måste vara det enda i Stockholm, utanför Bergianska trädgården. Det här lilla trädet kommer jag att följa med intresse.
En man stod och fiskade och hade det stora konstverket föreställande en strömming av plast framför sig. Det är konstnären Thomas Nordström som vill väcka frågan om klimatet och den hotade strömmingen i Östersjön.
Det blev ett besök i Kungsträdgården och i Berzelii park också innan jag vandrade tillbaka från Riddarholmen och över Centralbron till Södermalm och Södermälarstrand där jag parkerat bilen.
Nu laddar jag för finalen i Copa America i natt klockan 2, då Brasilien möter Argentina. Nu hoppas jag att Messis Argentina kan vinna den prestigefyllda kampen.
2010 planterades 4000 nya rosor i Tessinparken, i juni samma år invigdes de nya planteringarna av Sveriges främsta rosenexpert Lars-Åke Gustavsson.
De rosor som fanns här tidigare togs bort och innan de nya rosorna planterades schaktade man bort den gamla jorden, dränerade och tillsatte ny jord. Planteringarna har nu också breddats och på så vis har man kunnat komponera med rosorna på ett helt annat sätt än tidigare. Planteringsavståndet är 40 cm för de flesta rosorna och de sitter i sex rader i planteringarna.
Min dotter bor i närheten av den här vackra parken, så jag vistas här då och då, ibland vid caféet och ibland i skuggan av någon av de 150 hästkastanjerna som inhägnar parken. Planteringarna var rensade och fina idag!
Det är lörorikt att läsa din blogg. Många blommor har jag hört talas om men aldrig sett, som Vippspirean, vilken underbar växt! Lika underbart är det att se alla rosor i Tessinparken.
I morse såg jag att vippspirean redan håller på att blomma över, så det är ingen långblommare. Tessinparkens rosor däremot blommar hela sommaren. Ha det gott Liza.
