Site Meter

Fyll Stockholms trädgårdar och parker med fruktträd!

En blommande päronträdallé ute på Eldgarnsö! Sånt här blir jag religiös av!

Jag älskar träd och blir lycklig av varje nytt träd som planteras i min hemstad. I innerstaden tycker jag att kommunen ser om sina gröna rum, som renoveras och fylls av vackra och bra växter, allt från perenner till träd. Berzelii park, Strömparterren och Norra Bantorget är några exempel. Längs stadens gator finns mängder av gatuträd och när Hornsgatan fick sina nästan 200 ginkgoträd kände jag att de ansvariga nu förstår hur viktiga träden är i en stor stad, både miljömässigt och estetiskt. Jag tittar till dessa vackra Ginkgo biloba med jämna mellanrum och väntar nu på att löven ska färgas guldgula längs Hornsgatans söderstråk. 
 
I Dagens Nyheter igår den 24 september, läste jag Ulf Gråbergs insändare, där han uttrycker att fler fruktträd borde planeras där nya bostadsområden byggs. Ulf Gråbergs vackra och spännande barock-kollo-lott i Tanto finns med i min bok och jag vet att han har en bra syn på det här med trädgård och det gröna runt omkring oss.  
Jag håller verkligen med om att många fruktträd borde planteras i bostadsområden, men även inne i stadens parker. I Humlegården fanns en gång på 1600-talet hundratals fruktträd och även i Bergianska trädgården som innan flytten till Brunnsviken, låg mitt i Vasastan. Själv tänker jag inte främst på all frukt som träden skulle ge, utan i första hand på den skönhetsupplevelse som blommande fruktträd bjuder på. Självklart vore det underbart om man i bostadsområden och även i parker, kunde skörda frukt från träden och det är ju det som Ulfs insändare handlar om....  
 
Det här härliga förslaget rider på vågen av stadsodling som blir allt större över hela världen. Människor har ledsnat på att höra larmrapporter om gifter på frukt och grönsaker. Rädslan blir allt större för vad som händer i kroppen om man stoppar i sig rester av de gifter som odlarna använt för att få en stor och lönsam skörd. Om man däremot odlar sina egna grönsaker och sin egen frukt, så vet man exakt vad som skett från frö och planta. Här i Stockholm blev det succé medOdla på spåret där odlarsugna stockholmare fick använda en gammal nedlagd järnvägsräls. Där odlas grönsaker i pallkragar av entusiaster som tror på en renare och friskare värld.  
Vi får hjälpas åt att få stadsträdgårdsmästaren att förstå att vi stockholmare vill ha mängder av fruktträd i huvudstaden och vilken positiv effekt det skulle bli i bostadsområden. Om det nu ska planteras 30 000 nya träd i Stockholm framöver (se Ulfs insändare) så borde en stor del av dessa träd kunna vara fruktträd, kanske 10 000 som Ulf föreslår. 
 
Jag måste dock vara lite skeptisk inför vad ´´Trädrådet´´ kommer att svara. Kostnaden är mycket större att vårda fruktträd i jämförelse med prydnadsträd och då framför allt äppelträd som måste beskäras varje år på ett korrekt sätt. Att beskära 10 000 fruktträd kräver en hel del av markägarna, vare sig det är parkförvaltningen, kommunala bostadsbolag eller privata värdar. Det måste alltså utbildas folk som kan sköta alla dessa träd. I parker och bostadsområden skulle jag inte vilja se äppelträd som beskärs av amatörer (vanligt idag), vilket skulle kunna göra en trädgård helt misshandlad. Helst skulle jag vilja se stora vackra biggaråträd, storvuxna päronträd i alléer...vilket är bland det vackraste man kan se, men även stadiga äppelträd som tål det slitage som blir i bostadsområden och parker.  
 
Att plantera småvuxna äppelträd som man använder i odlingar idag, skulle inte fungera på bostadsområden eller i parker. Bäst vore då att åter igen använda grundstammen A2 som ger stora, härdiga och kraftiga äppelträd. Det är också en känslig period när fruktträd ska etableras, de får inte störas under sin uppväxt. Anledningen till att staden nu för tiden planterar allt större park- och gatuträd, är att det är svårt att etablera små veka exemplar där det vistas mycket folk. När lindarna i Kungsträdgården planterade i början av 2000-talet så var höjden på dessa träd 5 meter. 
 
Men... jag är helt med på Ulf sköna förslag! Jag vill se Stockholm fyllas med blommande fruktträd i maj månad och som på hösten skulle fyllas av härliga frukter. Tack för den insändaren Ulf Gråberg! Nu har vi att klura på! 

Stockholms gröna rum nominerad till ´´Årets trädgårdsbok 2013´´

Nu har juryn för Sveriges äldsta trädgårdsförening beslutat vilka trädgårdsböcker som nomineras till utmärkelsen Årets Trädgårdsbok 2013. Priset instiftades 2003 för att lyfta fram trädgårdsböcker av god kvalité. Stockholms Gartnersällskap samlar yrkesutövare inom trädgårdsområdet sedan 1848 och utgör en kulturbärande kunskapsbank. 
Länk till Stockholms Gartnersällskap - här! 

Så roligt att bli nominerad bland alla dessa duktiga författare, en stor ära för en trädgårdsmästare i en slottspark!

Motiveringen:
Stockholms gröna rum
Författare: Hasse Wester, Norstedts En mycket vacker, inspirerande och innehållsrik bok för såväl nya besökare som inbitna stockholmare. En härlig bredd på de gröna rummen – alltifrån stora offentliga parker till små intima rum. Författarens entusiasm för de olika platserna, ackompanjerad av hans fina fotografier i vacker layout och fint tryck, gör boken mycket lockande.
Till varje grönt rum finns en intressant, välskriven och personlig text med både historisk tillbakablick och beskrivning av nuläget. Trevligt och informationsrikt är det, med växtförteckningar till flera av objekten och en utförlig källförteckning. 
 
Nytt för 2013! Vinnaren av Årets Trädgårdsbok koras på Bok & Bibliotek! I år presenteras de nominerade och vinnaren på Bok & Bibliotek i Göteborg 26-29 september. För att vaska fram de bästa kandidaterna har Sällskapet bett förlagen välja titlar ur sin utgivning av trädgårdsböcker. Totalt inkom 38 förslag och bland dem valde fackmannajuryn tio titlar samt ett hedersomnämnande som nu presenteras. – Uppdraget blir omfattande varje år. Att välja ut de bästa titlarna förutsätter en hel del läsning och rejält med fackgranskning, då utgivningsfloran är stor, säger Jörgen Orback, ordförande i juryn för Årets Trädgårdsbok.  
 

Nominerade trädgårdsböcker 2013 ·      
Från aprikos till äpple, Christina Högard-Ihr, Norstedts ·      
Gourmetträdgården, Lena Israelsson, Bonnier Fakta ·      
Jord – Funderingar kring grunden för vår tillvaro, Håkan Wallander, Bokförlaget Atlantis ·      
Lundens skugga, Hannu Sarenström, Norstedts ·      
Låt det blomma, Gunnar Kaj, Norstedts ·      
Runåbergs fröer, Johnny Andreasson, Natur& Kultur ·      
Självhushållning på Djupadal, Gustav och Marie Mandelmann, Bonnier Fakta ·      
Stockholms gröna rum, Hasse Wester, Norstedts ·      
Trädgårdens bär, Leif Blomqvist, AB Leif JM Blomqvist OY ·      
Varför blommar det inte? – 300 frågor och svar om trädgård, Agneta Ullenius, Norstedts 

Svindersvik

 8 augusti 2013
 
Den här regniga augustidagen anno 2013, förflyttade vi oss tillbaka till 1700-talet för en stund. Under mina stockholmsvandringar och besök i trädgårdar genom åren, i och omkring huvudstaden, så dyker ofta Carl Hårleman upp som arkitekt till vackra eller spännande byggnader. Ständigt denna Hårleman. Hans far, trädgårdsarkitekten Johan Hårlemans änka lät i början av 1700-talet bygga den Hårlemanska malmgården på Drottninggatan, där Carl växte upp. Byggnaden finns fortfarande kvar vid Centralbadets trädgård och det känns nästan som jag blivit bekant med en av 1700-talets mest berömda arkitekter, vi följs åt på något vis, eller rättare sagt, jag följer i hans spår.  
 
Svindersviks rokokoherrgård är kanske mer spännande än vackert, men jag tycker om byggnaden och platsen som ligger en liten bit från en stökig och trafikerad del av Nacka. Som så många gånger i Stockholmsområdet, förflyttas man från stress och buller, plötsligt till en stilla och vacker plats. En kvarglömd tystnadsoas med tillhörande grönska. Carl Hårleman ritade det här sommarnöjet i rokokostil på 1740-talet till Claes Grill, köpmannen, bruksägaren och en av direktörerna till Ostindiska kompaniet.  
Eftersom fastigheten alltid använts som sommarnöje, har det klarat sig från ombyggnader genom åren och anses idag vara en av Sveriges bäst bevarade rokokoanläggningar. Den enda som bodde permanent här var trädgårdsmästaren...! Sedan 1949 är Nordiska Museet ägare av Svindersviks herrgård och under helgerna på sommaren visas byggnaden. Herrgården är väl bevarad - till och med köket ska vara intakt från 1700-talet. Ganska otippat så finns här också  en stor vacker festsal, där en av landets högsta kakelugnar med 4,5 meters höjd, en gång i tiden har värmt Grill... 
 
 
23 maj 2015
 
I anslutning till huset ligger en separat köksflygel och ner mot strandkanten ligger Paviljongen. Den uppfördes på 1750-talet och byggdes till på 1780-talet. Innanför dörrarna öppnar sig en storslagen festsal med en takhöjd på fem meter. Salen har välbevarad väggdekor från 1700-talets slut, en magnifik ljuskrona och sannolikt Sveriges högsta kakelugn. Här ryms också en svit gästrum, alla med möbler och inredning från 1700- och 1800-talen. (Från Nordiska Museets hemsida)
 
 8 augusti 2013
 
 
I trädgården växer mäktiga gamla lindar och en stor fruktträdgård breder ut sig intill byggnaden. En stor del av trädgården försvann när man okänsligt drog fram Värmdöleden genom det vackra landskapet i slutet av 1960-talet. Det var som vanligt viktigast att ge plats åt biltrafiken. Månghundraåriga trädgårdar värderas inte speciellt högt när trafikleder planeras - tänk om någon skulle komma på idén att dra motorleder genom gamla engelska eller franska trädgårdar?  
Den här dagen betade två orädda rådjur under träden som dignade av äpplen. 20 olika sorter finns i trädgården, äpplen som så lämpligt hamnar i kakor och pajer i bryggcaféet som ligger intill. Äppelträden är gamla och knotiga och det sägs att de planterades redan på 1700-talet och man ju ålderbestämt moderträdet till sorten Åkerö i Sörmland till 275 år, så de här träden kan absolut vara från tiden då herrgården byggdes. Det ska även finnas en ros  här som är uppkallad efter platsen, men jag vet egentligen ingenting om Svindersviksrosen som lär ha nästan rödvit rutiga blommor, utan jag får forska vidare om denna ros. 
Den här regniga sensommardagen ger nog inte rätt bild av trädgården och jag planerar ett nytt besök när fruktträden blommar i maj. Då kommer jag att nosa mycket noggrannare i trädgården.
 
8 augusti 2013
 
Intill herrgården ligger det helmysiga Svinderviks brygghus som verkligen andas 1700-tal. Till och med jag fick huka mig när jag klev in i caféet, där mängder av smarriga bakverk frestar. Vi fikade faktiskt två gånger här på Svindersvik, en gång vid bryggan och en gång inne i det mysiga 1700-talsrummet. Längs stranden går en vandringsväg som leder till Finntorp och hade det inte regnat hade vi följt den ett stycke. 
 
 8 augusti 2013

Vasastans trädgårdar och parker

Klicka på länkarna eller bilderna för att komma till de olika trädgårdarna
 
 
 
Observatorielunden
 
Sinnenas trädgård
 
Spökparken
 
Stadsbibliotekets trädgård
 
Tegnérlunden
 
 
 
  

Sommartid och boken släpps i butikerna på tisdag!

Att vintern har varit ovanligt lång och att våren är försenad i år, vet vi alla - det får vi nordbor stå ut med helt enkelt. Vi får i stället glädja oss åt ljuset tills värmen behagar infinna sig och idag har det ju trots allt blivit sommartid, vilket betyder ljusare kvällar då koltrastarna kommer att sjunga allt starkare utanför mitt fönster.

I slottsträdgården har jag börjat så smått med vårstädning och i nästa vecka ska sommarblommornas frön ner i såjord. Beskärningsjobben är nästan klara för i år och planer smids inför sommaren.

Min bok ´´Stockholms gröna rum´´ släpps i butikerna på tisdag, men de som beställt den från Allt om Trädgård borde redan ha fått hem den. Under påsken fick nära och kära äntligen varsitt ex av boken. Oron har nu lagt sig, boken är ju tryckt och jag kan inte ändra på vare sig text eller bilder, vilket jag med resultatet i hand...heller inte skulle vilja. Jag känner mig riktigt stolt och nöjd - jag är ju trots allt varken fotograf eller författare, utan trädgårdsmästare till yrket.

På Engsholm finns nu boken i varje hotellrum och när den anlände till min arbetsplats i stora kartonger, kändes det märkligt att se så många exemplar på en gång.

Snart är det åter dags för trädgårdsmässan i Älvsjö (11-14 april) och jag kommer att signera min bok vid AoT:s monter under fredag, lördag och söndag, några timmar varje dag. Sedan väntar jag på att Stockholms gröna rum åter ska börja blomma och grönska, så att jag får följa utvecklingen av de parker och trädgårdar som finns med i boken. Kameran och vandrarskorna plockas fram ur vinteridet och om mina halvtrasig knän bär mig, så blir det i sommar många vandringar både i Stockholm, ute i landet och utomlands.

Boken var där - på Kistamässan!

Tyvärr kunde jag inte komma till Rum och trädgård på Kistamässan i helgen, men boken var där - till försäljning för första gången, i Allt om Trädgårds monter. Det kom en bild idag och det var kul att se den ligga där på disken.

Under den stora trädgårdsmässan, Nordiska trädgårdar kommer jag att finnas vid AoT monter och signera boken.


Boken kommer att heta ´´Stockholms gröna rum´´

 
 
Min bok kommer att heta ´´Stockholms gröna rum´´ och ska välta kiosker i april nästa år...!  
När det i våras blev klart att jag skulle skriva den här boken fylldes jag av både skräck och förtjusning. Vilken ära att få göra en bok om Stockholms trädgårdar, men inte kan väl jag? Efter att ha bloggat i sju år skulle jag plötsligt skriva något som blev tryckt på papper. En riktig bok. Jag förstod då inte hur mycket arbete som ligger bakom en bok.  
 
 

Eftersom jag har tagit alla bilder själv så ägnade jag hela sommaren åt att ränna runt med kameran i parker och trädgårdar under all min lediga tid. På sensommaren började skrivandet på allvar och då framstod sommarens fotografering som rena semestern. Att skriva korta blogginlägg är enkelt och lustfyllt, ett flöde som snabbt fångas upp för att sedan försvinna långt in i dunkla bloggarkiv, men kanske inläggen någon gång trots allt dyker upp i några googlesökningar.  

Böcker står i bokhyllor och finns på bibliotek! Att skriva bok är alltså något viktigt, ansvarsfyllt och lite högtidligt. Nu har jag inte bara mig själv att tänka på utan det är flera människor inblandade och jag förväntas att leverera något som ska sälja. 

Att skriva ner texten till de olika trädgårdarna gick ganska bra och även om jag förstod att de behövdes snyggas till så fattade jag aldrig vilket oerhört slitigt jobb det var att få till ett passande språk och att få alla texter att bli hyfsat korrekta. Hade jag inte fått hjälp av min dotter att få ordning på alla mina texter så vet jag inte hur det hade gått. Nu har redaktören fått allt material och vi kämpar tillsammans för att komma överrens om slutresultatet. Det är en lång tung väg kvar och ännu är det inte bestämt vilka bilder som blir med i boken. Det kommer att bli många bilder och jag vill verkligen visa hur vackra Stockholms trädgårdar och parker är. 
 
Stort tack till Allt om Trädgårds chefredaktör Viveka Ljungström som låtit mig göra den här boken! 
 
 
 

Tar all min tid

Boken tar all min tid nu och jag hinner inte med bloggen just nu, men jag kommer tillbaka framöver! 

Tessinparken

17 augusti 2012
 
Syrener och hästkastanj 26 maj 2016
 
19 juli 2017
 
 31 juli 2019
 

2010 planterades 4000 nya rosor i parken, i juni invigdes de nya planteringarna av Sveriges främsta rosenexpert Lars-Åke Gustavsson. De rosor som fanns här tidigare togs bort och innan de nya rosorna planterades schaktade man bort den gamla jorden, dränerade och tillsatte ny jord. Planteringarna har nu också breddats och på så vis har man kunnat komponera med rosorna på ett helt annat sätt än tidigare. Planteringsavståndet är 40 cm för de flesta rosorna och de sitter i sex rader i planteringarna. 

 

De olika rosorna väver nu in i varandra på ett vackert sätt och vanligtvis svåra färgkombinationerna blir plötsligt helt rätt. Nu blandas rött, rosa, orange, vitt och cerise som om det vore en självklarhet och det fungerar alldeles utmärkt.


Parken har sedan 2008 rustats upp i olika etapper och sedan alla rosorna kom på plats har Tessinparken blivit en mycket vacker park i Stockholm som verkligen är värt ett besök, speciellt då när rosorna blommar. Högre upp i parken vid café Tessinparken har man även planterat perenner bland rosorna. Stäppsalvia, perovskia och echinacea är vackra grannar till rosorna och den här blomsterprakten måste vara en vacker vy för de som bor i husen runt Tessinparken.

Det finns ett alldeles speciellt ställe här vid Tessinparken, en plats där man alltid stannar till och tittar in genom fönstren. På Hedinsgatan ligger nämligen hundcaféet Himmelska hundar dit man alltså får ta med sig sin hund in och där hunden kan serveras nybakta hundkex. Här kan man också parkera sin hund om man behöver handla eller uträtta andra ärenden under någon timma. Det är dock inget ställe att rekommendera för den som vill ha en lugnt fikastund med en bok.

 

Min dotter bor i närheten av Tessinparken och det händer att vi går ner till Stockholms glass- och pastahus vid Valhallavägen och köper deras underbart goda bakade potatis med tonfiskröra och sätter oss i parken på en gräsmatta för att äta. Här vistas alla kategorier av människor, de som bor i närheten och även många från hela Östermalm använder Tessinparken som picknick- och solplats på sommaren. Man sitter vid det mysiga caféet som har öppet till elva, eller bara sträcker ut sig på gräsmattorna, barnen leker i den övre delen av parken och andra går omkring och beundrar rosorna och vattnet som plaskar från fontänen ackompanjerar på ett skönt sätt. Den stora fontänen ger tillsammans med alla rosorna extra liv åt Tessinparken.

 

En riktigt tidig morgon strax före fem i början av augusti då jag befann mig i parken helt ensam för att vänta in soluppgången, var fontänen avstängd. Vattnet låg helt stilla i dammen och husen runt omkring speglade sig i vattnet tillsammans med gryningsljuset. Det är stunder som man sparar med sig in i höst, vinter och mörker då solen går upp någon gång på förmiddagen...

 

Den stora avlånga Tessinparken som sträcker sig från Valhallavägen till Askrikegatan anlades under funkisperioden på 1930-talet då Gärdet växte upp som en ny stadsdel i utkanten av Östermalm, parkens arkitekt var Arvid Stille. Runt hela parken planterades då 150 hästkastanjer i alléer och som nu bäddar in parken i en mjuk omslutande grönska och som ger en otrolig blomning i maj månad. Hästkastanjerna har nu beskurits på ett försiktigt och bra sätt och träden ger verkligen karaktär åt den här  parken. De här stora träden ger skugga åt de som inte vill sitta ute i solen och man ser ofta äldre människor sitta på parkänkarna under hästkastanjerna.

Mot Valhallavägen står höga pyramidekar som ger en omväxlande höjdnivå bland träden i parken.

 

Bondens marknad brukar hålla till ner mot Valhallavägen från vår till höst och där man kan handla ekologiskt närproducerade produkter som oftast är skördade samma dag som de säljs på markanden. Här handlar man allt från grönsaker och bröd till sylt, saft och korv.

 

Rosorna som planterades 2010 och senare kompletteringar i Tessinparken, några kan ha förvunnit med året:

 

  • Polarstern, en vit tehybrid med medelstark doft och som blommar långt in på hösten.
  • White Pet en vit ros från sempervirensgruppen med svag till medelstark doft och som blommar till senhösten.
  • Diamond Border som är en vit buskros.
  • HC Andersen, en mörkröd floribundaros med svag doft och som blommar långt in i hösten.
  • Alexander, en lysande röd tehybrid med svag doft som blommar till senhösten.
  • Scented Carpet är en marktäckande Austinros med lilarosa färg och som doftar.
  • Astrid Lindgren är en rosa floribundaros med svag till medelstark doft och med lång blomningstid.
  • Diamant är en vit floribundaros
  • Betty Prior, en rosa floribundaros
  • Aspirin, vit/svagt rosa floribundaros
  • Mozart, mörkt rosa/vit moschataros
  • Katharina Zeimet, vit pylyantharos
  • Leonardo da Vinci, rosa floribundaros
 
12 juli 2015
 
Alexander - Tehybrid, 12 juli 2015
 
Leonardo da Vinci - Floribundaros, 12 juli 2015
 
12 juli 2015
 
Astrid Lindgren - Floribundaros,12 juli 2015
 
Betty Prior - Floribundaros, 12 juli 2015
 
Diamond Border - modern buskros, 12 juli 2015
 
Aspirin - Floribundaros, 12 juli 2015
 
Astrid Lindgren 12 juli 2015
 
12 juli 2015
 
Katharina Zeimet - Polyantharos, 12 juli 2015
 
Mozart - moschataros, 12 juli 2015
 
Leonardo da Vinci 12 juli 2015
 
H.C. Andersen - Floribundaros, 12 juli 2015
 
Ingrid Bergman 12 juli 2015
 
Alexander
 
Amber Queen - Floribundaros, 12 juli 2015
 
 Leonardo da Vinci
 
Några av de rosor som planterades 2010 har inte fungerat så bra, här nedan är en lista sammanställt av Lars Forslin som visar vilka rosor som finns i planteringarna 2014.
 
 

Piperska muren

 
Kungsholmen har egentligen inte så många intressanta parker och trädgårdar, men Piperska murens trädgård är en liten pärla som ligger mittemot Rådhuset på Schelegatan. Här i trädgården finns Stockholms mest välskötta buxbomhäckar! Eftersom trädgården återinvigdes 1998, antar jag att man ansträngt sig och skapat ordentliga växtbäddar för plantorna som ser oförskämt friska ut. Ibland kan jag tycka att man har placerat lite väl många skulpturer i den här lilla parken, men oftast tycker jag att det är harmoniskt och passande! Av någon anledning är aldrig fontänerna igång när jag besöker trädgården!
 
När trädgården invigdes 1998 skulle jag ha varit på plats, men jag blev tyvärr sjuk. Den trädgård som en gång fanns här hade en mycket större yta och stäckte sig upp där nu Rådhuset, rådhusparken och polishusparken ligger. 
 
 
 
 Jag låter Wikipedia och Stockholmskällan berätta om Piperska murens historia!
 
Piperska Muren är en malmgård uppförd på Kungsholmen i Stockholm under 1600-talet och 1694 inköpt för 9 000 daler kopparmynt av hovmannen greve Carl Piper. Hans hustru Christina Törnflycht lät uppföra en hög tegelmur 1704, vilken i folkmun kom att kallas Piperska Muren. Fastighetens ägs sedan 1807 av Stockholmslogen av Coldinuorden. Även Svea orden och ett flertal andra ordenssällskap har sina kanslier här. Utöver ordnarnas egna sammankomster används lokalerna numera till konferens- och festvåningsverksamhet.

1695 påbörjades anläggandet av en trädgård i barockstil med klippta häckar, grottor, orangerier, terrasser och trappor. På 1700-talet sträckte sig trädgården över ett mycket större område än den del som idag är trädgård. En arvinge till Carl Piper sålde anläggningen till en kfaffekokare Lafont, som plundrade den på sina prydnader och styckade och sålde marken. Till egendomen hörde också en vidsträckt köksträdgård. Denna odlingsmark köptes och ägdes under drygt hundra år av en rad trädgårdsmästare, men inköptes av Allmänna Barnhuset 1867 som kapitalplacering och arrenderades ut - den sista trädgrådsmästaren, från 1878, var A.E. Täckman. Trädgården var känd under namnet Täckmanska trädgården. Trädgården förstördes i och med att stora delar bebyggdes. 1998 återskapade delar av barockparken. (Wikipedia och Stockholmskällan)
 
 
7 september 2018
 
8 juni 2012
 
Rådhuset och Piperska muren 2012

Rådhuset

3 juni 2006

18 augusti 2006
 
3 juni 2006

Lusthusportens park/Lejonslätten - Djurgården

 2015
 
 2016 - 7 augusti
 
 Augusti 2018
 
 9 augusti 2019
 
8 augusti 2021
 
 25 juli 2009
 
 
 
  • 1500-talet och fram till 1800-talet fanns på Djurgåden inhägnade djur för den kungliga jakten
  • I slutet av 1600-talet började stora områden hägnas in med 3 meter hög gärdesgård
  • Blå porten kom på plats 1849, men 100 meter söder om dagens läge
  • Villa Lusthusporten byggs 1873
  • Villa Godhem byggs 1874
  • Restaurang Ulla Winblad (tidigare Reinholds konditori) byggdes 1897 till Stockholmsutställningen
  • Statyn över Karl XV restes 1909
  • Blå porten fick dagens placering 1967
  • Lusthusportens park som skapades efter idéer av Kung Gustaf VI Adolf och stadsträdgårdsmästare Holger Blom, invigs 1968
 
 

Lusthusportens park, som ligger öster om Nordiska museet vid Djurgårdsbron, skapades efter idéer av Kung Gustaf VI Adolf och stadsträdgårdsmästare Holger Blom, invigdes 1968. För växtvalet samarbetade de med landskapsarkitekten Walter Bauer. Holger Blom skriver några år efter det att parken invigdes - Fullt ärligt tillskriver jag konungen största förtjänsen härför. 

 

Holger blom skriver vidare:

Så kom då efter flera års grubbel inom vederbörande förvaltningar parkens nydaning till stånd bekostad med hälften vardera Djurgårdsförvaltningen och Stockholms Stad. På samma gång beslöts också anläggandet av promenadvägarna runt Södra Djurgården, stränder och gångbron över Djurgårdskanalen vid Lilla Sjötullen, till vilket allt staden bekostade medlen.

 

På den här marken förvarades vilda djur på 1500-talet och fram till 1700-talet, för de kungliga jakterna. För 400 år sedan började markerna på Djurgården användas till att hålla djur inhägnade för jakt och med tiden även för djurhetsning. Det var kung Johan III:e som på 1580-talet lät inhägna ett mindre område ungefär där idag Galärparken och Nordiska museet ligger. De djur som då fanns inhägnade var främst dovhjortar och kronhjortar.  I slutet av 1600-talet, under Karl XI:s tid som kung, började större områden att hägnas in med en 3 meter hög gärdesgård och över 2 mil stängsel löpte runt norra och södra Djurgården. En av öppningarna i stängslet fanns ute på Blockhusudden och kallades Blockhusporten, precis som caféet heter idag, där längst ute på östra Djurgården.

 

Kungar och adelsmän som en gång i tiden jagade på Djurgården, hade inte riktigt samma syn på djur och jakt som människor i allmänhet har idag. Dåtidens jakt på inhägnade djur och synen på djurhetsning, då olika djur hetsades att döda varandra som ett folknöje, känns idag främmande och obehagligt här i Sverige, även om tjurfäktning i Spanien och andra djurhetsningar runt om i världen fortfarande existerar.

 

Det som idag kallas Lejonslätten öster om Nordiska museet, har fått sitt namn från 1700-talet då bland annat lejon och björnar hetsades här, till publikens stora glädje. Det började med att Drottning Kristina en gång på 1600-talet fick ett lejon i krigsbyte från Prag och det lejonet brukade sedan hetsas mot björnar. Det fanns sedan lejon på den här platsen ända fram till 1792. Då avlivades Djurgårdens sista lejon. Jaktparken med hjortar, älgar och renar, som hade sin storhetstid fram till mitten av 1700-talet flyttade en bit in på 1800-talet till Hjorthagen. 

 

 Här fanns också det klassiska värdshuset Blå Porten som låg där idag Villa Lusthusporten ligger. Värdshuset brann 1869  och just intill byggdes i stället Värdshuset Godthem 1874. Dagens restaurang Blå Porten ligger nu i stället vid Liljevalchs konsthall närmare Gröna Lund.

 

Den blå porten som i dag står stolt och med lysande blå färg just öster om Djurgårdsbron, sattes från början upp (1849) ungefär hundra meter söder om dagens plats, efter att ha gjutits i Brevens bruk i Närke, men flyttades över viken till Nobelparken 1882 och 1921 vidare till Frescati, innan den 1967 kom åter hit till Djurgården där den nu lyser starkt i blått och guld vid Djurgårdsbron. Vid portens första plats fanns då tillhörande den 2 mil långa gärdsgård, som sattes upp som inhägnad för djuren, men även eftersom man var tvungen att betala en avgift för att besöka Djurgården. Grindavgiften avskaffades 1862 för gående och för åkande 1877. 

 

Den vackra öppna parken omsluts idag av stora lummiga träd och buskar, vilket gör den till en lugn skyddad plats där man kan vila på parkbänkar eller på gräsmattan med en fin sjöutsikt bort mot Kaknästornet. Längs kanterna av den stora gräsytan finns mängder av sommarblommor, där varje plantering har ett färgtema, rött, rosa, gult, vitt och blå-lila. I mitten av juni varje år planteras över 10 000 sommarblommor och när de senare på sommaren har växt till sig är det mycket effektfullt och vackert i Lusthusportens rabatter.

För ungefär 10 år sedan planterades även blomsterlökar i dessa planteringar med mängder av tulpaner, men även penséer. Men eftersom det blev för mycket förstört under skolavslutningarna, så fick Djurgårdsförvaltningen upphöra med den vackra vårprakten.

 

2017 firade parken 50-års jubileum -  se här!

 

6 juni 2015 

29 juli 2017
 
29 juli 2017
 
29 juli 2017
 
 7 augusti 2016
 
 7 augusti 2016
 
7 augusti 2016 
 
25 juli 2009
 
19 juli 2014
 
20 september 2014




10 augusti 2014
 
 20 augusti 2010
 
25 juli 2009
 
 3 juli 2013
 
 Paradiset - Paradisblomster i förgrunden och Paradisbusken i bakgrunden. 3 juli 2013
 
Kolkwitzia amabilis 3 juli 2013
 
Lusthusportens park började man den 15 juni 2011 att plantera ut sommarblommorna. Här finns en stor plantering för varje färg och man började idag med den vita. Malin Järild berättade att plantorna kommer från Skallebergs handelsträdgård i Järfälla och att antalet sommarblommor överstiger 10 000. 
 
 
Snöklocka 3 april 2015
 
Källor:

Husen i Nationalstadsparken 
Sankt Eriks årsbok 1995 - Ekoparken
Stockholm vår gröna stad

 

Här intill finns värdshusen Godthem från 1874 och Ulla Winblad från 1897.
 
 

Nyare inlägg

RSS 2.0
Related Posts with Thumbnails