Spökparken-Drottninggatan
14 augusti 2014
- 1699-1701 Spökslottet byggs
- 1840 Ett ras gör att en grav öppnas - en av anledningarna till att parken kallas Spökparken
- 1874-1924 Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta äger fastigheten
- 1875 Spökparken förändras och blir på vissa håll till en engelsk trädgård
- 1907 Café Petissan i hörnan Drottninggatan och Kungstensgatan plockas ner och byggs upp på Skansen på 1930-talet då Stockholms högskola byggs på platsen
- 1926 Ny trädgårdsanläggning i den södra delen av Spökparken. Parken blir tillgänglig för allmänheten
- 1940 En kryddträdgård anläggs i den södra delen och trappan mot Holländargatan byggs
- 2008 Parken snyggas upp med nya gräsmattor och gångar
- 2018 Renovering av gräsmattor
Malmgården, eller köpmannapalatset med flyglar mot Drottninggatan 116, byggdes 1699-1701 och dagens spökpark var då Malmgårdens trädgård. Huset kallas Spökslottet och parken ligger mellan Drottninggatan, Kungstensgatan, Holländargatan och Rådmansgatan. Huset ägdes 1874-1924 av Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta. Den här parken besöker jag ofta under mina vandringar i området, Observatorielunden-Spökparken-Tegnérlunden-Centralbadets trädgård.
Spökparken är Stockholms enda byggnadsminnesmärkta park och anses vara kulturhistoriskt värdefull genom sin blandning av 1700-tals barockträdgård med lusthuset och den symmetriska uppbyggnaden kring en mittaxel och 1800-tals engelsk park med slingrande stigar och stora lövträd. Det var i slutet av 1600-talet som Hans Petter Scheffler från Holland anlade en stor trädgård på den här platsen och man tror att en del av trädgården då var i barockstil. När parken genomgick en stor förändring 1875, blev stilen mer engelsk med olika sorters träd som senare skapade en lummig grönska, men Spökparken har trots inslag av engelsk park en symmetrisk plan med mittaxel och blomsterkvarter. 1995 ersattes den murkna lindallén med nya lindar. Övriga träd i parken är bok, ask, hängask och hästkastanj.
I Spökparkens södra del tillkom en nyanläggning 1926 då parken även blev tillgänglig för allmänheten och 1940 anlades en kryddträdgård på platsen, då byggdes även trappan mot Holländargatan. Spökparken tappade under en lång tid sin glas och blev näst intill bortglömd, men idag är det ändå en fin plats där de höga träden mjukar upp i innerstaden och i parterrens planteringarna i södra delen är på somrarna fyllda med sommarblommor.
2008 renoverades parken, då nästan inget grus fanns kvar på gångarna och gräsmattorna var slitna eftersom platsen använts som hundrastgård. Nya gräsmattor och gångar anlades och man tog bort rhododendronbuskar och ersatte med syren och fläder.
Lusthuset i trädgården likar ett antikt litet tempel och finns kvar från Schefflers tid och ska ha byggts i samma tid som Spökslottet vid Drottninggatan. I Ingvar Storms fina bok ´´Lusthus i Stockholm´´ från 1981, läser jag:
På den stora tomten mot Holländargatan låg ett orangeri och en liten, i det närmast helt symmetrisk barockträdgård med en ´´vattenkonst´´ av täljsten, ´´130 stycken fruktträd´´, ´´10 stycken aprikosträd´´ och ´´5 stycken vinrankor´´
10 oktober 2021
Juni 2020
8 augusti 2015
8 augusti 2015
8 augusti 2014
16 oktober 2018
Café Petissan i hörnet Drottninggatan-Kungstensgatan vid Obeservatorielunden. Bild från Stadsmuseet 1885-1907.
Café Petissan 1902. Stadsmuseets bild från 1902.
Café Petissan. Stadsmuseets bild från 1902.
Spökslottet. Bild från Stadsmuseet 1948. Nu har Petissans vackra lilla gård och hus bytts ut mot det groteskt svulstiga högskolehuset, idag Folkuniversitetet.
I hörnet Drottninggatan-Kungstensgatan, finns ett stort ljust hus där Folkuniversitetet nu ligger, där låg tidigare det välkända caféet Petissan som 1907 plockades ner och byggdes åter upp på 1930-talet i Skansens hantverkskvarter och som är mitt absoluta favoritfikaställe när jag besöker Skansen.
Varför kallas platsen för Spökparken då? Det finns en del olika förklaringar men jag skriver av från infotavlan i parken:
´´År 1840 inträffade ett ras som gjorde att en grav i den norra delen av trädgården öppnades och kistan blev synlig. Vems grav det var vet man inte, men händelsen gav upphov till vilda fantasier. En annan förklaring till namnet Spökslottet är knutet till brukspatron Jakob Balthazar Knigge, som ägde huset i slutet av 1700-talet och var en man så grym och elak att det hette att fan själv hämtade honom med vagn och frustande hästar framför porten vid Drottninggatan. När Knigge stigit upp i vagnen for den iväg i onaturlig fart i skenet av gnistor och lågor´´
19 juli 2020
29 juli 2019
Nävan Rozanne i september 2019
14 augusti 2014
14 augusti 2014
14 augusti 2014
14 augusti 2014 - Holländargatan
Kommentarer
Postat av: Stiernadotte
Härligt med bilder från förr! Jag gillar naturligtvis dina egna bilder som jag hoppas kommer att vara nostalgi i framtiden i samma utsträckning som de är en glädje idag.
Postat av: Hasse Wester
Visst är det härligt med dom gamla bilderna!
Trackback
