Site Meter

Bergianska trädgården

 
 Vintrarna 2011-2013 var ovanligt stränga och besvärliga för både människor och växter i Stockholmstrakten. Perenner och lägre växter som haft ett tjockt skyddande snötäcke över sig har dock klarat sig utmärkt, men vi som vistats ovanför snötäcket i snöstormar och bitande kyla har i stället lidit hårt. Klätterrosor och många vinterhatande människor har på vissa håll haft svårt att överleva.

Men när snön äntligen börjar smälta och trollhasseln blommar nere vid den japanska dammen, då börjar min tid i Bergianska trädgården. Det är då jag startar mina vandringar runt i den här botaniska trädgården för att följa vår, sommar och höst. Trollhasseln är en av de växter som verkligen förlänger växtsäsongen i Sverige då den ibland får för sig att börja blomma redan i februari, men oftast vecklar de ut sina trassliga gula blommor på bar kvist i mars månad.

Den tidiga våren i Bergianska trädgården brukar jag annars tillbringa inne i Edvard Anderssons växthus där mandelträdet blommar ungefär samtidigt med trollhasseln nere vid japanska dammen. Inne i växthuset kan man hänga av sig vinterjackan och njuta av både Medelhavsklimat och tropisk värme och det är en speciell känsla att befinna sig inne i det varma vackra växthuset samtidigt som senvintersnön yr utanför glasrutorna. Man avslutar sedan besöket med en kopp kaffe uppe på den övre våningen där man kan blicka ut över hela anläggningen.

 

Annars är maj månad trädgårdens absolut vackraste tid då träd och buskar skummar av vita och rosa blommor runt hela trädgården. Då vill man egentligen besöka den här trädgården varje dag för att inte missa något av växternas utveckling, men jag har ju jobbet i Engsholms slottspark att sköta också.

Det har blivit en tradition för mig att besöka Bergianska trädgården den första maj varje år och om våren varit gynnsam med lagom sol, värme och regn så bjuder då alla prydnadskörsbärsträden på ett vackert skådespel när de blommar. Då är även de små ängsmarkerna nedanför klippträdgården och borta vid Italienska terrassen fyllda av en vacker vårflora med vårlök, scilla, nunneört och porslinshyacint. I perennkvartern blommar blodörten med sina kritvita blommor och borta vid instutitionsbyggnaden blommar magnolior som den stora stjärnmagnolian som lyser med sina vita stjärnlika blommor som syns från långt håll.

 

Historia

 

Bergianska trädgården är Stockholms botaniska trädgård och ligger vid Brunnsviken fem kilometer norr om Stockholms innerstad. På den här platsen har trädgården legat sedan 1885 då den flyttade hit från Vasastan i centrala Stockholm.  Där låg då trädgården mellan Karlbergsvägen, Torsgatan, Hälsingegatan och Sabbatsbergs sjukhus från mitten av 1700-talet och fram till flytten till Brunnsviken. Det som idag är Vasaparken och marken mellan Odengatan och Karlbergsvägen var då platsen för fruktodlingen där sjuhundra äppelträd fanns. Man kan tänka sig hur vackert det var när alla dessa träd blommade. Anledningen till att trädgården flyttades var att man på platsen i Vasastan skulle bygga stora kvarter med bostadshus. Stockholms befolkning ökade kraftigt i industrialismens tid och det behövdes snabbt bostäder åt alla nya stockholmare. Här byggdes då också Vasa realskola där man på skolgården mot Hälsingegatan kan se ett Ginkgo biloba som finns kvar från den gamla trädgården. Det finns även en lind med sju stammar i Vasaparken som är kvar från den gamla trädgårdens dagar.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                        

 

Femton år efter flytten ut till Brunnsviken skriver pseudonymen Chevalier i ´´Boken om Stockholm´´ från 1901 -  ´´Här i härlig Haganatur har Stockholm sålunda erhållit sin kanske vackraste och utan allt tvivel intressantaste parkanläggning, ty Bergiilund hyser inom sitt stora, kuperade område mycket af intresse ej blott för botanisten och den fackbildade trädgårdsmannen, utan äfven för andra besökare´´.

 

Trädgården hette tidigare Bergielund efter bröderna Bengt och Peter Jonas Bergius som ägde trädgården i Vasastan och där fanns bl.a. växtförsäljning, en försöksanläggning och en trädgårdsskola. Vid brödernas död bildades Bergianska stiftelsen efter testamentet som trädde i kraft 1791 och trädgården donerades samtidigt till Kungliga vetenskapsakademin. På Bergianska trädgårdens hemsida kan man läsa att ´´syftet var att förvalta brödernas trädgård, driva trädgårdsskola och inrätta en proffesur, Professor Bergianus´´.

 

Bergianska trädgården ägs idag av staten och Kungliga vetenskapsakademin och man bedriver forskning inom ´´naturalhistoria, särskilt botanik´´  enligt bröderna Bergius testamente. Bergianska stiftelsen ansvarar även för Edvard Anderssons växthus som invigdes i parken 1995. Stockholms universitet har ansvaret för delar av trädgården som bl.a. frilandsanläggningarna och Victoriahuset där världens största näckrosor visas.

 

 

Det finns en risk att botaniska trädgårdar ibland blir stela och formella med de systematiskt ordnade växterna i olika kvarter, men i Bergianska trädgården finns en omväxlande och vacker terräng och en växtvandring blir aldrig tråkig här. Här finns höjder där man anlagt en stor klippträdgård eller ´´fjällen´´ som de kallades när sprängsten från grottorna vid Brunnsviken fraktades hit. Här finns även strandvägar att vandra på och på många håll små ängar med vild flora vilka är bedårande vackra på våren. Det finns också en stor fruktträdgård med många olika fruktträd och som kronan på verket Edvard Anderssons växthus där man året runt kan se växter från hela världen. En stor våtmark invigdes även i Bergianska trädgården 2011.

Man kan med andra ord tillbringa hur mycket tid som helst på den här platsen om man är natur- och trädgårdsintresserad. Bergianska trädgården är min trädgårdsskola där jag hela tiden lär mig något nytt och i min bildmapp med bilder från Bergianska trädgården finns oerhört många foton. Jag trivs här och tycker att Bergianska trädgården blir bättre för varje år som går och trädgården underhålls och utvecklas på ett proffsigt sätt.

 

En botanisk trädgård är i första hand inte en vacker visningsträdgård utan en plats att samla växter från stora delar av världen, att forska och att undervisa, men självklart också att visa upp en vacker och spännande plats.  En sådan trädgård är ju perfekt om man vill lära sig namnen på växter och i vilka förhållanden de olika växterna lever i. Det finns idag ungefär 6000 arter i Bergianska trädgården att studera och de allra flesta är märkta med tydliga skyltar.

 

Innanför granhäcken bredvid Edvard Anderssons växthus ligger det gamla orangeriet, köksträdgården och örtagården. Det är en väl skyddad plats som hindrar de allra besvärligaste vindarna från att nå in bland grönsaker och örter. Granhäcken har jag följt sedan den nyplanterades 2001 då den gamla häcken var i dåligt skick. Den nya häcken har blivit mycket fin och hålls smal för att ljus ska nå in och för att förhindra att den torkar inifrån.

Här ligger även det gamla orangeriet som idag har en lunchrestaurang och där det också finns en mindre utställningslokal. Speciellt på våren och hösten är det skönt att sitta inne i orangeriets växthus med en kopp kaffe och drömma om sommaren.

 

I den prunkande köksträdgården kan man se runt 300 olika grönsaker som odlas på de upphöjda bäddarna och i örtagården intill finns förutom alla örter även vackra rosor som Venusta pendula och apotekarrosen där de samsas med kryddväxter och läkeörter. Vid gaveln av orangeriet står ett stort Katalpaträd som ståtligt breder ut sin krona och blommar i juli med sina vackra vita blommor. Den har gott sällskap av ett Maackiaträd, ett näsduksträd och en paraplymagnolia. Vid den andra gaveln av byggnaden finns ett Nyssaträd vars löv får fantastiska höstfärger, ungefär samtidigt som det är höstmarknad här inne. Hösten är för övrigt Bergianska trädgårdens andra storhetstid under året. Under maj månad bjuder träden på den fantastiska blomningen och i september-oktober lyser många av trädgårdens träd och buskar i starka höstfärger.

 

 

Av någon anledning brukar jag alltid gå motsols när jag vandrar i den här trädgården. Då startar jag vid institutionsbyggnaden och besöker först de mest intressanta delarna av parken som perennkvarteren, klippträdgården och den japanska dammen. Vid något tillfälle har jag gått medsols och även om jag då fått helt nya vyer så blev jag fullständigt förvirrad och vilsen. Det är motsols vandring som gäller i Bergianska helt enkelt.

 

Under maj månad brukar jag ta sikte på syrenavdelningen för att se den vackra nejliksyrenen blomma, men det finns även andra lite ovanliga syrener här. Vid kanten av klippträdgården finns pionkvarteret och jag brukar inte missa när den tidiga rosa rosenpionen eller dillpionen börjar blomma. Ovanför pionerna finns en plantering där ett bestånd av presidentsippor blommar tidigare på våren. Dessa vackra och bevärliga sippor har jag i flera år har försökt fotografera när de blommar i april, men jag lyckas aldrig få bra bilder av dessa kompisar, fast jag ger mig inte. Jag provar igen nästa vår.

 

En av de vackraste avdelningarna i trädgården är anläggningen vid den japanska dammen som invigdes 1991. I början av maj då körsbärsplommon och bergskörsbär blommar där invid dammen är det magiskt vackert. Jag vet ett par som gifte sig på den lilla ön i dammen och platsen är ju verkligen romantisk på sitt japanska vis med den lilla bron som leder ut till ön. Bron som säkert är den här trädgårdens mest fotograferade motiv. På hösten lyser det av starka färger runt dammen från vingad benved och stora ginnalalönnar.

 

Längs stränderna mot Brunnsviken finns flera mysiga rastplatser där man kan njuta av kvällssolen som sänker sig ner över Haga, och vem vet, man kanske kan se en skymt av kronprinsessan där på Haga strand på andra sidan sjön.

 

Det tog av någon anledning många år innan jag besökte Victoriahuset där världens största näckros finns. Victorianäckrosens blad kan bli upp till 2,5 meter i diameter och blomman hela 40 cm. Bladen med sin storlek ser nästan overkliga ut och de klarar att bära ett barn. Victoriahusets näckrosor är en bra avslutning vid ett besök i Stockholms egen botaniska trädgård.

 

Bergianska trädgården tillhör numer Ekoparken eller Kungliga nationalparken som det är bestämt att den nu ska heta och som bildades 1995. Nationalparken innefattar södra och norra Djurgården och området runt Brunnsviken. Ytan är 27 kvadratkilometer och det känns bra att dessa vackra marker är skyddade. Inom nationalparken finns också norra Europas största bestånd av gamla ekar.

 

Till vänster Malus sieversii, utplanterad 1917 och till höger Malus x robusta, utplanterad 1949. Bilden från 24 maj 2015.
 
Catalpaträdet invid Orangeriet.
 

Kommentarer
Postat av: Från min blogg Trädgårdsspanaren



Postat av: Anneli

Å, vad roligt att du tog upp den Japanska Trädgården. Där gifte jag mig för ganska precis två år sedan. Det är en så fantastisk vacker plats och den lilla ön är som gjord för en vigsel. Jag tycker nog att Bergianska har blivit bättre och bättre för varje säsong. I år har jag inte varit där, men nu blev jag ju riktigt sugen. Tack för ett jättefint inlägg!

2006-07-19 @ 23:37:58

URL: http://flitigamyran.blogg.se



Postat av: Trädgårdsspanaren

Vilken fantastisk plats att gifta sig på.....hoppas att ni använde Uffes ´´Kärleken förde oss samman´´ som bröllopsmusik...!

I morgon ska jag till en plats som du skrivit om Anneli...om vädret blir ok.

2006-07-19 @ 23:49:52



Postat av:

Vilken vacker plats ! Jag var där i går med min syster och pappa. Njöt av allt vackert och tog oss

en gó-fika i septembersolen ... rekommenderas varmt.

/ Ewa

2009-09-28 @ 13:37:46

2011-02-02 @ 06:56:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0