Men när snön äntligen börjar smälta och trollhasseln blommar nere vid den japanska dammen, då börjar min tid i Bergianska trädgården. Det är då jag startar mina vandringar runt i den här botaniska trädgården för att följa vår, sommar och höst. Trollhasseln är en av de växter som verkligen förlänger växtsäsongen i Sverige då den ibland får för sig att börja blomma redan i februari, men oftast vecklar de ut sina trassliga gula blommor på bar kvist i mars månad.

Den tidiga våren i Bergianska trädgården brukar jag annars tillbringa inne i Edvard Anderssons växthus där mandelträdet blommar ungefär samtidigt med trollhasseln nere vid japanska dammen. Inne i växthuset kan man hänga av sig vinterjackan och njuta av både Medelhavsklimat och tropisk värme och det är en speciell känsla att befinna sig inne i det varma vackra växthuset samtidigt som senvintersnön yr utanför glasrutorna. Man avslutar sedan besöket med en kopp kaffe uppe på den övre våningen där man kan blicka ut över hela anläggningen.

Annars är maj månad trädgårdens absolut vackraste tid då träd och buskar skummar av vita och rosa blommor runt hela trädgården. Då vill man egentligen besöka den här trädgården varje dag för att inte missa något av växternas utveckling, men jag har ju jobbet i Engsholms slottspark att sköta också.

Det har blivit en tradition för mig att besöka Bergianska trädgården den första maj varje år och om våren varit gynnsam med lagom sol, värme och regn så bjuder då alla prydnadskörsbärsträden på ett vackert skådespel när de blommar. Då är även de små ängsmarkerna nedanför klippträdgården och borta vid Italienska terrassen fyllda av en vacker vårflora med vårlök, scilla, nunneört och porslinshyacint. I perennkvartern blommar blodörten med sina kritvita blommor och borta vid instutitionsbyggnaden blommar magnolior som den stora stjärnmagnolian som lyser med sina vita stjärnlika blommor som syns från långt håll.

Historia

Bergianska trädgården är Stockholms botaniska trädgård och ligger vid Brunnsviken fem kilometer norr om Stockholms innerstad. På den här platsen har trädgården legat sedan 1885 då den flyttade hit från Vasastan i centrala Stockholm.  Där låg då trädgården mellan Karlbergsvägen, Torsgatan, Hälsingegatan och Sabbatsbergs sjukhus från mitten av 1700-talet och fram till flytten till Brunnsviken. Det som idag är Vasaparken och marken mellan Odengatan och Karlbergsvägen var då platsen för fruktodlingen där sjuhundra äppelträd fanns. Man kan tänka sig hur vackert det var när alla dessa träd blommade. Anledningen till att trädgården flyttades var att man på platsen i Vasastan skulle bygga stora kvarter med bostadshus. Stockholms befolkning ökade kraftigt i industrialismens tid och det behövdes snabbt bostäder åt alla nya stockholmare. Här byggdes då också Vasa realskola där man på skolgården mot Hälsingegatan kan se ett Ginkgo biloba som finns kvar från den gamla trädgården. Det finns även en lind med sju stammar i Vasaparken som är kvar från den gamla trädgårdens dagar.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                            

Femton år efter flytten ut till Brunnsviken skriver pseudonymen Chevalier i ´´Boken om Stockholm´´ från 1901 -  ´´Här i härlig Haganatur har Stockholm sålunda erhållit sin kanske vackraste och utan allt tvivel intressantaste parkanläggning, ty Bergiilund hyser inom sitt stora, kuperade område mycket af intresse ej blott för botanisten och den fackbildade trädgårdsmannen, utan äfven för andra besökare´´.

Trädgården hette tidigare Bergielund efter bröderna Bengt och Peter Jonas Bergius som ägde trädgården i Vasastan och där fanns bl.a. växtförsäljning, en försöksanläggning och en trädgårdsskola. Vid brödernas död bildades Bergianska stiftelsen efter testamentet som trädde i kraft 1791 och trädgården donerades samtidigt till Kungliga vetenskapsakademin. På Bergianska trädgårdens hemsida kan man läsa att ´´syftet var att förvalta brödernas trädgård, driva trädgårdsskola och inrätta en proffesur, Professor Bergianus´´.

Bergianska trädgården ägs idag av staten och Kungliga vetenskapsakademin och man bedriver forskning inom ´´naturalhistoria, särskilt botanik´´  enligt bröderna Bergius testamente. Bergianska stiftelsen ansvarar även för Edvard Anderssons växthus som invigdes i parken 1995. Stockholms universitet har ansvaret för delar av trädgården som bl.a. frilandsanläggningarna och Victoriahuset där världens största näckrosor visas.