Climbing Bonica är nog en ganska ny ros eftersom den inte finns med i Lars-Åke Gustavssons rosenbibel ´´Rosor för nordiska trädgårdar´´.
Jag upptäckte den för två år sedan och idag är jag mycket glad och även överraskad att den blivit så otroligt fin. Det sägs att den blir upp till 2 meter hög men en av mina tre exemplar har passerat den gränsen. Den blommar helt otroligt nu i andra halvan av juli och växer tillsammans med clematis ´Södertälje´. Den är varmt rosa i olika nyanser beroende på hur länge den blommat och den doftar mycket svagt....eller ingenting. Blomningen börjar i juli och fortsätter till senhösten.

Den är härdig och till zon 5
Den här klätterrosen har blivit en klar favorit för mig trots att den saknar doft. Den har så många andra bra egenskaper som väger upp...så som frisk, tålig, härdig, blommar länge och rikt.
Den kan vara svår att få tag på....Zetas trädgård i Stockholm har den inte.

Södertälje är en clematis som Magnus Johnson hittat i just Södertälje på 1950-talet. Det är en starkväxande clematis som kan bli upp till 4 meter hög och är häridig till zon 5.
Den blommar med stora purpurröda blommor på årsskotten från juli till oktober. Jag har den tillsammans med Climbing Bonica och de trivs mycket bra tillsammans.
Man bör platera den med rothalsen ca 10 cm under markytan och man beskär den sent på hösten.

Flammentanz måste vara Sveriges vanligaste klätterros och är en Rosa rubiginosa-hybrid x Rosa x kordensii från Tyskland 1955. Den växer mycket kraftigt och kan i södra Sverige bli upp till 5 meter hög. Blommorna är stora och fyllda i stora klasar och blommar mycket rikligt från juni till slutet av juli den remonterar alltså inte alls. Färgen är karminröd och rosen doftar svagt.

Flammentanz är en frisk ros som är härdig (endast ´Polstjärnan´ är härdigare i Norden) och klarar lite skuggiga lägen och är mycket lättodlad så man kan förstå att den finns i många svenska trädgårdar. Rosnördar tycker dock säkert att den är för vanlig och för tråkig.
I Norrtälje har man planterat Flammentanz efter gatorna i stan. Se här.

Beskärning
Första året efter plantering ska Flammentanz inte beskäras utan låt den bilda långa vårskott som binds upp. Sommaren efter börjar den blomma så klipp den inte på våren som man gör med de flesta rosor utan man beskär istället efter blomningen.

En tysk ros från 1964 och en mycket vacker klätterros med mörkt röda blommor och med glänsande läderartade mörkgröna blad.
Får den växa fritt blir grenarna böjda och kan likna en buskros men om den binds upp blir den upp till 3-4 meter hög.
Den har stora grova taggar som inte sitter så tätt. Sympathie blommar från midsommar och till hösten och doftar medelstarkt.
Den kan drabbas kraftigt av svartfläckssjuka men vår ros har klarat sig under många år i parken.

Dornröschen är en modern buskros från Tyskland 1960 och är en härdig ros som har ´Pike´s Peak´ och ´Ballet´ som föräldrar.
Den växer tätt med styva och upprätta grenar. Beskär man den hårt blir den tät. Den har tätt med taggar och bladen är mörkgröna, glänsande och läderartade.

Blommorna blir stora och är halvfyllda till fyllda och färgen är mörk rosa. Den har ganska svag doft och blommar rikligt under huvudblomningen och remonterar svagare på hösten.

Den här rosen köpte jag för att ha vid hotellet där nu Bonican finns men eftersom den drabbas ganska svårt av svartfläckssjuka så fick den inte vara kvar på den sådan viktig plats och står nu efter staketet inne i trädgårdslandet där den blommar mycket vackert innan svartfläckssjukan sätter in på eftersommaren. Jag har den även inne bland höga perenner där man inte ser så mycket att den drabbas av svampsjukdomen utan rosorna sticker upp bland de höga perennerna.

Man beskär den på vårvintern då man tar bort de äldsta grenarna för att hålla den fräsch.

 

 

 

 

 

 

 

Den här höga vackra perennen är en hybrid mellan Alpslide (Aconogonon alpinum) och  Gråslide (Aconogonon weyrichii) och sprider sig med underjordiska stammar, dock inte så vilt som parkslide som kan bli ett stort problem om den får föröka sig som den vill.

 

 

Den vill ha näringsrik jord som inte får torka ut...perfekt med gröngödsel i form av gräsklipp för att hålla fuktig jord och även ge bra näring. Den kräver nog en uppbindning för att inte falla ihop vid kraftigt regn eller blåst.

Plantavståndet när man planterar denna stora perenn bör vara 50 cm. En stor fördel med finnslide är att den blommar väldigt länge, jag återkommer hur länge den blommar hos oss men det sägs att den ska blomma till oktober.. De första blomklasarna slog ut nu i juni  i vecka 25.
Den är härdig i hela Sverige och vill man ha en hög, vit och tålig perenn så är finnslide ett bra val.

Den ungerska syrenen borde användas mycket mer i trädgårdar. Det är en fantastisk buske som blommar lite senare än bondsyrenerna och är en stadig och vacker växt. Det var meningen att vi i slottsparken skulle ha haft den i stället för Rosa rugosa-häcken men problemet var att den ungerska syrenen blir för hög, den blir 3-4 meter och vi ville att man skulle kunna se över häcken ner mot sjön.

Den ungerska syrenen härstammar från centrala och östra Europa och klarar sig upp till zon 7 här i Sverige. Den vill ha sol eller halvskugga och näringsrik jord för att trivas bra.
Den växer upprätt och de intensivt violetta blommorna doftar svagt. Det här är en helt perfekt häckväxt men det är sällan man ser en häck av den ungerska syrenen.  Den är mycket härdig och tålig.

Det finns en vit sort också som heter ´Holger´ och klarar sig upp till zon 5. ´Holte´ har rödvioletta blommor och blir 2-3 meter hög, ´Måttsund´ blir också 2-3 meter hög och har mörkvioletta blommor och kan odlas upp till zon 6. ´Odensala´ klarar sig upp till zon 7 och blir upp till 4 meter hög.
Just den här biusken på bilderna växer på min gård här hemma i Bromma och fotona är tagna den 15 juni 2009.

Nejliksyren är en sirlig buske, upp till 3 m hög och nästan lika bred. Bladen är äggrunda, gröna med grönvit undersida och håriga nerver. Blommorna är ljuvligt bleklila i stora, väldoftande klasar. En mycket vacker buske! Zon 5. (Från Odla.nu)
Upptäckt i Sichuanprovinsen, Kina 1934, av en svensk botanist från Uppsala, Harry Smith. Han beskrev den 1948 och arten har sedan spritts från Uppsala ut över världen. (Från Bergianskas hemsida)

Bilderna är tagna i Bergianska trädgården i Stockholm den 13 juni 2009.

Ett starkt växande, bred buske, upp till 3 meter hög.  Unga skott är tunna och lite håriga.

Luddsyrenen blommar i månadsskiftet maj-juni och de här bilderna är tagna den 13 juni på Bergianska trädgården.

Luddsyren, är inte så vanlig i odling men väl värd att odla för sina roliga, "ulliga" bladundersidor och graciösa, hängande blomvippor i ljuvaste ljuslila. Busken blir upp till 3 m hög och något smalare. Zon 5. (Från Odla.nu)

Bilderna är tagna i Bergianska trädgården i Stockholm den 13 juni 2009.

Koreansk syren hittades i början av 1900-talet i Korea och Muncheriet. I Sverige klarar den sig upp till zon 6. Den här busken blir bred och upp till 4-5 meter hög och har väldoftande ljusrosa blommor i upprätta blomställningar. 
De här bilderna är tagna i Bergianska trädgården i Stockholm den 10 juni 2009.
Den finns att köpa på Zetas trädgård i Stockholm för 279 kr.

Mose brinnande buske är inte en lätt växt att odla. Men har man en solig plats där jorden är näringsrik, inte för lätt, väldränerad och ganska torr....och gärna kalkhaltig....då ska man ändå kunna lyckas. Den får absolut inte stå i för länge i blöt jord och klarar inte kemiskt sur jord. Min mose brinnande buske som jag hade i slottsparken finns inte mer.

Den växer vild i Syd- och Mellaneuropa och även i norra Kina. Den räknas som mycket härdig och blir ca en meter hög.
Den blommar i juni-juli med rosa eller vita blommor och doften påminner något om citrus. Mose brinnande buske växer långsamt och har en vit, kraftig, nästan vedartad rotstock.
Bladen är lite läderartade och blommorna avger en eterisk olja som vid varmt och torrt väder kan antändas men blomman tar ingen skada.
Växten är giftig och om man kommer åt den under varma dagar kan den orsaka hudinflammation.

Doften och växtens användning inom naturmedicinen gjorde förr Mose brinnande buske till en populär trädgårdsväxt.

Stärkande rotextrakt användes vid underlivsbesvär och inälvsmask.

Avkok av bladen var ett uppskattat skönhetsmedel och användes även mot gikt, mot kramper, hysteri och njursten.

Skadeinsekter håller sig borta från den här växten på grund av de eteriska oljorna och det är klokt att plantera den mellan känsligare växter för att på så vis hålla skadeinsekterna borta. Man skördar fröna innan de faller till marken och sår dem omedelbart.

Man bör helst inte flytta den här växten och inte heller bör man dela den eftersom roten är en rotstock.
Hösten är bästa planteringstid och planteringsavstånd c/c 40 cm.

Hängsyrenen växer vild i Kina och blir ungefär 4 meter hög. I Sverigeär den härdig upp till zon 6 och trivs i näringsrik jord i soligt till halvskuggigt läge.
Blomklasarna blir 15-20 cm långa och blommar i rosarött med svag doft. Bladen blir ca 20 cm stora.
Busken är tålig och lättodlad och man kan använda den som häck eller som solitär.

Den blommar senare än vanliga syrener så det är klokt att ha både bondsyrener, ädelsyrener, ungersk syren och hängsyren om man vill förlänga sin syrensäsong.

Växtsamlaren amerikanen E.H. Wilson hittade den 1901 och beskrev den som en av de vackraste vildsyrenerna. Den kom i handeln 1917 genom plantskolan V. Lemoine i Nancy, Frankrike. (Från Bergianska trädgårdens hemsida)

När jag sökte information på nätet och lät Google översätta en sida så stod det ´´Årscykel - avfallande kroppsbyggnad´´.

Den här hängsyrenen planterade jag som en tanig liten planta i början av 1980-talet på den här gården där vi då bodde. Jag hade fått över en planta från ett jobb vi gjorde i Spånga och tänkte att den kanske tar sig. Den är säkert 4 meter hög och fungerar som ett valv att gå igenom innan porten.

Manna-asken trivs på kalkhaltiga och torra marker och den trivs även bra i hårda jordar. Trädet växer ganska långsamt och blir ca 10 meter hög på 60 år och det kan bli upp till 20 meter högt.
Trädet växer vilt i Sydeuropa och i västra delarna av Mindre Asien. Här i Sverige klarar den sig upp till Stockholmsområdet. På Gotland finns stora vackra exemplar av manna-ask.

I juni blommar trädet med vackra gulvita blomvippor och blommoran lär dofta gott...
Trädet växer med rak stan och med rund eller oval krona.

På Sicilien odlas trädet för att utvinna manna genom att man genom snitt i barken tappar trädet på den sockerhaltiga mannan.

 

De övriga bilderna i inlägget är tagna i Bergianska trädgården i Stockholm den 31 maj 2009.

 

 

Det här är ett av de allra vackraste prunusträdet tycker jag. De vita, enkla och små blommorna brukar översålla trädets kronor i början av maj, de här bilderna är tagna i Bergianska trädgården i Stockholm den 1 maj 2009. Körsbärsplommonträdet brukar vara bland det första Prunusträd som blommar på våren och förväxlas ibland med slån (Prunus Spinosa) som blommar flera veckor senare.
Trädet växer vilt på Balkan och i sydvästra och centrala Asien. Höjden brukar bli ungefär 4-7 meter och är härdigt upp till zon 3. Det är ett vindtåligt träd som vill ha ett soligt läge men trivs också i halvskugga.

Körsbärsplommonen är gulröda och gör trädet vackert ännu en gång på sensommaren eller hösten. Det här trädet används ofta som underlag till plommonträd.

Den här vackra busken har inget med vanlig hassel att göra, de tillhör inte ens samma släkte. Det är bladen som liknar  den vanliga hasselns och till en början skiftar bladen i rosa innan de fullt utvecklade bladen blir gröna.
Om man planterar den här busken framför någon barrväxt i mörkgrönt, som idegran eller liknande så blir effekten mycket vacker.
Den här busken som blommar på bar kvist blir 2 meter hög och trivs i väldränerad mullrik kemisk sur jord i sol eller halvskugga. Hos oss i Sverige klarar den sig upp till zon 2. Den blommar i Stockholmsområdet i slutet av april (bilderna är tagna 26 april 2009 i Bergianska trädgården)
Skenhasseln behöver sällan beskäras men om det måste göras så är bästa tiden efter blomningen.

31 maj 2009

 

 

Kejsarolvonet blommar mycket tidigt och kan ibland vid milda vintrar blommar redan i januari men det beror såklart i vilken del av landet och vilken plats det står på. 

Kejsarolvonet härstammar från centrala Kina och är härdig upp till zon 3 hos oss. Den kan bli 2-3 meter hög och trivs i sol till halvskugga. Den blommar på bar kvist med vitrosa blommor och doftar gott.
Artnamnet kommer efter R.J. Farrer som var en engelsk växtsamlare och botanist som var verksam runt 1900.

 Långholmen 15 april 2009

 

 

Svalörten upptäckte jag första gången på riktigt då jag var en helg på Gotland i början av maj och då trädgårdarna hade gula mattor av den här lysande vårblomman. I slottsparken är marken täckt av svalört i april-maj och den syns mer nu sedan jag började slå backarna från sly och högt gräs på hösten.

Den är vanlig i Sverige upp till Uppland för att i norra Sverige vara mer ovanlig. De växer i lundar och parker i fuktig och näringsrik mark. Svalörten innehåller gifitga ämnen som alla andra ranunkelväxter. Den användes förr i små mänger som sallad.

Så här står det i Wikipedia - Svalörten har gett upphov till en mängt namnsorter som används som trädgårdsväxter. De kan ha annorlunda blomfärg och blomform, men ofta är det frågan om vackert tecknade blad.
Svalört skiljer sig från de andra smörblommorna (Ranunculus) genom sina hela blad och stora blommor med många kronblad. Den är flerårig, en till två decimeter hög och bildar ofta stora bestånd. Stjälken är mer eller mindre nedliggande. Bladen är rundat hjärtlika, kala och lite köttiga, med naggad kant.