• 2009
  • 2008
  • 2007

  • Site Meter

    Lindhagenplanen - Birger Jarlsgatan och Stureplan

     Birger Jarlsgatan 1908. Bild från Stadsmuseet
     
     Den här underbara bilden med stensättarna vid Birger Jarlsgatan har jag sett så många gånger när jag läst om Stockholms historia. Nu lånar jag den från Wikipedia. Bilden är tagen 1898.
     
    Lindhagenplanen var en generalplan för Stockholm framlagd i ett Utlåtande med förslag till gatureglering i Stockholm år 1866 av en kommitté under ledning av juristen och politikern Albert LindhagenVid seklets mitt började industrialismen nå Stockholm och staden blev på kort tid Sveriges ledande fabriksstad med en massiv invandring av arbetskraft från landsbygden. Befolkningen ökade från cirka 100 000 individer år 1856 till 200 000 individer år 1884. Stockholms stadsplan från 1600-talet fylldes nu i snabb takt med bostäder och människor och nådde snart sina gränser. Lindhagenplanen antogs aldrig i sin helhet av Stockholms stadsfullmäktige, endast delar genomfördes efter hårda strider och revideringar. Ändå skulle Lindhagens generalplan få stor betydelse för Stockholms omdaning under det sena 1800-talet. Enligt konsthistorikern Ragnar Josephson är det genom Lindhagenplanen som det moderna Stockholm räknar sin uppkomst. Även Stockholms moderna parkhistoria kan sägas ha börjat med Lindhagenplanen. (Wikipedia) Mer om planen här!
     
    Birger Jarlsgatan nuvarande nr. 39. Bild från 1890-1900. Ägare Stadsmuseet.
     
    1860-talets Stockholm sågs inte som någon storstadsmetropol i Europa, utan hade en nästan lantlig miljö med flera stora trädgårdar där det mestadels odlades tobak. Gatubeläggningen var ojämn och dragkärrorna skramlade fram. Albert Lindhagens stora plan att förändra Stockholm sågs nog både som spännande och skrämmande för stockholmarna. Lindhagenkommittén sneglade som många andra stadsplanerare under den här tiden, på de franska boulevarderna och avenyerna! 
     
    Den första stora, breda gatan som planerades i Stockholm var det som kom att bli Birger Jarlsgatan och som skulle gå från Nybroplan ända fram till Brunnsviken. I boken ´´Stockholmsliv´´ av Staffan Tjerneld kan man läsa:
     
    Till stora delar skulle den nya boulevarden gå över öppen och rätt värdelös mark och för övrigt stod bara underhaltig bebyggelse i vägen. Perspektivet skulle bli grandiost. Då man vandrade mitt på boulovarden, som beräknades få en sammanlagd längd på en fjärdedels mil och efter hela sträckan vara planterad, kunde man i båda riktningarna se sjön och den långa obrutna raden av fasader måste bli imponerande.
     
    Efter många, långa möten och kompromisser fick till slut Birger Jarlsgatan den utformning som vi ser idag, där gatan nästan slingrar sig fram från Roslagstull till Nybroplan och jag är glad att vi slapp den spikraka boulovarden! 
    När marken köptes loss där gatan skulle dras fram, visade det sig att marken där Stureplan skulle anläggas köptes in för endast 68 000 kr - omräknat i dagens värde ungefär 3 miljoner, ungefär vad Nordamerikas indianer fick när dom sålde Manhattan! 
     
     
    Om man kommer uppifrån Kungsgatan ner mot Stureplan så är det Bångska palatset man har framför sig. Den vackra byggnaden ritades 1883 av arkitekt A E Melander och var från 1950-talet fram till 2005 som en stor reklamplats där neonskyltar skymde arkitekturen. Fasadens dekor hade då skrapats bort och blev Sveriges dyraste reklamplats. Jag minns att jag tyckte att det var så befriande när fasaden blev rensat från reklamskyltarna 2005 och att en del av fasadens utsmyckning återställdes, då huset kom att ingå i  Sturegallerian. (Bilden som är från ca 1900 kommer från Wikipedia)
     
     
    Birger Jarlsgatan-Erikbergsgatan. 1905. I fonden till höger skymtar Stureplan. Bild från Stadsmuseet
     
     
    Birger Jarlsgatan nuvarande nr. 40-42. Bild från 1885-1909. Ägare Stadsmuseet.
     
    Ute vid Roslagstull byggdes nya hus utefter den nyanlagda gatan på 1880-talet, medan sista sträckan fram till Nybroplan drog ut på tiden och det storstilade projektet med Birger Jarlsgatan tog 50 år att färdigställas. Den gamla rännilen som rann från Jarlaplan till Nybroviken fylldes igen och i samband med det kom ett helt underbart förslag av juveleraren Christian Hammer som tyckte att staden skulle anlägga en kanal från Brunnsviken till Nybroviken, kantad av trädplanteringar! Tänk er en vacker kanal tvärs genom Norrmalm, med caféer och gångvägar! Som i Amsterdam! Men nu var ju inte Lindhagenskommitteéns största intresse att skapa en vacker stad. Stockholm skulle i stället innehålla ett så strikt gatunät som möjligt och en kanal skulle nog ställa till det för planerarna. Stockholm skulle ju nu i stället förbereda sig för den kommande bil-åldern!
     
    När så Birger Jarlsgatan stod färdig blev gatan stockholmarnas stolthet, med vackra byggnader och fina butiker. Här, liksom på Strandvägen, kom Stockholms förmögnaste familjer att bo. Numer finns det väl knappast några bostäder i byggnaderna mellan Stureplan och Nybroplan, den del av gatan som kom att kallas ´´snobbrännan´´
     
     

    En halv miljon i kö för en hyresrätt i Stockholm

    Tranebergs strand, ett stenkast från mitt näste.
     
     
    Vi har fått en ny gratistidning här i Bromma och tidigt nu på lördagsmorgonen så damp det nya numret ner på hallgolvet. Tidigare har den fruktansvärt tråkiga ´´Mitt i´´ varit den enda Brommatidningen och senaste tiden har den hamnat direkt i tidningsinsamlingen, utan att ens ha öppnats här hemma.
     
    Efter att ha läst några nummer så tycker jag att nya ´´Bromma Tidning´´ känns mycket bättre. I dagens tidning läser jag att bostadskön till en hyresrätt i Stockholm har en kö på 472 000 personer. Många vill som vanligt ha en lägenhet i innerstaden, men att få en hyresrätt inom tullarna kan bli en mycket lång väntan, eller stanna vid en dröm, som Natalie Nordenswan skriver i artikeln. 
     
    Vad jag inte visste var att om man över huvud taget ska få en chans till en nyproducerad och svindyr lägenhet, så behöver man en bruttoinkomst som är tre gånger årshyran. En normalhyra för en 3:a ligger på ca 15 000 i månaden, vilket gör att man behöver en årsinkomst på 540 000 kronor. Läs artikeln här!
     

    Jag känner mig trygg och lugn i mitt näste där jag bott sedan 1987 och mina planer att byta bostad har jag nu helt lämnat.
     
    Den här snöregniga lördagen tänker jag inte lämna lägenheten!
     
     Soundtrack från gårdagskvällens film...

    Bilder på bokens Facebooksida - Januari

     1. Rosendal 
     
     2. Fåfängan 
     
    3. Engsholms vinterallé 
     
    4. Gula huset på Waldemarsudde 
     
    5. Trädet i planket på Kvastmakarbacken 
     
    6. Vitsippor vid Bellmansro på Djurgåden  (ursäkta upplösningen, hittar inte originalet)
     
    7. Astrid Lindgren i Tegnérlunden 
     
    8. Fjäderholmarna 
     
    9. Tyresö slott 
     
    10. Bänk vid Waldemarsudde 
     
    11. Brygga vid Blockhusudden på Djurgården
     
    12. Sturehovs slottspark 
     
     

    En ledig onsdag i slutet av januari

    På TV igår visades en mans sista dag på jobbet innan han gick i pension. De beundrade honom för att han hade jobbat i hela 44 år! Själv har jag hittills jobbat i 45 år och det är meningen att jag ska försöka kämpa på i fyra år till innan min eviga semester börjar. Någon politiker tyckte att 75 år var en lämlig ålder att gå i pension och då kom jag att tänka på det här blogginlägget som jag skrev 2012!
     
    Efter 45 år med fysiskt ansträngande arbete, när kroppen värker lite mer än vad som är ok, så är det skönt att ta sig en ledig onsdag då och då, kosta vad det kosta vill!
     
     
     
     
    På bokens Facebooksida har jag den här veckan Djurgårds-tema. Se här! Jag visar bilder från Östermalms skärgård, som någon kallade Djurgården och jag älskar verkligen den här gröna ön i Stockholm och längtar efter att vårvandra efter stränderna, med självklara stopp vid Rosendal och Waldemarsudde. Jag försöker även att hålla den här bloggen vid liv, idag med ett dagboksinlägg. Bloggen fyller ju faktiskt 10 år i juni! Hur firar man det? Ulf Lundell har bloggat i en månad nu och jag hoppas att även han håller ut i 10 år, minst! Det är en ren njutning att läsa om hans dagar på Österlen och om hans funderingar kring det mesta som händer på gården, i Sverige och Världen.
     
    04.45 sjunger en koltrast i min mobil när jag ska vakna till en ny arbetsdag och även när det är ledigt brukar jag vakna tidigt, men just nu i januari dröjer jag mig kvar i sängen. Eftersom jag bor i Bromma, är det dock en omöjlighet att sova längre än till 07.00 eftersom flyget börjar gå då, just över mitt tak. Jag är dåligt påläst, men jag undrar hur många storstäder som har en flygplats så här centralt? I valdebatten senast så var det skrämmande många som ser det som en självklarhet att kunna landa och lyfta mitt i stan.
     
    Det här blev en dag då jag fixade en massa småärenden som jag aldrig hinner annars och jag började med skomakaren och skräddaren, som båda finns på Arkitektvägen här i byn. Att stansa två hål i ett bälte kostade ingenting! Sedan åkte jag till andra sidan stan och satte upp en spegel mm. hos dottern. Stal hennes ´´Mitt i Östermalm´´ när jag åkte hem. Där läste jag senare att Miljöpartiet vill ha bort 1500 p-platser i stan. Det är redan klart att 70 p-platser på Värtavägen ska bort för att göra rum för nya cykelbanor. Bra! Töm hela Stockholm på bilar så får vi en vackrare stad. När jag ser gamla stockholmsbilder från början av 1900-talet så liknar Stockholm en idyll. Det finns idag 36 000 avgiftsbelagda p-platser på gatumark i stan. 8 000 mer än för 20 år sedan. 
     
     
    Balans!
     
    På väggen i verkstaden gjordes reklam för fälgar...!
     
     
    På vägen hem passade jag på att åka till däckverkstaden för att balansera hjulen på 308:an. Den här mannen är inte någon man småpratar med. Jag försökte med ´´ja nu väntar vi på våren så att vi får byta till sommarhjulen´´. Men han bara tittade oförstående på mig.
     
    Resten av den här lediga onsdagen tillbringade jag med bok och med några TV-program som Tivo spelat in åt mig. Tivo vet vad jag gillar, som till exempel Livet är en tågresa, Så byggdes Stockholm och Sanningen bakom legenden om Atlantis.
     
    I morgon jobb igen!
     
     Boken är utgiven 1950 och behandlar åren i Stockholm 1850-1950
     

    Bland håriga pussmunnar och målarborstar i nyöppnat växthus

     Om några år ser man enbart grönska här!
     
     
    Mitt förhållande till växthus är komplicerat. Eftersom precis allting är uppbyggt av människor, blir avsaknaden av naturens vackra spontanitet och naturliga och harmoniska kaos så påtagligt. Allt är inställsamt, tillrättalagt och ordnat. Precis så som tanken är såklart. Här är ju växterna lättåtkomliga och hela miljön blir som en lärobok i växtkunskap, vilket är fantastiskt. Men jag blir ganska fort uttråkad av all ordning. Samtidigt fullständigt älskar jag Edvard Andersons växthus! Jag sa ju att mitt förhållande till denna inglasade låtsasnatur var komplicerad!
     
    Nåväl, det här stora växthuset i Bergianska trädgården har varit stängt i vinter på grund av renovering och nu i helgen öppnade de äntligen upp portarna igen och idag tog jag med min vän Nikon till Edvards palats. Den här platsen har varit och är fortfarande mitt självklara gömställe när vintern blir för hård och deprimerande i Stockholm. Det hjälper att vandra här inne en timma i Medelhavs- eller tropiskt klimat för att få tillbaka tron på livet...
     
    Jag brukar vanligtvis inte besöka Edvard under helgerna eftersom det oftast är alldeles för mycket folk och eftersom det var nyöppning idag så var det till och med lite kö vid entrén. Annars trivs jag bäst här på onsdagar! Då brukar det endast vara några stycken här inne, om det inte är skolklasser på besök vill säga. Växter ska betraktas i stillhet och kaffet ska drickas till ett lagom sorl från människosläktet.
     
    Det blev ett ganska kort besök idag, men jag försökte i varje fall att lyssna på guidningen en stund, innan jag otåligt försvann in i ormbunksrummet för att se den helt nyrenoverade epifytväggen. Det är i varje fall väldigt skönt att man åter igen kan fly in i värmen hos Edvard, när som helst! Tack grosshandlare/glasmästare Edvard Andersson (1865-1936) som testamenterade sin förmögenhet till Bergianska stiftelsen, så att det här vackra växthuset kunde byggas och invigas 1995 - 20-års jubileum i år alltså!
     
    Mer om Bergianska trädgården här!
     
    Prunus dulcis - Sötmandel
     
    Målarborste - Scadoxus puniceus
     
    Kanarieklocka - Canaria canadensis
     
    Korkeken
     
     Den åttkantiga paviljongen byggdes 1901
     
     
    Parken vilade och väntade...
     
     

    Vinter

     
     

    Kronobergsparken

    21 april 2014
     
    • 1787 - Judiska begravningsplatsen invigs
    • 1883 - Kronobergsparken börjar anläggas
    • 1930-talet - Området vid brandstationen blir färdigt
    • 1945 - Lekplatsen blir färdig
    • 1979 - Statyn Ikaros med draken får sin plats i parken
    • 2002-2003 - Parken renoveras

    Kronobergsparken ligger öster om Fridhemsplan på Kungsholmen och är en av Stockholms fem stora bergsparker som anlades i slutet av 1800-talet. Bergsparkerna anlades på mark som var svår att bebygga i den tid då Stockholms bostadsbyggande växte i takt med den snabbt ökande befolkningen. Bergsparkerna ingick i Albert Lindhagens generalplan från 1866 som handlade om att reglera Stockholms gatunät i den starkt växande huvudstaden. Parken anlades mellan åren 1883-1912 och området mot Polhemsgatan blev sist färdigställt. Den del av parken som ligger intill Kungsholmens brandstation, blev dock färdigt först i mitten av 1930-talet. Den här typen av höglänta parker med slingrande gångar, stora gräsytor och mängder av olika träd, var poulära i norra Europa vid den här tiden. Som besökare fick man dock hålla sig på gångarna då gräsytorna inte fick beträdas...!

     

    Stadsparker skapades för att människorna i städerna skulle kunna promenera längs stigarna, eller vila i de gröna rummen och slippa stadsstressen för en stund. Problemet med bergsparkerna är att de inte är direkt lätt-tillgängliga för de som har problem att ta sig upp för branta sluttningar. Men för de som orkar och har friska ben är Kronobergsparken en populär plats för picknick eller att vila och sola på. Jag måste nog ändå säga att av Stockholms bergsparker så är nog Kronobergsparken den som lockar minst att besöka. Kanske att de skrapade bort för mycket av den ´´naturliga´´ naturen när platsen anlades. Nu dominerar grässlänter.

     Kronobergsparken som är drygt 5 hektar stor, är inramat av Polhemsgatan, Bergsgatan, Kronobergsgatan och Parkgatan. I det sydvästra hörnet ligger den Judiska begravningsplatsen från 1787. En grupp invandrade judar köpte en bit mark invid Kronobergsgatan på 1770-talet och anlade en begravningsplats som idag är inhägnat med ett smidesstaket. 209 personer ligger begravda här och den sista begravdes 1857.

     

    Åren 2002 till 2003 genomfördes en större renovering av parken. Under parken ligger en parkeringsplats som har en in- och utfart mot Fridhemsplan. År 1979 avtäcktes skulpturen Ikaros med draken av konstnären Barbro Lindvall-Liljander. 1945 anlades lekplatsen som ligger mot Kronobergsgatan. 

     

    21 april 2014
     
    21 april 2014
     
    21 april 2014
     
     Mot Parkgatan 21 april 2014
     
    Kronobergsparken ca 1900-1910. Bild från Stadsmuseet.
     
    Judiska kyrkogården i oktober 1907. Bild från Stadsmuseet.

    Drottningholms lindar från 1998 och framåt

     Bild från 2012. När bilden togs, var det bara ett år sedan dessa lindar planterades här närmast slottet.
     
     
    Efter att ännu en gång sett Monty Dons film ´´Franska trädgårdar´´ kunde jag se att slottsparken vid Vaux le Vicomte som ligger 5 mil sydost om Paris, verkligen varit en förebild för Tessin d.y. när han i slutet av 1600-talet ritade Drottningholms slottspark. Den här januaridagen vandrade jag i det som är Sveriges stolthet vad gäller barockparker, bland annat för att titta till lindalléerna, där träden är utbytta under perioden 1997-2011. Träden ser friska ut, men den komplicerade uppbyggnadsbeskärningen har fått många att undra om de trädansvariga verkligen vet vad de gör. Självklart vet dom det. Läs mer om beskärningen längre ner i det här inlägget.
     

    Genom åren hade röta, svampangrepp och hård beskärning i kombination med dåliga markförhållanden försvagat lindarna i parkens alléer och det beslutades att alla träd skulle bytas ut i olika etapper. Några anekdotträd skulle dock få bli kvar, som ett minne från de gamla alléerna. 1997 fälldes de första 168 lindarna och jag var där en helg och såg de gamla lindarna där de låg på marken. Nya växtbäddar gjordes noggrant i ordning inför planteringen av de nya lindarna. Det stora arbetet med att byta ut parkens lindar hade inletts och under åren som det omfattande arbetet pågick besökte jag parken med jämna mellanrum för att följa den spännande och ofrånkomliga förnyelsen av alléerna.

     

    I en artikel i Dagens Nyheter från 3 november 1991, som jag sparat, finns att läsa:

    Av parkens 846 lindar, har inventeringen visat att endast 88 träd är i prima skick, inte stympade och rötangripna. Så gott som alla dessa är 150 år eller yngre. 99 träd är i mycket dåligt skick, lever möjligtvis 5 år till.

     

    I en annan artikel i Dagens Nyheter från 2 september 1997, kan man läsa:

    När den första etappen av träd skulle fällas (ca 200 st) hade slottsträdgårdsmästare Dan Haubo tänkt anlita en skogsmaskin, men föraren vägrade göra jobbet. De ihåliga gamlingarna skulle kunna smulas sönder av skogsmaskinens gripklor och falla över föraren. Det vore livsfarligt. Alltså drog på onsdagen två erfarna skogsarbetare, specialister på att fälla träd manuellt ingång arbetet. De kommer att vara klara på endast två dagar. I veckohelgen sker röjning. 

     


    De 350 lindar som planterats närmast slottet är framdrivna med sticklingar från parkens gamla lindar. De övriga lindarna i parken är av sorten Tilia x europaea ´Pallida´ vars klon är känd från tidigt 1600-tal och ett av de äldsta träden av ´Pallida´ i Sverige, finns för övrigt i Svartsjö slottspark på Färingsö och kallas Drottning Kristinas lind och även ett mäktigt exemplar i Berzelii park. Den här sorten av parklind har en ganska smal krona med korta lite hängande sidogrenar vilket gör att man slipper de annars breda trädkronorna i parkens alléer.

     

    Alla de cirka 840 nya lindarna i parken ser välmående ut och jag imponeras av det arbete som lagts ner för att förnya alla dessa alléer. 2011 planterades de sista lindarna och nu ska träden uppbyggnadsbeskäras på ett ganska avancerat sätt (kandelaberbeskärning) så att man får den perspektiveffekt som man eftersträvar i parken och tanken är att man från de mer öppna alléerna i mitten, ska kunna se slottets flyglar.

     
    Januari 2018. Lindarna har beskurits och jag har så svårt att förstå den här uppbyggnadsbeskärningen. 
     
    Bild från 2015 - De senast planterade träden kom på plats 2011. 
     
    Bild från 2015 
     
    Bild från 2015. Träden längst bort i parken som planterades 1998
     
    Bild från 2015 - Ett av parkens anekdotträd
     
    Bild från 2014
     
    Bild från 2013
     
    Bild från 2012
     
    Bild från 2012 - Just de här träden har haft sin plats här endast ett år när bilden togs.
     
    Bild från 2012
     
    Bild från 2011 - De sista träden i parken planteras närmast slottet. Den här sista etappens lindar är uppdrivna från sticklingar som togs 1995-96 av parkens gamla lindar och kallas här för ´´historiska lindar´´.
     
    Bild från 2011
     
    Bild från 2011
     
    Bild från 2011 - Kandelaberbeskärning
     
    Bild från 2011
     
    Bild från 2009 - Här har ännu inte lindarna närmast slottet fällts
     
    Bild från 2009
     
    Bild från 2009
     
    Bild från 2009
     
    Slottsparkarkitekt Lena Löfgren-Uppsäll förklarar beskärningsmetoden. 2008
    För alléer i barockträdgårdarna hade man olika stilideal för hur de skulle se ut, fungera och beskäras. Lindalléerna i Brottningholms barockträdgård anlades som s.k. ´´vita´´ , (med ´´sand´´ under alléerna), fyraradiga alléer, enligt förebilder från Frankrike. Hur de skulle utföras, vilka proportioner, mått mm man skulle ha finns bl.a. beskrivet i olika franska trädgårsböcker från 16- och 1700-talet liksom av Tessin d.y., som ju var arkitekten för större delen av Drottningholms barockträdgård.

    I Drottningholm är avståndet mellan de två mittersta raderna större, ca 12 m, än det i de yttersta trädraderna som är 7 m. Träden planterades inom raderna på ett avstånd av ca 7 m. Måtten utgår från mått i aln.
    I den mittersta raden skulle trädkronorna inte växa ihop mellan raderna, utan trädkronorna skulle beskäras så att den ljusstrimma föll ner på marken mellan raderna. Inom raderna däremot skulle träden växa ihop. I de yttre raderna skulle träden växa ihop både mellan raderna och i raderna.

    På så vis bildades tre alléer av de fyra trädraderna. I mitten fick man en ´´öppen´´ , ljusare allé där man genom trädkronorna såg slottets flyglar när man vandrade i alléerna från väster mot öster. De båda yttre alléerna skulle bilda täta ´´lövgångar´´, som gav skugga och viss enskildhet.
    För att åstadkomma detta skulle stamhöjderna för träden vara något lägre i de yttre alléerna och lite högre i den ´´inre´´ allén. D.v.s. träden i de båda mittersta raderna hade lite högre stamhöjd mot mitten och lite lägre stamhöjd mot yttersidorna. Även valven i mittallén och de yttre skulle variera något, med högre valv i den mittersta allén än i de yttre.

    Från slotters andra våning skulle alléerna även utgöra en tredimensionell ram runt barockträdgården, som man kunde se ut över. Trädens topphöjd utgick därifrån från slottets andra våningshöjd, med en återbeskärnigshöjd på ca 6-8 (10) m. Denna höjd sammanföll även delvis med höjder på stegar och höjder på andra beskärningsställningar man hade i trädgårdar/parker förr.
    Alléerna skulle heller inte växa ut över barockträdgårdens andra kvarter som broderparterren, vattenparterren och de olika boskéerna. Skälen för detta var för att upprätthålla trädgårdens komposition och avgränsning mellan olika delar. Men om trädens kronor, t.e.x. lind, fick växa ut över omgivande trädgårdsanläggningar fick man även problem med trädrötter i dessa.

    I Drottningholm har träden beskurits med en blandning av traditionell beskärning och hamling d.v.s. lindarna har kapats på en lägre nivå ca 2-4 m från vilken man fått nya toppskott. Så småningom upphörde kapningen på denna nivå och mna lämnade ca 5-7 huvudgrenar som sedan återkapades/hamlades på ca 6-8 (10) m:s höjd med vissa tidsintervaller, som har varierat över tiden. Trädkronornas yttre beskärning putsades/beskars så att de höll sig inom alléområdet och valven i alléerna putsades också. Träden i alléerna fick genom ovan beskriven beskärning s.k. ´´kandelaberform´´ d.v.s. de hade en tjockare stam med ca 5-7 huvudgrenar i kronan från vilken finare grenar växte.

    Detta är bakgrunden till den beskärning vi nu bygger upp de förnyade lindarna i barockalléerna i Drottningholm med. Under de allra första åren utför vi bara traditionell uppbyggnadsbeskärning av träden där vi tar bort felriktade grenar och gör viss urgallring i kronorna. Men efter ca 5-7 år får träden en annorlunda uppbyggnadsbeskärning än ´´vanliga´´ parkträd.
    Träden i Drottningholms barockalléer ska inte ha en genomgående stam, utan få flera huvudstammar enligt ovan, så att de får ´´kandelaberform´´.
    Målet med beskärningen är att åstadkomma träd och alléer med det utseende och de funktioner som de lindalléer man ville ha från början och som de gamla alléerna haft sedan dess.
    Vänliga hälsningar 
    Lena LU 


    Tack för det svaret. Mycket intressant att man följer de gamla reglerna. Det ska bli oerhört intressant att fortsätta följa utvecklingen i parken.
     
    Bild från 2008
     
    Bild från 2008
     
    Bild från 2008
     
    Bild från 2006
     
    Bild från 2006
     
    Bild från 1998. Den här och de efterföljande bilderna har jag kopierat från pappersfoton från en gammal analog kamera. Jag ber om ursäkt för kvaliteten, men jag tyckte att det var intressant att få med när de första lindarna planterades i parken.
     
    Bild från 1998
     
    Bild från 1998
     
    Bild från 1998
     
    Bild från 1998
     
     Bild från 1998. Lindar från Tyskland väntar på sin plats i Drottnigholms slottspark.
     

    Så byggdes Stockholm

     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     

    Trädgårdshändelser 2015

     
     
     
     
    Här listar ja några av landets trädgårdshändelser under 2015. Vet ni några andra trevliga mässor eller trädgårdsmöten, hör av er så uppdaterar jag listan. Stockholms trädgårdsmässor kommer jag giviet vis att gå på men annars ver jag inte vad jag har möjlighet att se i år. Malmö Garden Show lockar! Klicka på länkarna i listan för att komma till de olika evenemangen.
     
     
     
     
     

    Rubriker i media

    Eftersom jag är en samlare och en person som gillar att dokumentera, så har jag samlat lite klipp från olika tidningar där jag funnits med på grund av bloggen och boken. Det är lite ju kul med rubriker tycker jag och här är några från olika tidningar.
     
     
     
    • Upptäck trädgårdsbloggarna - DN 2008
    • Välj rätt sorts gödsel - ICA kuriren 2010
    • Glädjen med gröna fingar - Ljuva Livet 2010
    • Stör inte naturen för mycket - Hus och Hem 2011
    • Glöm det stilrena och tuktade och låt blommorna dominera - Allt om Trädgård 2012
    • Årets vackraste tid är när maj och juni möts - Expressen 2012
    • Bloggar om sina gröna fingrar - Länstidningen i Södertälje 2012
    • Jag har helt enkelt valt platser som jag tycker om - Allt om Trädgård 2013
    • Paradisiskt på Engsholms slott - Gods & Gårdar 2013
    • Å, den som hade en liten slottstäppa - M-magasin 2013
    • Vandra i gröna rum - Vivekas krönika i Allt om Trädgård 2013
    • Slottsträdgårdsmästarens kärleksförklaring - Gods & Gårdar 2013
    • Våren hann i kapp lagom mellan hägg och syren - Mitt i 2013
    • Med rötter i Roslagen - Norrtelje Tidning 2013
    • Ny bok guidar dig genom Stockholms grönska - Östermalmsnytt 2013

    Stockholms vita rum

     
    12 januari 2015
     
     
    Snön yrde över stan när jag tittade ut från min varma lägenhet i morse och det var upplagt för en innedag med boken i soffan, mycket kaffe och med täcket uppdraget till hakan. Men jag längtade ut på vandring, så jag kastade mig ut bland folk i yrsnön. Jag klev av tunnelbanan vid Odenplan som så många gånger förr och vandrade Drottninggatan ner mot stan, med fotostopp vid Observatorielunden, Tegnerlunden och Centralbadets trädgård , som så många gånger förr! Tanken var att fånga parkerna insvepta i gnistrande vit nysnö, men värmen bland husen i stan gjorde att träden inte riktigt ville klä sig i vitt. Det ska mycket till innan jag kallar vinterdagar för vackra, men mycket nysnö i trädgårdar och parker kan få mig att gilla!
     
    Det var fint att se sjöfåglarna äta sig mätta vid Strömmen där snön föll tungt och blötte ner kameran. Det blev hastiga plåtningar. Inne på Bollhustäppan i Gamla Stan var ´´Pojken som tittar på månen´´ vinterklädd i stickad mössa och halsduk. Snyggt! Jag har berättat om honom förr - Sveriges minsta offentliga staty som är 15 cm hög och restes här 1967. Han blir klädd av hemliga beundrare och många offrar pengar till pojken samtidigt som man klappar på hans blankslitna huvud för att önska sig lycka i livet. Innan jag åkte hem handlade jag mat vid Munkbrohallen vid Gamla Stans tunnelbanestation.
     

    Nu har jag inlett mig 45:e arbetsår och kämpar vidare med halvtrasigt knä, men med en stark längtan till våren och att få sätta fingrarna i jorden igen. Arbetsresorna går fortfarande i mörker både till och från slottsparken. Det dröjer ett tag till innan man märker att det blir ljusare. Arbetet består i att klippa mer mängder med vilda buskar, slån, vildrosor, hagtorn mm. för att öppna upp för ännu vackrare utsikt mot sjön. Det finns tillräckligt med blommande vilda buskar runt slottet.

     

    Sedan fångade jag upp på Facebook att AoT:s chefredaktör och förläggaren till min bok, Viveka Ljungström nu själv ger ut en trädgårdsbok tillsammans med trädgårdsarkitekten Karin Janrik. Boken som heter ´´Vackrare trädgård med arkitektens verktyg´´ kommer till försäljning på nätet den 3 mars. Lycka till med boken!

     

     

    På tavlan står det vilka vi är!
     
    ´´Pojken som tittar på månen´´ var ordentligt och vackert klädd på Bollhustäppan i Gamla Stan där han suttit sedan 1967.
     
    Fiskare på Strömparterren
     
    Där borta! Säger Karl XII i Kungsträdgården
     
    Observatorielunden
     
    Centralbadets trädgård
     
     Gatstenarna var som konstverk!
     

    Räddade blogginlägg

    För ett år sedan kapades mitt Gmailkonto där bloggen ´´Slottsträdgårdsmästaren på Engsholm´´ fanns. Den bloggen skrev jag skrev i 1,5 år efter det att jag lämnat den gamla Slottsträdgårdsmästaren-bloggen. Bloggen gick inte att återställa efter kapningen, men genom en heroisk insats av min trädgårdskompis Lars Forslin, räddades all text som jag skrivit. Jag gick ju tillbaka till den här gamla bloggen och här lär jag väl bli kvar nu. Nu har jag återställt vissa bilderna till några av de tidigare förlorade inläggen, vilka jag nu lagt på denna blogg! Klicka på länkarna över bilderna!
     
    Läs mer om kapningen här!
     
    Österbybruk
     
     

    Katter i trädgårdar

    De flesta katter vill vara ute när de är inne och tvärtom
    och ofta samtidigt.

    - DR. LOUIS J. CAMUTI -
     
     Den här skönheten hittade jag i Visby botaniska trädgård
     
    Rosendals katt för några år sedan
     
     Drottningholm-katt!
     
    Vid Bosse Rappnes Slottsträdgården Ulriksdal, smög den här kompisen runt 2011

    Stockholms katalpa-träd

     Catalpa x erubescens (hybrid mellan Kinesisk katalpa C. ovata och C. bignonioides) Bergianska trädgården i juli 2012
     
    Nu har jag uppdaterat det här blogginlägget flera gånger eftersom jag fått nya ´´fakta´´ under den senaste tiden. Den här gången tänker jag inte spekulera så mycket utan inrikta mig på de dokumenterade fakta som Bergianska trädgården har.
     
    Det finns inte så många katalpa-träd i Stockholm och enligt Bergianska trädgården så ska flera träd av arten som finns i innerstaden, härstamma från det gamla trädet som står intill orangeriet i Bergianska trädgården.
     
     
     
    Gunvor Larsson på Bergianska trädgården beskriver katalporna så här:
     C. x erubescens : Bladen, luktar inte oangenämt om man gnuggar bladen, de varierar i form från brett hjärtlika till svagt tre-loberade, 20-30 cm långa,  de är rödaktiga vi lövsprickning. Blomställningen är ca 30 cm, yvig och rikblommig.
     
    C. bignonioides blad luktar illa när de gnuggas, bladformen är brett hjärtlik, 10-20 cm långa, de är inte rödfärgade vid lövsprickning. Blomställningen är mer kompakt ca 10-15 cm  
     
     
     
    Det har diskuterats fram och tillbaka varifrån stadens katalpor härstammar och jag ska försöka reda ut den här röran så gott det går. Vi tar träd för träd.
    ____________________________________________________________________________________________________ 
    Bergianska trädgårdens hybridkatalpa ( Catalpa x erubescens)
    Den här gamla kämpen har hängt med i många år, men under de stränga vintrarna 2010-2011 fick trädet skador och beskars ganska kraftigt. Trädet mår fortfarande dåligt och trädgårdsmästarna på Bergianska säger att trädet har svamp. Vi får se hur länge det vackra trädet klarar sig, varje år som går nu är bonus! Trädgårdsmästarna har dock sticklingsförökat katalpan och planterat ut två unga exemplar vid regnskyddet bakom Institutionsbyggnaden. Åldern på det gamla trädet vet jag inte, men jag ska försöka ta reda på det. Helt säkert är i varje fall att det här är en Catalpa x erubescens!
     
    ____________________________________________________________________________________________________
    Karlaplans hybridkatalpa Catalpa x erubescens) 1980
    Det har funnits delade meningar om varifrån det här stora vackra trädet på Karlaplan just utanför järnaffären, härstammar ifrån. De, han, hon eller hen som driver bloggen Arboarkticum skriver så här till mig:
     
    ´´För några år sedan var vi i kontakt med Gunvor Larsson på Bergianska och hennes historia stämmer i stora drag med den du redogör för ovan (En text som jag nu raderat). Men vi har också varit i kontakt med Ulf Lindahl (Träd i Stockholm) som i sin tur pratat med Rune Bengtsson, som borde vara bättre insatt. Rune menar tvärtemot Gunvor att skylten Catalpa bignonioides på Karlaplan har fog för sig.  Av samma uppfattning är också en annan Rune, nämligen Rune Brand (född 1948), tidigare stadsträdgårdsmästare i Hässleholm och idag föreståndare för Örtagårdens plantskola i Vinslöv. I sin ungdom var Rune en av de medhjälpare som var med och planterade ut minst tre katalpor i Stockholm. En bignonioides på Karlaplan, samt en hybridkatalpa på Rosendalsterrassen på Djurgården och en dito i Bergianska´´ .
     
    Jag mailade själv Gunvor Larsson nu i början av januari 2015 och hon berättar att katalpaträdet på Karlaplan är sticklingsförökad från Bergianskas träd och att det finns dokumenterat. Plantan skänktes till Stockholms stad 1980. 
     
    I boken ´´Träd i Stockholm´´ där Per Ola Fritzon är fotograf och en av författarna, kallar han Karlaplans katalpa för Catalpa bignonioides, trots att Bergianska har dokumenterat att trädet är en stickling från deras Catalpa x erubescens!
     
    Gunvor Larsson berättar vidare att:
    Jag har varit i kontakt med Per Ola Fritzon, god vän med Rune Bengtsson, som tidigare jobbade med träd i Stockholms stad. Det är också Per Ola som tagit alla bilder och lagt grunden för boken  'Träd i Stockholm'. Han säger att Rune ändrade sig angående bestämningen av katalpan vid Karlaplan sedan jag visat Bergianskas katalpa.
    Per Olas bilder i på Karlaplans-katalpan indikerar att det verkligen är en C. x erubescens. 
     
    Så utan tvivel så är Karlaplans träd C. x erubescens. 
     
    ____________________________________________________________________________________________________
    Rosendals katalpa ( Catalpa x erubescens)
    I Bergianska trädgårdens register finns dokumenterat att arkitekt Bauer på Rosendahl har fått plantor av C. bignonioides var. aurea, C. x erubescens var. japonica och C. x erubescens (stickling från samma individ som vid Karlaplan) 1977 av oss. Dessa träd finns inte kvar hos oss.
    Idag finns två katalpor på Rosendahl, vilka det är vet vi inte, vi kan inte heller vara säkra på att det är de som kommer från oss som står där. (Gunvor Larsson) (Det här trädet ska jag fotografera under 2015)
    ____________________________________________________________________________________________________ 
    S:t Paulsgatan 5:s katalpa  Catalpa x erubescens)
    Enligt tidningsartikeln (se länk nedan) som handlar om när katalpan i Etnografiska museets trädgård planterades 2011, skänkt och planterat av Fredrik von Feilitzen, så kommer även trädet på S:t Paulsgatan från Bergianskas katalpa och det är Fredrik von Feilitzen som står bakom även detta träd. Jag har jobbat på den här gården på 1990-talet och tyckte alltid att tädet såg så exotiskt ut.
    ____________________________________________________________________________________________________ 
    Etnografiska museets katalpa 2011
    I Lars Epsteins blogg läser jag att katalpan som planterades i juni 2011 i museiparken, är en stickling från Villagatans träd och som drivits upp av Fredrik von Feilitzen som också planterade trädet på S:t Paulsgatans gård. Sticklingen till museiparken drevs upp i en kruka i fem år innan den planterades ut. Det verkar ju vara en hybrid som från början härstammar från Bergianska trädgården - men helt säker kan man inte vara...!
    ____________________________________________________________________________________________________
    Villagatans katalpa ( Catalpa x erubescens)
    Det vackra trädet på Villagatan är sticklingsförökat från Bergianska trädgården och Fredrik von Feilitzen står bakom även detta träd. 
     ____________________________________________________________________________________________________
     
    Katalpor blir sällan över 100 år, så det gäller att föröka och nyplantera kontinuerligt runt om i staden. Jag vet att det finns privatpersoner som tagit frön från dessa träd och drivit upp egna små träd. Det kan väl inte vara olagligt vad jag vet - men det är viktigt att dokumentera varifrån plantorna härstammar - tycker jag!
     
    Vad gäller förökning av hybriden C x erubescens så bör man sticklingsföröka den. Bergianskas Gunvor Larsson igen:  
     
    Jag har sett Arboarctikums blogg, att de har tagit frön från Karlaplans katalpa. I beskrivningarna jag läst står det att hybridens frö är tomma och det kanske stämmer att 80 eller 95% av alla frön den bildar är tomma men det kanske är så att några är matade. Dessa kan ju då klyva ut som hybrider ofta gör och ge avkomma som påminner mer om en av föräldraarterna.
    I Bergianska har vi aldrig sett några fröplantor självså sig i närheten av trädet... 
     
     
    Nu har jag även sett ett katalpa-träd i Tanto Mindre koloniområde och om något vet varifrån just det trädet kommer så vore jag tacksam för den informationen.
     
     
     Läs här om när trädet vid Etnografiska planterades!
     
    Om någon vet andra katalpa-träd i Stockholm så får ni jättegärna höra av er!
     
     
    Karlaplans katalpa - Catalpa x erubescens
     
    Villagatan  Catalpa x erubescens
     
     I Norra Djurgårdsstaden finns nu en gata med Katalpaträd (jag ska ta reda på adressen inom kort)

    A Room with a View

    Utsikt från mitt fönster i Bromma.
     

    Vintervikens trädgård

    25 juli 2012
     
     25 juli 2012
     

    ´´I trädgården vill vi visa mångfald och möjligheter inom trädgårdsodling och inspirera besökarna till egen odling. All odling är ekologisk och vi strävar efter att även vår övriga verksamhet ska bedrivas i riktning mot ett ekologiskt hållbart samhälle.

    Vintervikens visningsträdgård anlades under kulturhuvudstadsåret 1998. Hösten 1999 bildades en ideell förening för att driva verksamheten vidare. Under åren har trädgården förändrats och utvecklats på många sätt. Den är numera stadsplanelagd, vilket medfört att föreningen kan satsa mer långsiktigt än tidigare.

    Föreningen arrangerar också marknader och olika kulturevenemang, som musikkvällar, utställningar, midsommarfirande mm.

    Verksamheten finansieras till största delen genom överskott från vår kaféverksamhet och medlemsavgifter.
Det ideella arbetet som bedrivs i föreningens olika arbetsgrupper är också av avgörande betydelse. Föreningen har vid olika tillfällen fått bidrag från stiftelser, vilket bl.a. möjliggjort anläggandet av doftträdgården 2012/13´´(Från Vintervikens hemsida!) se mer här!

     

    HITTA HIT

    Trädgården ligger i en dalsänka mellan Aspudden, Liljeholmen och Gröndal, strax sydväst om Stockholms innerstad.

    Adress
    Vinterviksvägen 30

    Res kollektivt

    • Buss 133 från Liljeholmen
    • Snabbspårvägen tvärbanan Alvik-Gullmarsplan till hpl Gröndal
    • T-bana Aspudden alt. Liljeholmen


    Det är bäst att de som driver Vintervikens hemsida får berätta om den här platsen. Jag nöjer mig med att säga att det är en fantastisk utflyktsplats i Stockholms närhet där man fikar/lunchar gott, mitt i en stor vacker örtagård. 

     
    25 juli 2012
     
    25 juli 2012
     
    25 juli 2012
     
    25 juli 2012
     
    25 juli 2012
     
    16 juli 2013
     
    Intill Vintervikens trädgård ligger Vintervikens kolonilottsförening som bildades 1975 och har idag 81 odlingslotter. Väntetiden för att få en lott utan stuga här, är ca 7 år. Bilden på den beslutsamma Slottsträdgårdsmästaren är tagen 18 juni 2011 i koloniområdet, året innan bokskrivandet!
     
     
     Den här vackra lokalen finns i Nobels gamla dynamitfabrik en bit från Vintervikens trädgård.  
     
    ´´År 1865 köptes hela området av Alfred Nobel som flyttade hit från Heleneborg på Södermalm eftersom verksamheten blev för farlig för allmänheten där. I Vinterviken anlade han en fabrik och testverksamhet för tillverkning av framför allt dynamit. Platsen var vald med omsorg, i en smal dalgång omgiven av höga berg med skog och direkt anslutning till Mälaren. Tillverkning av sprängmedel slutade 1921 och 1972 köpte Stockholms kommun området´´ (Wikipedia)

    Mosebacke Torg

    9 maj 2012
     
    9 maj 2012
     
     Maj 2019
     

    Den här platsen högt uppe på söders höjder har långt tillbaka i tiden kallats Fiskareberget, Fiskaretorget och Hökensberg och man tror att namnet Mosebacke kommer från en mjölnare som hette Moses vars kvarn fanns här på 1600-talet. I mitten av 1800-talet började torget anläggas första gången och efter den stora branden 1857, då 600 människor blev av med sina bostäder, fick torget en större yta. Mosebacke torg är tillsammans med Strömparterren och Berzelii park Stockholms äldsta allmänna parker. 1896 förändrades torget då många av de träd man ser idag, planterades.

     

    Granne med torget ligger Mosebacke terrasser som sedan 1700-talet varit ett nöjescentrum på Södermalm. De byggnader som är framträdande på torget är Södra Teatern från 1859, arkitekt Johan Fredrik Åbom och det gamla vackra vattentornet, ritat av den kända arkitekten Ferdinand Boberg och stod färdigt 1896, samma år som den nyrenoverade parken var färdig. 

     

    26 april 2015 

    30 maj 2015 - Mosebacke sommarcafé
     
    Rikstelefon från början av 1900-talet
     
     29 september 2013 - Mosebacke café är ett mysigt sommaröppet café och vegetarisk lunchrestaurang mitt på Mosebacke Torg.
     
    29 september 2013
     
    29 september 2013 - Skulpturgruppen ´´Systrarna´´ som skapades av Nils Sjögren fick sin plats 1945, då parkanläggningen förändrades runt om skulpturen.
     
     

    Sjögren inspirerades av en tragisk händelse som utspelats i Stockholm 1911, och som skildrats i dagstidningar och i ett skillingtryck. Två unga kvinnor dränkte sig då tillsammans i Hammarby sjö, en händelse som på sin tid blev mycket omtalad. I en artikel i Dagens Nyheter den 20 november 1911 ges en ledtråd till orsaken: "Det synes mellan dem ha existerat en svärmisk flickvänskap med något överspändt i sig". I tidningen berättas vidare att "de hade bundit samman sina kroppar med sina hattslöjor och fyllt sina väskor med stenar för att av deras tyngd dras ned i djupet - det var häraf tydligt att de båda unga flickorna sökt och funnit döden tillsammans".

    Det är oklart om Nils Sjögren med hänsyn till dåtidens tidsanda har velat tona ned den troliga lesbiska bakgrunden till sitt skulpturmotiv genom att namnge den som Systrarna. I nutid har dock skulpturen kommit att uppmärksammas som en påminnelse av tidigare tiders stora svårigheter för människor att leva i en homosexuell relation. (Wikipedia)

     

     

     Mosebacke Torg med vattentornet och Katarina kyrka. Bilden från 1896 tillhör Stockholms stadsmuseum.

     


    Spökparken-Drottninggatan

    14 augusti 2014
     
     
    • 1699-1701 Spökslottet byggs
    • 1840 Ett ras gör att en grav öppnas - en av anledningarna till att parken kallas Spökparken
    • 1874-1924 Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta äger fastigheten
    • 1875 Spökparken förändras och blir på vissa håll till en engelsk trädgård
    • 1907 Café Petissan i hörnan Drottninggatan och Kungstensgatan plockas ner och byggs upp på Skansen på 1930-talet då Stockholms högskola byggs på platsen
    • 1926 Ny trädgårdsanläggning i den södra delen av Spökparken. Parken blir tillgänglig för allmänheten
    • 1940 En kryddträdgård anläggs i den södra delen och trappan mot Holländargatan byggs
    • 2008 Parken snyggas upp med nya gräsmattor och gångar
    • 2018 Renovering av gräsmattor
     
    Malmgården, eller köpmannapalatset med flyglar mot Drottninggatan 116, byggdes 1699-1701 och dagens spökpark var då Malmgårdens trädgård. Huset kallas Spökslottet och parken ligger mellan Drottninggatan, Kungstensgatan, Holländargatan och Rådmansgatan. Huset ägdes 1874-1924 av Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta. Den här parken besöker jag ofta under mina vandringar i området, Observatorielunden-Spökparken-Tegnérlunden-Centralbadets trädgård.
     
    Spökparken är Stockholms enda byggnadsminnesmärkta park och anses vara kulturhistoriskt värdefull genom sin blandning av 1700-tals barockträdgård med lusthuset och den symmetriska uppbyggnaden kring en mittaxel och 1800-tals engelsk park med slingrande stigar och stora lövträd. Det var i slutet av 1600-talet som Hans Petter Scheffler från Holland anlade en stor trädgård på den här platsen och man tror att en del av trädgården då var i barockstil. När parken genomgick en stor förändring 1875, blev stilen mer engelsk med olika sorters träd som senare skapade en lummig grönska, men Spökparken har trots inslag av engelsk park en symmetrisk plan med mittaxel och blomsterkvarter. 1995 ersattes den murkna lindallén med nya lindar. Övriga träd i parken är bok, ask, hängask och hästkastanj. 
     
    I Spökparkens södra del tillkom en nyanläggning 1926 då parken även blev tillgänglig för allmänheten och 1940 anlades en kryddträdgård på platsen, då byggdes även trappan mot Holländargatan. Spökparken tappade under en lång tid sin glas och blev näst intill bortglömd, men idag är det ändå en fin plats där de höga träden mjukar upp i innerstaden och i parterrens planteringarna i södra delen är på somrarna fyllda med sommarblommor. 
     
    2008 renoverades parken, då nästan inget grus fanns kvar på gångarna och gräsmattorna var slitna eftersom platsen använts som hundrastgård. Nya gräsmattor och gångar anlades och man tog bort rhododendronbuskar och ersatte med syren och fläder. 
     
    Lusthuset i trädgården likar ett antikt litet tempel och finns kvar från Schefflers tid och ska ha byggts i samma tid som Spökslottet vid Drottninggatan.  I Ingvar Storms fina bok ´´Lusthus i Stockholm´´ från 1981, läser jag:
    På den stora tomten mot Holländargatan låg ett orangeri och en liten, i det närmast helt symmetrisk barockträdgård med en ´´vattenkonst´´ av täljsten, ´´130 stycken fruktträd´´, ´´10 stycken aprikosträd´´ och ´´5 stycken vinrankor´´
     
     
     
    10 oktober 2021
     
    Juni 2020
     
     8 augusti 2015
     
    8 augusti 2015
     
    8 augusti 2014
     
    16 oktober 2018
     
     Café Petissan i hörnet Drottninggatan-Kungstensgatan vid Obeservatorielunden. Bild från Stadsmuseet 1885-1907.
     
     Café Petissan 1902. Stadsmuseets bild från 1902.
     
     Café Petissan. Stadsmuseets bild från 1902.
     
     Spökslottet. Bild från Stadsmuseet 1948. Nu har Petissans vackra lilla gård och hus bytts ut mot det groteskt svulstiga högskolehuset, idag Folkuniversitetet.
     
    I hörnet Drottninggatan-Kungstensgatan, finns ett stort ljust hus där Folkuniversitetet nu ligger, där låg tidigare det välkända caféet Petissan som 1907 plockades ner och byggdes åter upp på 1930-talet i Skansens hantverkskvarter och som är mitt absoluta favoritfikaställe när jag besöker Skansen.
     
    Varför kallas platsen för Spökparken då? Det finns en del olika förklaringar men jag skriver av från infotavlan i parken:
    ´´År 1840 inträffade ett ras som gjorde att en grav i den norra delen av trädgården öppnades och kistan blev synlig. Vems grav det var vet man inte, men händelsen gav upphov till vilda fantasier. En annan förklaring till namnet Spökslottet är knutet till brukspatron Jakob Balthazar Knigge, som ägde huset i slutet av 1700-talet och var en man så grym och elak att det hette att fan själv hämtade honom med vagn och frustande hästar framför porten vid Drottninggatan. När Knigge stigit upp i vagnen for den iväg i onaturlig fart i skenet av gnistor och lågor´´
     
    Läs mer om platsen här!
     
     
    19 juli 2020
     
    29 juli 2019
     
     Nävan Rozanne i september 2019
     
    14 augusti 2014
     
    14 augusti 2014
     
    14 augusti 2014
     
     14 augusti 2014 - Holländargatan


    RSS 2.0
    Related Posts with Thumbnails