Lindhagenplanen var en generalplan för Stockholm framlagd i ett Utlåtande med förslag till gatureglering i Stockholm år 1866 av en kommitté under ledning av juristen och politikern Albert Lindhagen. Vid seklets mitt började industrialismen nå Stockholm och staden blev på kort tid Sveriges ledande fabriksstad med en massiv invandring av arbetskraft från landsbygden. Befolkningen ökade från cirka 100 000 individer år 1856 till 200 000 individer år 1884. Stockholms stadsplan från 1600-talet fylldes nu i snabb takt med bostäder och människor och nådde snart sina gränser. Lindhagenplanen antogs aldrig i sin helhet av Stockholms stadsfullmäktige, endast delar genomfördes efter hårda strider och revideringar. Ändå skulle Lindhagens generalplan få stor betydelse för Stockholms omdaning under det sena 1800-talet. Enligt konsthistorikern Ragnar Josephson är det genom Lindhagenplanen som det moderna Stockholm räknar sin uppkomst. Även Stockholms moderna parkhistoria kan sägas ha börjat med Lindhagenplanen. (Wikipedia) Mer om planen här!

 

 

1860-talets Stockholm sågs inte som någon storstadsmetropol i Europa, utan hade en nästan lantlig miljö med flera stora trädgårdar där det mestadels odlades tobak. Gatubeläggningen var ojämn och dragkärrorna skramlade fram. Albert Lindhagens stora plan att förändra Stockholm sågs nog både som spännande och skrämmande för stockholmarna. Lindhagenkommittén sneglade som många andra stadsplanerare under den här tiden, på de franska boulevarderna och avenyerna! 

 

Den första stora, breda gatan som planerades i Stockholm var det som kom att bli Birger Jarlsgatan och som skulle gå från Nybroplan ända fram till Brunnsviken. I boken ´´Stockholmsliv´´ av Staffan Tjerneld kan man läsa:

 

Efter många, långa möten och kompromisser fick till slut Birger Jarlsgatan den utformning som vi ser idag, där gatan nästan slingrar sig fram från Roslagstull till Nybroplan och jag är glad att vi slapp den spikraka boulovarden! 

När marken köptes loss där gatan skulle dras fram, visade det sig att marken där Stureplan skulle anläggas köptes in för endast 68 000 kr - omräknat i dagens värde ungefär 3 miljoner, ungefär vad Nordamerikas indianer fick när dom sålde Manhattan! 

 

 

 

Ute vid Roslagstull byggdes nya hus utefter den nyanlagda gatan på 1880-talet, medan sista sträckan fram till Nybroplan drog ut på tiden och det storstilade projektet med Birger Jarlsgatan tog 50 år att färdigställas. Den gamla rännilen som rann från Jarlaplan till Nybroviken fylldes igen och i samband med det kom ett helt underbart förslag av juveleraren Christian Hammer som tyckte att staden skulle anlägga en kanal från Brunnsviken till Nybroviken, kantad av trädplanteringar! Tänk er en vacker kanal tvärs genom Norrmalm, med caféer och gångvägar! Som i Amsterdam! Men nu var ju inte Lindhagenskommitteéns största intresse att skapa en vacker stad. Stockholm skulle i stället innehålla ett så strikt gatunät som möjligt och en kanal skulle nog ställa till det för planerarna. Stockholm skulle ju nu i stället förbereda sig för den kommande bil-åldern!

 

När så Birger Jarlsgatan stod färdig blev gatan stockholmarnas stolthet, med vackra byggnader och fina butiker. Här, liksom på Strandvägen, kom Stockholms förmögnaste familjer att bo. Numer finns det väl knappast några bostäder i byggnaderna mellan Stureplan och Nybroplan, den del av gatan som kom att kallas ´´snobbrännan´´

 

 

 

Vi har fått en ny gratistidning här i Bromma och tidigt nu på lördagsmorgonen så damp det nya numret ner på hallgolvet. Tidigare har den fruktansvärt tråkiga ´´Mitt i´´ varit den enda Brommatidningen och senaste tiden har den hamnat direkt i tidningsinsamlingen, utan att ens ha öppnats här hemma.

 

Efter att ha läst några nummer så tycker jag att nya ´´Bromma Tidning´´ känns mycket bättre. I dagens tidning läser jag att bostadskön till en hyresrätt i Stockholm har en kö på 472 000 personer. Många vill som vanligt ha en lägenhet i innerstaden, men att få en hyresrätt inom tullarna kan bli en mycket lång väntan, eller stanna vid en dröm, som Natalie Nordenswan skriver i artikeln. 

 

Vad jag inte visste var att om man över huvud taget ska få en chans till en nyproducerad och svindyr lägenhet, så behöver man en bruttoinkomst som är tre gånger årshyran. En normalhyra för en 3:a ligger på ca 15 000 i månaden, vilket gör att man behöver en årsinkomst på 540 000 kronor. Läs artikeln här!

Jag känner mig trygg och lugn i mitt näste där jag bott sedan 1987 och mina planer att byta bostad har jag nu helt lämnat.

 

Den här snöregniga lördagen tänker jag inte lämna lägenheten!

 

 Soundtrack från gårdagskvällens film...

På TV igår visades en mans sista dag på jobbet innan han gick i pension. De beundrade honom för att han hade jobbat i hela 44 år! Själv har jag hittills jobbat i 45 år och det är meningen att jag ska försöka kämpa på i fyra år till innan min eviga semester börjar. Någon politiker tyckte att 75 år var en lämlig ålder att gå i pension och då kom jag att tänka på det här blogginlägget som jag skrev 2012!

 

Efter 45 år med fysiskt ansträngande arbete, när kroppen värker lite mer än vad som är ok, så är det skönt att ta sig en ledig onsdag då och då, kosta vad det kosta vill!

 

På bokens Facebooksida har jag den här veckan Djurgårds-tema. Se här! Jag visar bilder från Östermalms skärgård, som någon kallade Djurgården och jag älskar verkligen den här gröna ön i Stockholm och längtar efter att vårvandra efter stränderna, med självklara stopp vid Rosendal och Waldemarsudde. Jag försöker även att hålla den här bloggen vid liv, idag med ett dagboksinlägg. Bloggen fyller ju faktiskt 10 år i juni! Hur firar man det? Ulf Lundell har bloggat i en månad nu och jag hoppas att även han håller ut i 10 år, minst! Det är en ren njutning att läsa om hans dagar på Österlen och om hans funderingar kring det mesta som händer på gården, i Sverige och Världen.

 

04.45 sjunger en koltrast i min mobil när jag ska vakna till en ny arbetsdag och även när det är ledigt brukar jag vakna tidigt, men just nu i januari dröjer jag mig kvar i sängen. Eftersom jag bor i Bromma, är det dock en omöjlighet att sova längre än till 07.00 eftersom flyget börjar gå då, just över mitt tak. Jag är dåligt påläst, men jag undrar hur många storstäder som har en flygplats så här centralt? I valdebatten senast så var det skrämmande många som ser det som en självklarhet att kunna landa och lyfta mitt i stan.

 

Det här blev en dag då jag fixade en massa småärenden som jag aldrig hinner annars och jag började med skomakaren och skräddaren, som båda finns på Arkitektvägen här i byn. Att stansa två hål i ett bälte kostade ingenting! Sedan åkte jag till andra sidan stan och satte upp en spegel mm. hos dottern. Stal hennes ´´Mitt i Östermalm´´ när jag åkte hem. Där läste jag senare att Miljöpartiet vill ha bort 1500 p-platser i stan. Det är redan klart att 70 p-platser på Värtavägen ska bort för att göra rum för nya cykelbanor. Bra! Töm hela Stockholm på bilar så får vi en vackrare stad. När jag ser gamla stockholmsbilder från början av 1900-talet så liknar Stockholm en idyll. Det finns idag 36 000 avgiftsbelagda p-platser på gatumark i stan. 8 000 mer än för 20 år sedan. 

 

 

På vägen hem passade jag på att åka till däckverkstaden för att balansera hjulen på 308:an. Den här mannen är inte någon man småpratar med. Jag försökte med ´´ja nu väntar vi på våren så att vi får byta till sommarhjulen´´. Men han bara tittade oförstående på mig.

 

Resten av den här lediga onsdagen tillbringade jag med bok och med några TV-program som Tivo spelat in åt mig. Tivo vet vad jag gillar, som till exempel Livet är en tågresa, Så byggdes Stockholm och Sanningen bakom legenden om Atlantis.

 

I morgon jobb igen!

 

 

• 1787 - Judiska begravningsplatsen invigs
• 1883 - Kronobergsparken börjar anläggas
• 1930-talet - Området vid brandstationen blir färdigt
• 1945 - Lekplatsen blir färdig
• 1979 - Statyn Ikaros med draken får sin plats i parken
• 2002-2003 - Parken renoveras

Kronobergsparken ligger öster om Fridhemsplan på Kungsholmen och är en av Stockholms fem stora bergsparker som anlades i slutet av 1800-talet. Bergsparkerna anlades på mark som var svår att bebygga i den tid då Stockholms bostadsbyggande växte i takt med den snabbt ökande befolkningen. Bergsparkerna ingick i Albert Lindhagens generalplan från 1866 som handlade om att reglera Stockholms gatunät i den starkt växande huvudstaden. Parken anlades mellan åren 1883-1912 och området mot Polhemsgatan blev sist färdigställt. Den del av parken som ligger intill Kungsholmens brandstation, blev dock färdigt först i mitten av 1930-talet. Den här typen av höglänta parker med slingrande gångar, stora gräsytor och mängder av olika träd, var poulära i norra Europa vid den här tiden. Som besökare fick man dock hålla sig på gångarna då gräsytorna inte fick beträdas...!

 

Stadsparker skapades för att människorna i städerna skulle kunna promenera längs stigarna, eller vila i de gröna rummen och slippa stadsstressen för en stund. Problemet med bergsparkerna är att de inte är direkt lätt-tillgängliga för de som har problem att ta sig upp för branta sluttningar. Men för de som orkar och har friska ben är Kronobergsparken en populär plats för picknick eller att vila och sola på. Jag måste nog ändå säga att av Stockholms bergsparker så är nog Kronobergsparken den som lockar minst att besöka. Kanske att de skrapade bort för mycket av den ´´naturliga´´ naturen när platsen anlades. Nu dominerar grässlänter.

 Kronobergsparken som är drygt 5 hektar stor, är inramat av Polhemsgatan, Bergsgatan, Kronobergsgatan och Parkgatan. I det sydvästra hörnet ligger den Judiska begravningsplatsen från 1787. En grupp invandrade judar köpte en bit mark invid Kronobergsgatan på 1770-talet och anlade en begravningsplats som idag är inhägnat med ett smidesstaket. 209 personer ligger begravda här och den sista begravdes 1857.

 

Åren 2002 till 2003 genomfördes en större renovering av parken. Under parken ligger en parkeringsplats som har en in- och utfart mot Fridhemsplan. År 1979 avtäcktes skulpturen Ikaros med draken av konstnären Barbro Lindvall-Liljander. 1945 anlades lekplatsen som ligger mot Kronobergsgatan. 

 

 

Efter att ännu en gång sett Monty Dons film ´´Franska trädgårdar´´ kunde jag se att slottsparken vid Vaux le Vicomte som ligger 5 mil sydost om Paris, verkligen varit en förebild för Tessin d.y. när han i slutet av 1600-talet ritade Drottningholms slottspark. Den här januaridagen vandrade jag i det som är Sveriges stolthet vad gäller barockparker, bland annat för att titta till lindalléerna, där träden är utbytta under perioden 1997-2011. Träden ser friska ut, men den komplicerade uppbyggnadsbeskärningen har fått många att undra om de trädansvariga verkligen vet vad de gör. Självklart vet dom det. Läs mer om beskärningen längre ner i det här inlägget.

Genom åren hade röta, svampangrepp och hård beskärning i kombination med dåliga markförhållanden försvagat lindarna i parkens alléer och det beslutades att alla träd skulle bytas ut i olika etapper. Några anekdotträd skulle dock få bli kvar, som ett minne från de gamla alléerna. 1997 fälldes de första 168 lindarna och jag var där en helg och såg de gamla lindarna där de låg på marken. Nya växtbäddar gjordes noggrant i ordning inför planteringen av de nya lindarna. Det stora arbetet med att byta ut parkens lindar hade inletts och under åren som det omfattande arbetet pågick besökte jag parken med jämna mellanrum för att följa den spännande och ofrånkomliga förnyelsen av alléerna.

 

I en artikel i Dagens Nyheter från 3 november 1991, som jag sparat, finns att läsa:

Av parkens 846 lindar, har inventeringen visat att endast 88 träd är i prima skick, inte stympade och rötangripna. Så gott som alla dessa är 150 år eller yngre. 99 träd är i mycket dåligt skick, lever möjligtvis 5 år till.

 

I en annan artikel i Dagens Nyheter från 2 september 1997, kan man läsa:

När den första etappen av träd skulle fällas (ca 200 st) hade slottsträdgårdsmästare Dan Haubo tänkt anlita en skogsmaskin, men föraren vägrade göra jobbet. De ihåliga gamlingarna skulle kunna smulas sönder av skogsmaskinens gripklor och falla över föraren. Det vore livsfarligt. Alltså drog på onsdagen två erfarna skogsarbetare, specialister på att fälla träd manuellt ingång arbetet. De kommer att vara klara på endast två dagar. I veckohelgen sker röjning. 

 

De 350 lindar som planterats närmast slottet är framdrivna med sticklingar från parkens gamla lindar. De övriga lindarna i parken är av sorten Tilia x europaea ´Pallida´ vars klon är känd från tidigt 1600-tal och ett av de äldsta träden av ´Pallida´ i Sverige, finns för övrigt i Svartsjö slottspark på Färingsö och kallas Drottning Kristinas lind och även ett mäktigt exemplar i Berzelii park. Den här sorten av parklind har en ganska smal krona med korta lite hängande sidogrenar vilket gör att man slipper de annars breda trädkronorna i parkens alléer.

 

Alla de cirka 840 nya lindarna i parken ser välmående ut och jag imponeras av det arbete som lagts ner för att förnya alla dessa alléer. 2011 planterades de sista lindarna och nu ska träden uppbyggnadsbeskäras på ett ganska avancerat sätt (kandelaberbeskärning) så att man får den perspektiveffekt som man eftersträvar i parken och tanken är att man från de mer öppna alléerna i mitten, ska kunna se slottets flyglar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

• Vår Trädgård - Malmömässan 5-8 mars
• Nordiska Trädgårdar - Stockholmsmässan 26-29 mars
• Nolia Trädgård - Umeå 24-26 april
• Stockholms Trädgårdsmässa - Kistamässan 24-26 april
• Lisebergs trädgårdsdagar - Göteborg 7-10 maj
• Öland spirar - Vårfest och mässa på Öland 8-9 maj
• Medelpads Trädgårdsmässa - Timrå 9-10 maj
• Margretetorps Trädgårdsmässa - Hjärnarp i Skåne 14-17 maj
• Sunne Trädgårdsmässa - Rotteros park 23-24 maj
• Norrlands Tulpanfestival - Backasjön utanför Sollefteå 24 maj - 13 juni 
• Malmö Garden Show - Malmö 29-31 maj
• Växtrum 2015 i Lerum - Lerum. Invigning av nyplanterade promenadstråk 30 maj
• Trädgårdsamatörernas dag - Över hela landet 6 juni
• Edvard Andersons växthus 20 år - Bergianska trädgården i Stockholm 7 juni
• Trädgårdsveckan på Gotland - Gotland 13-21 juni
• Vilda blommornas dag - Svenska Botaniska Föreningen
• Idéträdgårdarna i Enköping - Åpromenaden i Enköping 17 juni
• Rosens dag - 2 juli
• Rottneros Parkfest - Sunne 11-12 juli
• Landskrona Trädgårdsgille - Landskrona 7-8 augusti
• Den stora trädgårdsfesten på Sofiero  28-30 augusti
• Åkeshovs slotts Trädgårdsmarknad - Bromma 30 augusti

Eftersom jag är en samlare och en person som gillar att dokumentera, så har jag samlat lite klipp från olika tidningar där jag funnits med på grund av bloggen och boken. Det är lite ju kul med rubriker tycker jag och här är några från olika tidningar.

 

 

• Upptäck trädgårdsbloggarna - DN 2008
• Välj rätt sorts gödsel - ICA kuriren 2010
• Glädjen med gröna fingar - Ljuva Livet 2010
• Stör inte naturen för mycket - Hus och Hem 2011
• Glöm det stilrena och tuktade och låt blommorna dominera - Allt om Trädgård 2012
• Årets vackraste tid är när maj och juni möts - Expressen 2012
• Bloggar om sina gröna fingrar - Länstidningen i Södertälje 2012
• Jag har helt enkelt valt platser som jag tycker om - Allt om Trädgård 2013
• Paradisiskt på Engsholms slott - Gods & Gårdar 2013
• Å, den som hade en liten slottstäppa - M-magasin 2013
• Vandra i gröna rum - Vivekas krönika i Allt om Trädgård 2013
• Slottsträdgårdsmästarens kärleksförklaring - Gods & Gårdar 2013
• Våren hann i kapp lagom mellan hägg och syren - Mitt i 2013
• Med rötter i Roslagen - Norrtelje Tidning 2013
• Ny bok guidar dig genom Stockholms grönska - Östermalmsnytt 2013

 

 

 

Snön yrde över stan när jag tittade ut från min varma lägenhet i morse och det var upplagt för en innedag med boken i soffan, mycket kaffe och med täcket uppdraget till hakan. Men jag längtade ut på vandring, så jag kastade mig ut bland folk i yrsnön. Jag klev av tunnelbanan vid Odenplan som så många gånger förr och vandrade Drottninggatan ner mot stan, med fotostopp vid Observatorielunden, Tegnerlunden och Centralbadets trädgård , som så många gånger förr! Tanken var att fånga parkerna insvepta i gnistrande vit nysnö, men värmen bland husen i stan gjorde att träden inte riktigt ville klä sig i vitt. Det ska mycket till innan jag kallar vinterdagar för vackra, men mycket nysnö i trädgårdar och parker kan få mig att gilla!

 

Det var fint att se sjöfåglarna äta sig mätta vid Strömmen där snön föll tungt och blötte ner kameran. Det blev hastiga plåtningar. Inne på Bollhustäppan i Gamla Stan var ´´Pojken som tittar på månen´´ vinterklädd i stickad mössa och halsduk. Snyggt! Jag har berättat om honom förr - Sveriges minsta offentliga staty som är 15 cm hög och restes här 1967. Han blir klädd av hemliga beundrare och många offrar pengar till pojken samtidigt som man klappar på hans blankslitna huvud för att önska sig lycka i livet. Innan jag åkte hem handlade jag mat vid Munkbrohallen vid Gamla Stans tunnelbanestation.

 

Nu har jag inlett mig 45:e arbetsår och kämpar vidare med halvtrasigt knä, men med en stark längtan till våren och att få sätta fingrarna i jorden igen. Arbetsresorna går fortfarande i mörker både till och från slottsparken. Det dröjer ett tag till innan man märker att det blir ljusare. Arbetet består i att klippa mer mängder med vilda buskar, slån, vildrosor, hagtorn mm. för att öppna upp för ännu vackrare utsikt mot sjön. Det finns tillräckligt med blommande vilda buskar runt slottet.

 

Sedan fångade jag upp på Facebook att AoT:s chefredaktör och förläggaren till min bok, Viveka Ljungström nu själv ger ut en trädgårdsbok tillsammans med trädgårdsarkitekten Karin Janrik. Boken som heter ´´Vackrare trädgård med arkitektens verktyg´´ kommer till försäljning på nätet den 3 mars. Lycka till med boken!

 

 

För ett år sedan kapades mitt Gmailkonto där bloggen ´´Slottsträdgårdsmästaren på Engsholm´´ fanns. Den bloggen skrev jag skrev i 1,5 år efter det att jag lämnat den gamla Slottsträdgårdsmästaren-bloggen. Bloggen gick inte att återställa efter kapningen, men genom en heroisk insats av min trädgårdskompis Lars Forslin, räddades all text som jag skrivit. Jag gick ju tillbaka till den här gamla bloggen och här lär jag väl bli kvar nu. Nu har jag återställt vissa bilderna till några av de tidigare förlorade inläggen, vilka jag nu lagt på denna blogg! Klicka på länkarna över bilderna!

 

 

 

Nu har jag uppdaterat det här blogginlägget flera gånger eftersom jag fått nya ´´fakta´´ under den senaste tiden. Den här gången tänker jag inte spekulera så mycket utan inrikta mig på de dokumenterade fakta som Bergianska trädgården har.

 

Det finns inte så många katalpa-träd i Stockholm och enligt Bergianska trädgården så ska flera träd av arten som finns i innerstaden, härstamma från det gamla trädet som står intill orangeriet i Bergianska trädgården.

 

 

 

 C. x erubescens : Bladen, luktar inte oangenämt om man gnuggar bladen, de varierar i form från brett hjärtlika till svagt tre-loberade, 20-30 cm långa,  de är rödaktiga vi lövsprickning. Blomställningen är ca 30 cm, yvig och rikblommig.

C. bignonioides blad luktar illa när de gnuggas, bladformen är brett hjärtlik, 10-20 cm långa, de är inte rödfärgade vid lövsprickning. Blomställningen är mer kompakt ca 10-15 cm  

 

 

 

Det har diskuterats fram och tillbaka varifrån stadens katalpor härstammar och jag ska försöka reda ut den här röran så gott det går. Vi tar träd för träd.

____________________________________________________________________________________________________ 

Den här gamla kämpen har hängt med i många år, men under de stränga vintrarna 2010-2011 fick trädet skador och beskars ganska kraftigt. Trädet mår fortfarande dåligt och trädgårdsmästarna på Bergianska säger att trädet har svamp. Vi får se hur länge det vackra trädet klarar sig, varje år som går nu är bonus! Trädgårdsmästarna har dock sticklingsförökat katalpan och planterat ut två unga exemplar vid regnskyddet bakom Institutionsbyggnaden. Åldern på det gamla trädet vet jag inte, men jag ska försöka ta reda på det. Helt säkert är i varje fall att det här är en Catalpa x erubescens!

 

Karlaplans hybridkatalpa ( Catalpa x erubescens) 1980

Det har funnits delade meningar om varifrån det här stora vackra trädet på Karlaplan just utanför järnaffären, härstammar ifrån. De, han, hon eller hen som driver bloggen Arboarkticum skriver så här till mig:

Jag mailade själv Gunvor Larsson nu i början av januari 2015 och hon berättar att katalpaträdet på Karlaplan är sticklingsförökad från Bergianskas träd och att det finns dokumenterat. Plantan skänktes till Stockholms stad 1980. 

 

I boken ´´Träd i Stockholm´´ där Per Ola Fritzon är fotograf och en av författarna, kallar han Karlaplans katalpa för Catalpa bignonioides, trots att Bergianska har dokumenterat att trädet är en stickling från deras Catalpa x erubescens!

 

Jag har varit i kontakt med Per Ola Fritzon, god vän med Rune Bengtsson, som tidigare jobbade med träd i Stockholms stad. Det är också Per Ola som tagit alla bilder och lagt grunden för boken  'Träd i Stockholm'. Han säger att Rune ändrade sig angående bestämningen av katalpan vid Karlaplan sedan jag visat Bergianskas katalpa.
Per Olas bilder i på Karlaplans-katalpan indikerar att det verkligen är en C. x erubescens. 

 

I Bergianska trädgårdens register finns dokumenterat att arkitekt Bauer på Rosendahl har fått plantor av C. bignonioides var. aurea, C. x erubescens var. japonica och C. x erubescens (stickling från samma individ som vid Karlaplan) 1977 av oss. Dessa träd finns inte kvar hos oss.
Idag finns två katalpor på Rosendahl, vilka det är vet vi inte, vi kan inte heller vara säkra på att det är de som kommer från oss som står där. (Gunvor Larsson) (Det här trädet ska jag fotografera under 2015)

____________________________________________________________________________________________________ 

Enligt tidningsartikeln (se länk nedan) som handlar om när katalpan i Etnografiska museets trädgård planterades 2011, skänkt och planterat av Fredrik von Feilitzen, så kommer även trädet på S:t Paulsgatan från Bergianskas katalpa och det är Fredrik von Feilitzen som står bakom även detta träd. Jag har jobbat på den här gården på 1990-talet och tyckte alltid att tädet såg så exotiskt ut.

____________________________________________________________________________________________________ 

I Lars Epsteins blogg läser jag att katalpan som planterades i juni 2011 i museiparken, är en stickling från Villagatans träd och som drivits upp av Fredrik von Feilitzen som också planterade trädet på S:t Paulsgatans gård. Sticklingen till museiparken drevs upp i en kruka i fem år innan den planterades ut. Det verkar ju vara en hybrid som från början härstammar från Bergianska trädgården - men helt säker kan man inte vara...!

Katalpor blir sällan över 100 år, så det gäller att föröka och nyplantera kontinuerligt runt om i staden. Jag vet att det finns privatpersoner som tagit frön från dessa träd och drivit upp egna små träd. Det kan väl inte vara olagligt vad jag vet - men det är viktigt att dokumentera varifrån plantorna härstammar - tycker jag!

 

Vad gäller förökning av hybriden C x erubescens så bör man sticklingsföröka den. Bergianskas Gunvor Larsson igen:  

 

Nu har jag även sett ett katalpa-träd i Tanto Mindre koloniområde och om något vet varifrån just det trädet kommer så vore jag tacksam för den informationen.

 

 

 

 

´´I trädgården vill vi visa mångfald och möjligheter inom trädgårdsodling och inspirera besökarna till egen odling. All odling är ekologisk och vi strävar efter att även vår övriga verksamhet ska bedrivas i riktning mot ett ekologiskt hållbart samhälle.

Vintervikens visningsträdgård anlades under kulturhuvudstadsåret 1998. Hösten 1999 bildades en ideell förening för att driva verksamheten vidare. Under åren har trädgården förändrats och utvecklats på många sätt. Den är numera stadsplanelagd, vilket medfört att föreningen kan satsa mer långsiktigt än tidigare.

Föreningen arrangerar också marknader och olika kulturevenemang, som musikkvällar, utställningar, midsommarfirande mm.

Verksamheten finansieras till största delen genom överskott från vår kaféverksamhet och medlemsavgifter.
Det ideella arbetet som bedrivs i föreningens olika arbetsgrupper är också av avgörande betydelse. Föreningen har vid olika tillfällen fått bidrag från stiftelser, vilket bl.a. möjliggjort anläggandet av doftträdgården 2012/13´´(Från Vintervikens hemsida!) se mer här!

 

HITTA HIT

Trädgården ligger i en dalsänka mellan Aspudden, Liljeholmen och Gröndal, strax sydväst om Stockholms innerstad.

Adress
Vinterviksvägen 30

Res kollektivt

• Buss 133 från Liljeholmen
• Snabbspårvägen tvärbanan Alvik-Gullmarsplan till hpl Gröndal
• T-bana Aspudden alt. Liljeholmen

Det är bäst att de som driver Vintervikens hemsida får berätta om den här platsen. Jag nöjer mig med att säga att det är en fantastisk utflyktsplats i Stockholms närhet där man fikar/lunchar gott, mitt i en stor vacker örtagård. 

 

 

 

 

 

• 1699-1701 Spökslottet byggs
• 1840 Ett ras gör att en grav öppnas - en av anledningarna till att parken kallas Spökparken
• 1874-1924 Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta äger fastigheten
• 1875 Spökparken förändras och blir på vissa håll till en engelsk trädgård
• 1907 Café Petissan i hörnan Drottninggatan och Kungstensgatan plockas ner och byggs upp på Skansen på 1930-talet då Stockholms högskola byggs på platsen
• 1926 Ny trädgårdsanläggning i den södra delen av Spökparken. Parken blir tillgänglig för allmänheten
• 1940 En kryddträdgård anläggs i den södra delen och trappan mot Holländargatan byggs
• 2008 Parken snyggas upp med nya gräsmattor och gångar
• 2018 Renovering av gräsmattor

Spökparken är Stockholms enda byggnadsminnesmärkta park och anses vara kulturhistoriskt värdefull genom sin blandning av 1700-tals barockträdgård med lusthuset och den symmetriska uppbyggnaden kring en mittaxel och 1800-tals engelsk park med slingrande stigar och stora lövträd. Det var i slutet av 1600-talet som Hans Petter Scheffler från Holland anlade en stor trädgård på den här platsen och man tror att en del av trädgården då var i barockstil. När parken genomgick en stor förändring 1875, blev stilen mer engelsk med olika sorters träd som senare skapade en lummig grönska, men Spökparken har trots inslag av engelsk park en symmetrisk plan med mittaxel och blomsterkvarter. 1995 ersattes den murkna lindallén med nya lindar. Övriga träd i parken är bok, ask, hängask och hästkastanj.