Scilla-platser i Stockholm
Den här underbara vårlöken kan användas i rabatter, i stenpartier eller som undervegetation och har inte några stora krav på bra jord. Den bildar liksom vårstjärnan ofta stora blå hav i gräsmattor. När man planterar den i september-oktober så bör planteringsdjupet vara 10-12 cm.
Rysk blåstjärna blir ungefär 20 cm hög och blommar i april-maj. Den här scillan kommer ursprungligen från östra Europa, Kaukasus och nordvästra Iran och kom till Sverige för ca 100 år sedan. Scilla odlas hos oss ofta som trädgårdsväxt men förvildas lätt.
Hur som helst så är det en fantastisk syn när vårstjärnan sprider sig till stora blomsterhav och verkligen lyser i april. Det är lätt att skilja vårstjärna från rysk blåstjärna, som tittar ner i marken och är helt blå, vårstjärnan däremot tittar upp mot oss och har vita fält i blomman. Vårstjärnan har funnits i odling i Sverige sedan 1920-talet.
Den härstammar från steniga bergssluttningar i västra Turkiet och den är inte härdig i hela vårt land.
Höjden är 15-20 cm och blommans storlek är 20-30 mm i diameter. Den trivs bäst på en öppen och solig växtplats men klarar även halvskugga, trivs i gräsmattor, i lundar eller under träd och buskar.
Bästa tid att plantera löken är under sensommar eller tidig höst med ett planteringsdjup på 6-7cm. Bäst blir det om man planterar i grupper om man vill att de sedan ska sprida sig.
Förökning sker enklast med frö som man samlar in då fröna mognat och sedan sår man ut fröna på växtplatsen som man håller fuktig under säsongen.
50 000 vilda vårlökar!
50 000 VILDA VÅRLÖKAR!
KREATÖR: LANDSKAPSARKITEKT ULF NORDFJELL
Millesgården – Rosendals Trädgård – Prins Eugens Waldemarsudde
Våren 2015
Några av våra mest kända platser i Stockholm: Millesgården, Rosendals Trädgård och Prins Eugens Waldemarsudde visar våren 2015 en gemensam satsning på vårlökar i park och trädgård. Total har trädgårdsmästarna planterat 50 000 lökar. Den mångfald och variation på användning av återkommande fleråriga lökväxter utgår från respektive platsers förutsättningar, tradition och möjlighet till nyskapande.
I Millesgårdens skulpturpark av Carl Milles möter vi bland annat ett hav av narcisser, kejsarkronor och stäppliljor utformade av landskapsarkitekt Ulf Nordfjell och trädgårdsmästare Maja Stjernberg. Framför Annes hus på Nedre terrassen blir det också en liten löktrappa, med tidiga vårlökar som krokus, iris, pärlhyacinter etc. allt odlat i krukor.
Skira lökplanteringar i en färgskala från vårens gröna toner, inslag av vitt, gula och orange toner, med brunsvarta kontraster för att förstärka platsens karaktär och de vackra stenmurarna.
I Waldemarsuddes skärgårdslandskap möter vi Prins Eugens favoriter i slottets närmiljö med traditionella kompositioner och framför huvudentrén har gräsmattans tidiga vårflora kompletterats med många sorters blomsterlök av trädgårdsmästaren Marina Rydberg. Allt i en färgskala som återfinns i Waldemarsuddes äldre löksortiment. Mängder av botanisk krokus, snödroppar, snöklockor, pärlhyacinter och scilla m.m. har kryddats med tidiga tulpaner och narcisser.
På Rosendals Trädgård möts trädgårdsdesignern Jaqueline van der Kloet och Ulf Nordfjell. Jacqueline van der Kloet är välkänd bland annat för sina "magiska blandningar" av blomsterlök i perenna planteringar. Till Rosendals Trädgårds pergolaplanteringar har Jacqueline designat blomsterlöksarrangemang i samspel med befintliga perenna planteringar. Pergolarabatterna, planerade av Rosendals trädgårdsmästare Malin Skiöld har nu fått ett tillägg av mängder med vårblommande lök. Färgskalan har baserats på de befintliga perennerna i mörkröda toner, med inslag av krämigt gult, blått, lila och varma toner i orange.
Jacqueline vill visa hur man kan skapa en vild och fritt blommande blandning med olika typer av blomsterlök. Hon har här velat förlänga säsongen med spännande växlingar i färg och form.
Ekbacken på Rosendals Trädgård blomstrar till våren med täta grupper av scilla, snödroppar, krokusar och narcisser. Efter Ulf Nordfjells design har Rosendals trädgårdsmästare planterat 12 000 lökar här för att ge känsla för vad tiden och skötsel kan skapa med tidig vårlök.
Illustration: Ulf Nordfjell
Eriksbergsparken
Butiker i Norrtälje 1972
| Butiker i Norrtälje 1972 | |||
| Nr. | Butik | Ägare | |
| Tullportsgatan | |||
| 22 | Lindgrens Radio | ||
| 20 | Saga Biograf | ||
| 20 | Idrottsmagasinet | Eriksson och Sand | |
| 18 | Berglunds Möbler | Larsson | |
| 12-14. | Domus Varuhus | Konsum | |
| 10 | Wigström o. Lindström Järn | ||
| 10 | Roslagens Elektriska | ||
| 8 | Herrfrisör | Holst | |
| 6 | Edsbergs Möbler | ||
| 4 | Jannes Färg | ||
| 15 | Uppsala Nya Tidning | ||
| 13 | Andreassons Livs | Jansson och Zetterström | |
| 13 | Herrfrisör | Stig Kvarfordh | |
| 13 | Ekbloms Bokhandel | ||
| 11 | Henrikssons Junioir Kläder | O.Henriksson | |
| 11 | Flora Blomsteraffär | Anna Lisa Åsman | |
| 11 | Oscaria Skoaffär | ||
| 11 | Peves Porslin | G.Larsson och E.Andersson | |
| 9 | Pripps Bryggerier AB | ||
| 9 | Enlunds Skor | Emil Enlund | |
| 7 | Lunds Ur och Optik | Erik Lund | |
| 1 | Poraths Guldsmedsaffär | Olle Porath | |
| 1 | Karins Garn | Karin och Åke Mattsson | |
| Stora Torget | |||
| Tobak Abel Edlunds eftr. | George Johnsson, Margareta Edlund | ||
| Ekmans Garnbod | Erik Ekman | ||
| Svenska Handelsbanken | |||
| Göteborgsbanken | |||
| Askenströms Herrkläder | |||
| Ohlssons Radio TV | |||
| Östergrens Konditori | Sten Östengren | ||
| Posthusgatan | |||
| 1 | Elektrolux | ||
| 1 | Konditori Pelikanen | Karl Eklund | |
| 1 | Sjöbloms Damfrisering | Ulla Sjöblom-Roth | |
| 5 | Försäkringskassan | ||
| 7 | Apoteket Kronan | ||
| 9 | Optiker | Alf Johansson | |
| 12 | Damfrisering | Marianne Lund | |
| 12 | Stigs Musik | Stig Zotterman | |
| 12 | Norrtälje Fisk AB | ||
| 10 | Höglunds Tyger | ||
| 10 | Herrfrisör | Torsten Henningsson | |
| 6-8. | Byxan Konfektion | ||
| 4 | Hatt Hilma | Hilma Andersson | |
| 4 | Östermans Dam Tonårskläder | Hjalmar Österman | |
| Stora Brogatan | |||
| 1 | Lek och Hobby | Eriksson och Sandberg | |
| 1 | Östermans Garn | Hjalmar Österman | |
| 1 | Vincent Radio TV | ||
| 3 | Royal Biograf | ||
| 3 | Upplandsbanken | ||
| 5 | Henrikssons Dam Väskor | O.Henriksson | |
| 5 | Roslagens Sparbank | ||
| 7 | Lindströms Konditori | ||
| 7 | Foto City fotograf | Scherp | |
| 7 | Harry Ohlsson Herrkläder | Harry Ohlsson | |
| 7 | Modenytt | Lisa Eriksson | |
| 7 | Martin Anderssons Livs | Martin Andersson | |
| 12 B | Törnbloms Ur Optik | Tore Törnblom | |
| 12 | Konditori Norrgården | Axel Schöld | |
| 12 | Roslagsboden Damkläder | Sven Hedström | |
| EFS Kyrkan | |||
| 8 | Centrum Livs | ||
| 10 | Stadsbiblioteket | ||
| 4 | Fröbergs Skor | ||
| 2 | Berns Ur Optik | ||
| 2 | Man Österman Herr Juniorkäder | Hjalmar Österman | |
| Hantverkargatan | |||
| 27 | Bror Nilssons Rör | ||
| 19 | Norrtälje Mynthandel | Leif Larsson | |
| 13-nov | Norrtälje Tidning | ||
| 9 | Nya Järnhandeln | ||
| 5 | Café Hörnan | Rune Joelsson | |
| 5 | Lundblads Foto | Curt Lundblad | |
| 3 | Tälje Tvätten | ||
| 6 | Elektrobyrån | ||
| 6 | Present Affär | ||
| 6 | Damfrisering | Lundin | |
| Sjötullsgatan | |||
| 2 | Kontur Handarbeten | ||
| 2 | Café Röda Stugan | Per-Erik Sundin | |
| 2 | Tösses Bageri Konditori | Astrid Lundh | |
| 4 | Plastic Nyheter AB | ||
| 6 | Häggs Kläder | Lars Hägg | |
| 5 | Thorins Matservering | Annie Thorin | |
| 7 | Westerbergs Skor | ||
| 3 | Saker och Ting Handarbeten | Svea Skilving | |
| Lilla Torget | |||
| Stadshotellet | |||
| Adamssons Sjukvårdsaffär | |||
| Roslagskällaren | |||
| Norrtälje Tobakshandel | Elsie Krantz | ||
| Helges Konditori | Ingegärd Runnäs | ||
| Berglunds Livs | Nils Berglund | ||
| Norrtälje Turistbyrå | |||
| Sthlm. Läns o st. hemslöjdsför. | |||
| Kyrkogatan | |||
| Hasselfeldts Guld AB | Lennart Hasselfeldt | ||
| Herrfrisör | |||
| 8 | Blomsteraffär | Arne Eklöv | |
| 8 | Jordbrukskassan | ||
| 8 | Bergqvists Fiskaffär | ||
| 6 | Lundholms Herrkläder | ||
| 9 | Wallins Begravningsbyrå | ||
| Tillfällegatan | |||
| 2 | Wahlstrands eftr. Handarbeten | ||
| 2 | Sko Fynd | Karl-Axel Nilsson | |
| 4 | Lindqvist Kläder | Ivar Lindqvist | |
| 6 | Bror Anderssons Frukt | Bror Andersson | |
| 3 | Thors Leksaker | Wanja Sandström | |
| Stockholmsvägen | |||
| 2 | Café Tullgården | Wanja Sandström | |
| 3 | Esso bensinmack | ||
| 5 | BP bensinmack | ||
| 17 | Lundkvist Bil o. motor | ||
| 19 | Herrfrisör | ||
| 21 | Flodins Frukt och Tobak | ||
| 21 | Facit | ||
| 24 | Konditori Vårsolen | ||
| 26 | Nynäs bensinmack | ||
| 30 | Norr-Bil | ||
| 37 | Shell bensinmack | ||
| 37 | Philpssons bil | ||
| 41 | Texaco bensinmack | ||
| Rögårdsgatan | |||
| 6 | Fotvård | ||
| 6 | Iduna damfrisering | ||
| 9 | Roslagens Juridiska byrå | ||
| Esplanaden | |||
| 5 | Sparköp Livs | ||
| 8 | Arbetsförmedlingen | ||
| 14 | Frisersalong Kärverud | ||
| 14 | Seths Tobak o Papper | Gustav Ehn | |
| 14 | Konditori | ||
| 14 | Restaurang Vingården | Lars Högberg | |
| 16 | Norrtälje Sliperi o Låsservice | ||
| 23 | Hindens livs | Birger Olseryd | |
| 26 | OR | Ohlsson & Rosenlund | |
| Grönlandsgatan | |||
| 1 | Lundholms styckegodsaffär | ||
| 1 | Liljegrens cykel & sport | ||
| 1 | Norrtälje Glasmästeri | ||
| 1 | Sivan Johanssons cykelverkstad | ||
| Götgatan | |||
| 11 | Gilles konditori | Ulf Peterzon | |
| 11 | Gärdets Tobak | Ingrid Westerlund | |
| 11 | Folktandvården | ||
| 11 | Gärdets Livs | B. Gunnarsson | |
| 12 | Norrtälje Cykel & Motorverkstad | Tage Liljegren | |
| 13 | Mattspecialisten | ||
| 16 | Norrtälje Bilglas | Westman & Fjellström | |
November i Stockholm
Årstavikens koloniträdgårdar
Genom åren har odlandet i koloniträdgårdarna förändrats en hel del. Där man förr odlade grönsaker, bär och frukt för att familjen skulle få näringsrik föda, där odlar man idag mest vackra blommor i stället. Jag hoppas och tror att man gör det för sin egen och för skönhetens skull och inte för att tävla med sina grannar.
Någon egen koloniträdgård kommer jag nog aldrig att skaffa mig, jag passar inte riktigt in i det där föreningslivet. Jag skulle nog få problem att hitta på anledningar till varför jag inte skulle kunna delta i föreningsmöten, vägmöten, vattenmöten, midsommarmöten eller skördemöten. Men jag älskar verkligen att vandra bland alla dessa små drömträdgårdar där antalet stilar är näst intill oändligt.
30 maj 2012
Medelåldern börjar bli hög på de flesta koloniområden och eftersom man står i kö i så många år för att få tillgång till en egen lott, så är ju de nytillkomna odlarna inte heller några ungdomar. Där de något yngre koloniägarna har sina lotter skiljer sig stilen ofta något från de äldre odlarnas. Färgtemat brukar vara lugnare och det finns ofta ett annat tänk i planeringen, men jag är ganska säker på att alla känner samma genuina trädgårdslycka.
Det där med form och färg kan tydligen uppfattas på helt olika sätt och här bland koloniträdgårdarna finns egentligen inga gränser hur färger kombineras. Ibland står jag framför en kolonilott och undrar - hur många olika färger och färgkombinationer finns det egentligen - tänker jag som trivs bäst med vitt, blått, grått och lila. Min förvåning över färgfesten brukar dock övergå i beundran, för vad vore koloniträdgårdarna här utan detta färgsprakande skådespel.
När ni besöker de här koloniområdena vid Årstaviken så gör ni klokast i att för en stund lämna era föreställningar om hur en liten trädgård ska eller bör se ut. Öppna i stället alla sinnen och njut av mångfalden av idéer och uttryck som finns här.
Den här södersluttningen är en mycket gynnsam plats för växter och man kan likna klimatförhållandena med Gotland och Skåne. Här finns på vissa lotter t.ex. mullbärsträd, näsduksträd, ginkgo och blåregn. Att följa en växtsäsong i koloniträdgårdarna vid Årstaviken är ett trädgårdsäventyr och jag blir alltid lika lycklig när jag på våren börjar min vandring bland alla dessa lotter. Vid Tanto södra finns ett hus med ett stort träd som växer inuti i huset och hela trädkronan fungerar som ett paraply över taket. Jag antar att man har byggt till huset och i stället för att såga ner trädet så har man byggt runt omkring Det strider självklart mot alla byggregler och Martin Timell skulle ha ´´gått i taket´´ om han såg detta. Själv älskar jag sådana här udda påhitt.
Det finns några perioder under växtsäsongen då det är extra vackert i de här koloniområdena.
- Den tidiga våren då växterna vaknar till liv efter vintern då blomsterlökar i alla regnbågens färger blommar, är den första speciella perioden.
- Början av maj är en annan mycket vacker tid, då magnolior lyser som smycken i sluttningarna och då även forsythior visar upp sin starka gula färg bland kolonistugorna. Man kan tycka vad man vill om forsythior men här gör de mig glad
- När syrenerna blommar senare i maj är det bedövande vackert i sluttningarna. Syrener växer i var och varannan trädgård och doften ligger skönt tung över Årstavikens trädgårdar - säger de som har sitt luktsinne kvar…!
- Den kanske mest praktfulla perioden är dock runt midsommar då paradisbuske, schersmin, weigela och fläder blommar. Man blir ju extra lycklig åt de här sent blommande buskarna eftersom de flesta prydnadsbuskar blommar i april-maj. Doftschersminens vita blommor tillsammans med paradisbuskens rosa klockor är en vacker kombination och trots mitt dåliga luktsinne så känner jag ändå svag doft av schersmin när jag vandrar här.
I år besökte jag de här koloniträdgårdarna på midsommardagen. Med lätta steg och med de flesta sinnena i ordning, vandrade jag här i duggregnet tidigt på morgonen då de allra flesta nog sov av sig festen från dagen innan. Den här gången blev det inget medhavt kaffe på någon av bryggorna vid strandpromenaden, men jag hade trots det en fin stund bland alla blomstrande lotter. Jag såg inte många koloniägare på plats den här midsommardagen, men i någon trädgård rörde det sig bland buskarna och man kunde också se en och annan bakdel sticka upp ur trädgårdsland där man rensade ogräs och mördarsniglar.
Perennernas tid börjar också på allvar vid midsommartid, då pioner, vallmo, iris, nävor och nepeta förgyller trädgårdarna. Tillsammans med rosor och vilda blommor som prästkragar och lupiner blir det sagolikt vackert och efter regnet den här midsommardagen kändes hela området mycket friskt och frodigt. När jag återvände upp till Ringvägen där jag parkerat min bil, blev det väldigt påtagligt hur tyst det är i sluttningen ner mot Årstaviken. Där finns ingen biltrafik och den stora sluttningen ner mot sjön dämpar stadens ljud. Väl uppe på Ringvägen blev kontrasten så stor att jag helst ville vända tillbaka ner mot den där vackra sluttningen igen. Vandrar man genom de här koloniområdena mitt i högsommaren så vilar ett skönt lugn i trädgårdarna. Man ser de annars så ivriga odlarna halvligga i någon skön solstol lyssnade på ´´Sommar´´ i P1. Växterna sköter sig själva för en stund.
I september är vi mitt i skördetiden och det doftar av mognad. Även om mörkret och kylan står för dörren i oktober, så kan en solig, frisk och krispig morgon bjuda på en fantastiskt fin vandring vid Årstavikens strand.. Grönsaker, bär och frukt skördas och man börjar se över sina trädgårdar inför vintervilan. Trädgårdssäsongen går mot sitt slut och man planerar och planterar inför nästa vår och sommar. Ibland undrar jag om jag verkligen kommer att kunna vara utan trädgård den dag då jag slutar jobba? Kanske att jag trots allt borde ställa mig i kö till en kolonilott och ha chans att flytta in i en stuga om sådär 20-25 år!
Det finns sex koloniföreningar vid Årstaviken.
Eriksdalslunden med sina 141 trädgårdar är det största och en av de äldsta områdena i Stockholms innerstad. Anna Lindhagen som jobbade med sociala frågor eller fattigvård som det då kallades, var en av dem som skapade Stockholms första koloniområden i organiserad form. Anna Lindhagen blev också ordförande i Föreningen koloniträdgårdar i Stockholm som hon själv bildade, året efter började Eriksdalslundens koloniområde anläggas på Södermalm.
I Eriksdalslunden finns mängder av spännande kolonilotter och små hus, bl.a. en kiosk från Stockholmsutställningen på Djurgården 1897 som nu används som kolonistuga och på tomten nedanför finns ett stort näsduksträd som nog är det vackraste jag sett och som när det blommar får trädgårdsfantaster i Stockholm att vallfärda dit, trädet planterades 1975 och har en mycket vacker uppbyggnad med sin genomgående stam.
I Eriksdalslunden hade Hans Drost sin trädgård som han kallar sitt Refugium vilket är latin och betyder tillflyktsort. Ingela Bendt har skrivit en vacker bok om den här speciella mannen och trädgården, hon har för övrigt själv en koloniträdgård i närheten. Trots att jag älskar lite vildvuxna trädgårdar så blev Refugium under Hans Drost sista år i trädgården kanske lite väl vild och den stora almen ovanför lade sina grenar över den lilla stugan, som med sin vackra gröna färg liksom flyter samman med grönskan omkring och blir en del av trädgården.Sedan några år tillbaka har Refugium fått en ny ägare.Trädgården med sina 237 kvm var, i viss mån fortfarande är en ljuvlig liten plats, ett ställe att gömma sig på under de stora träden och trots den livligt trafikerade strandpromenaden just nedanför så är det ett påtagligt lugn över platsen. Här stannar jag alltid en stund och vilar ögonen på den vilda lummiga trädgården och jag har Hans Drosts ord från boken i tankarna - ´´Trädgård för mig är att leka. Om kontrasten tuktat och friväxande, om hägnaden som skapar rum, om axlar, utblickar och växter som personligheter. Om trädgården som skönhetsupplevelse. Om tålamod, långsamhet som metod och om att kunna åldras med sin trädgård´´.
Jag instämmer fullt ut med min namne!
I Erikdalslunden har även min bloggkompis Katarina Nordgen sin fina lott. Katarina har skrivit böcker om Slottsträdgården Ulrikdals goda mat! Se här!
Södra Årstalunden har 59 trädgårdar och området nedanför Södersjukhuset var i början av 1900-talet bara ett brant berg ner mot Årstaviken, men de ivrigt intresserade blivande kolonisterna förvandlade snart platsen till ett terrasserad odlingsområde. Här drogs sedan järnvägen fram i slutet av 1930-talet och samtidigt byggdes Södersjukhuset högts uppe på berget vilket betydde att många kolonilotter försvann.
Vid Södra Årstalunden finns ett stort mullbärsträd vid klubbhuset och högre upp i sluttningen har Kenneth sin vackra trädgård, där huset och staketen är täckt av blommande blåregn i början av juni. Hemsida.
Tanto Mindre har 51 trädgårdar och bildades 1919. Hemsida.
Tanto Norra har 90 trädgårdar och ligger mot norr och alltså inte vid den långsträckta sluttningen längs Årstaviken som de andra områdena. Det är här Ulf som jobbar på Zetas trädgård håller till. Det är här han med formklippta buxbom i strikt symmetri har han skapat en barockträdgård i miniatyr. I hans trädgård finns förutom buxbom mängder av helt fantastiska växter som han komponerat ihop på ett mästerligt sätt. Vid mitt besök i början av juli blev jag helt hänförd av allt det vackra som blommade i perfekt färgharmoni i vitt, svagt lila och blått. Det som gör den här trädgården till den allra vackraste koloniträdgård som jag sett, är kontrasten mellan den strikt klippta buxbomen och det som ser ut som helt vilt växande perenner. Självklart är allt detta planerat in i minsta detalj. Det här är ingen slump utan ett planerat litet mästerverk! I samma område har vårt lands trädgårdsguru Lena Israelsson sin lott, där det odlas många olika sorters spännande grönsaker, men även vackra blommor. Jag ska försöka få en bild av Lena på sin lott under 2015. Hemsida.
Tanto Södra har 110 trädgårdar och är det första koloniområdet man möter om man kommer vandrande från Hornstull. Tittar man uppåt sluttningen alldeles i början av området så ser man ett hus med en stor alm som växer mitt i huset, upp genom taket! Från den övre delen av Tanto södra har man en strålande utsikt ut över Årstaviken och över till Liljeholmen. Högst upp på berget bor ett par som jag hälsade på förra sommaren. De har en stor tomt som ligger lite för sig själv och jag tycker nog att det är ett av de bästa lägena för en kolonilott här vid Årstaviken. På sommaren har de höns som hemtrevligt kacklar när man går förbi. Hemsida.
Zinkens odlarförening har 31 trädgårdar och är ett av Stockholms mindre koloniområden. Här låg tidigare en malmgård och i början av 1900-talet började man odla på den här platsen. Hemsida.
Jag har vid något tillfälle skrivit om skillnaden mellan en slottspark och en kolonilott och hur det skulle kännas att planera och sköta en trädgård som i stället för 8 hektar har en yta på 200 kvm. Tanken svindlar…
Observatorielunden
Observatoriemuseet, som varit inrymt i byggnaden, har bland annat haft en världsunik temperaturslinga som visar medeltemperaturen under årets varmaste (juli) och kallaste (februari) månad från 1756 fram till idag. Observatoriemuseet stängdes i januari 2014.
Stockholms gamla observatorium, har även ett nytt teleskop i det närbelägna Magnethuset, som Stockholms amatörastronomer använder för observationer. (Wikipedia)
Foto SSM Ateljé Larsson 1902
Stadsbibliotekets trädgård
Trädgården som ligger mellan Stadsbiblioteket och Handelshögskolan, skapades av byggnadens arkitekt Gunnar Asplund och i boken ´´Stockholms parker´´ beskriver Bertil Asker trädgården som ´´ett första prov på en ny, friare parkstilsinriktning´´ och stockholmarna tycker om den här parken där barnen kan leka i dammen.
Här finns skulpturerna ´´Ungdom´´ av Nils Möllerberg och ´´Dansande ungdom´´ av Ivar Johnsson.
Tegnérlunden
´´Tegnérlunden är en park i centrala Stockholm, på gränsen mellan stadsdelarna Norrmalm och Vasastaden. Parken passeras av Tegnérgatan som utgör gränsen mellan Norrmalm (i söder) och Vasastaden (i norr). Längs parkens västra sida går Upplandsgatan.
Vid Tegnérlunden återfinns bland annat Enskilda Gymnasiet vid Tegnérlunden 5 och Swedenborgs Minneskyrka vid Tegnérlunden 7.´´ (Wikipedia)
Norr Mälarstrand
Från Rålamshovsparken i väster till Stadshusträdgården i öster sträcker sig det här långa gröna parkstråket, som skapades 1941-1943 av dåvarande stadsträdgårdsmästare Holger Blom och hans medarbetare Erik Glemme. Från den stora öppna Rålambshovsparken vandrar man längs den lummiga parkvägen som följer stranden österut in mot stan. Det är en omväxlande vandring där träd och buskar skyddar mot parkeringen och gatan. Flera fint utformade bryggor med bänkar, sträcker sig ut i Riddarfjärden varifrån utsikten söderut mot Södermalm och Långholmen är mycket vacker.
Under 2018 fälldes många träd i syfte att öppna upp parkstråket och återställa den ursprungliga palnen. Genom åren har många träd och buskar kommit till.
Så här skrev jag i september 2018:
Egentligen var det för att titta till renoveringen av parkstråket vid Norr Mälarstrand som gjorde att jag gick hemifrån Brommanästet och in till Kungsholmen idag. Det har fällts popplar från 1970 och -80 talet och några gamla björkar som sjöng på sista versen. Parken som ritades av Holger Blom och Erik Glemme på 1940-talet skapades som en bit natur av Mälardalens flora och skulle endast innehålla inhemska växter.
På originalritningar finns 120 träd inritade och idag växer här 210 träd, vilket har gjort parkstråket mörkare än det var tänkt från början. Visst tycker jag om lummiga parker, men här vid Riddarfjärden var det meningen att det skulle finnas utblickar från flera håll och även siktlinjer i parken, som med åren försvunnit då många nya träd har planterats vid olika tillfällen genom åren. Som vid tidigare renoveringar 1967 och 2002. Personligen tycker jag inte att stora popplar hör hemma i små parker utan bör i stället få växa sig stora i de större parkerna, så jag ser inte något problem att dessa träd togs bort och ersätts med nya, som ska passa in i det ursprungliga tänket.
Nu har folk på Kungsholmen polisanmält fällningen och politiker har till och med blivit hotade av arga medborgare som inte tycker att träd ska fällas. Någon uttryckte till mig på Facebook när jag visade nya stadsträd i Stockholm, som kinesträdet, att på Kungsholmen tar man bort träd för att de inte är inhemska, för att i stället plantera nya sorter i stan. Nu var ju anledningen att försöka återgå till just den här parkens ursprung. Jag har jobbat med trädgårdsarbete i nästan 50 år och vet hur känsligt det är när träd sågas ner, men ibland känns det som om folk protesterar varje gång en motorsåg startas, oavsett syftet.
Jag tror nog att det här blir bra när de nya växterna får etablera sig och jag tror säkert att Holger och Erik hade förstått den här renoveringen. Är det någon som värnar om Stockholms grönska så är det väl jag, men i det här fallet så faller jag inte in i ledet bakom den protesterande massan. Visst finns det åtgärder som inte jag heller tycker om i den här renoveringen, som att de vackra häggmisplarna ska bytas ut, för att de inte anses som tidsenliga med originalplanen.
Jag fick en hel del kritik för mina åsikter! Självklart kommer jag att följa utveckligen och om 5-10 år så kommer troligen ingen att tänka på den här ´´dramatiska´´ förändringen. Vildrosor, slån och hagtorn är växter jag gillar. Det kommer att finnas gott om dessa inhemska växter på Norr Mälarstrand!
2019. Nyrenoverad del
Norr Mälarstrands promenad-park som är ungefär 1 kilometer lång och 15 meter bred, är helt och hållet uppbyggd från grunden, allt från växter, klippblock och stenar. Växtligheten är alltså ingen rest av ett naturligt grönområde som man kanske först kan tro. Men tittar man närmare så förstår man dock att det här inte har tillkommit spontant och naturligt, utan är uttänkt och planerat in i minsta detalj.
Det mesta av växtligheten är dock sådant som växer naturligt runt Mälaren, även om mycket som inte fanns i grundplanen har kommit till under åren. Längs stranden mellan Rålambshovsparken och Kungsholmstorg sträcker sig knäckepilarna ut över Riddarfjärden och invid vattnet växer pestskråp, svärdslilja, strandklo, strandlysing och fackelblomster. Tidigare fanns efter stranden skjul, bryggor, bråte och upplag av grus och brädor.
´´Stockholmsstilen räknades på sin tid som världens mest progressiva parkpolitik´´
Senast 2002-2003 rustades parkstråket upp och idag är det en mycket populär vandring/jogging-sträcka. Här finns även caféer och restauranger efter stranden.
Norr Mälarstrand skulle bli Mälarens motsvarighet till Strandvägens paradgata mot saltsjön. Ragnar Östbergs Stadshus stod färdigt 1923 och husen närmast utefter Norr Mälarstrand är byggda i början av 1900-talet medan funkishusen mot väster kom till på 1930-1940-talen. De vackra husen med trappgavlar - nr 26-32 - ska föra tankarna till medeltida byggnader, är byggda under åren1923-1929.
Det tidigare enkla strandcaféet har blivit Mälarpaviljongen och förutom sitt fantastiska läge har café/restaurangen en egen trädgårdsmästare. Kristina Björk har förvandlat den här platsen till en mycket vacker trädgård där hon odlar allt från grönsaker, örter till perenner och olivträd i kruka. Långt ut på flytbryggorna finns planteringslådor med väl utvalda växter. Det är som ett litet flytande Rosendal här på Norr Mälarstrand. Under mina vandringar runt Kungsholmen eller runt Riddarfjärden brukar jag stanna här för att äta lunch, ta en kopp kaffe eller njuta av ett glas rött vin och låta fötterna vila i Riddarfjärdens svalka.
” På en ritning från 1922 står följande: I de öppna rutorna
isås gräs med vitklöver och insattes en och annan låg
krypande ört Lysimachia, Linaria, vildvioler av olika
slag, m fl. På enstaka ställen kunna under sommarens
lopp insättas granna blommor som ombytas. Likaså
kunna i rutorna insättas Krokus, Chionotora, Scilla och
vintergäck.”
Det sägs att det var Prins Eugén som bestämde att broderipareterren skulle anläggas i stället för tänkta större planteringar. Från början använde man liguster i stället för buxbom. Här finns också lågt klippta ekhäckar som ju är ganska märkligt. Jag har bara sett det en gång tidigare och det var i Ericsbergs slottsträdgård i Sörmland. Ekar som vill växa sig oerhört stora är väl det mest opassande man kan använda till en låg häck. Nu drabbas de också varje år av gråmögel. De höga pyramidpopplarna är ca 100 år gamla och kommer nog inte att få stå kvar så länge till eftersom den här arten inte brukar bli äldre och att det nu snart blir en risk att ha dem kvar.
Nog tycker jag att det här skulle kunna bli en mycket vackrare plats!
Några Stockholmsstatyer
November i slottsparken
