Det blev en liten vandring på Djurgården idag med sedvanlig fika på Lilla Parkcaféet där det idag var trevligare än vanligt. Träden här ovan står på en gård som vårt familjeföretag skötte på 80- och 90-talet och i de här träden har jag beskurit med varsam hand en gång i tiden. Nu har en motorsågsmassaker ägt rum här inne.

På Grönans nya berg- och dalbana Insane fixas det sista innan premiären den 25 april. Vem vågar åka den?

Konserthuset som ritades av Ivar Tengbom och stod klart 1926 är ett av få vackra hus i city.

 

 

 

 

Många som besöker vår huvudstad ser endast själva city eftersom det är där alla butiker finns. Jag hör ibland  från de som bor utanför stan att Stockholm är så stressigt och att det bara är en massa trafik, butiker och bankpalats.
Visst är det så....men det här är inte mitt Stockholm.

Det var här i city som man förstörde vår vackra stad på 60-talet, 700 hus försvann under 20 år. Jag har dokumentärfilmer från tiden före rivningarna då alla gamla vackra hus fortfarande fanns kvar. Andra dokumentärfilmer visar när man river hela kvarter och fantastiska hus som i stället kunde ha renoverats. Jag minns själv när affärerna i de gamla husen i city skyltade med ´´Rivnings-REA´´.

I stället är nu hela city uppbyggt som ett enda stort shoppingcenter där stora bankpalats i glas och parkeringsgarage i betong höjer sig över alla klädaffärer. Jag vet att jag låter bitter men jag tycker att politiker och stadsplanerare våldtog vår huvudstad på 60-talet samtidigt som väldigt få stockholmare protesterade och de som kämpade i det längsta  mot rivningarna ansågs som bakåtsträvare och hindrade utvecklingen.

Varför ska man acceptera allt som sker i ens stad?  Se vad som hände i almstriden. Nu hade stockholmarna tröttnat på skövlingen av staden. Det var finansborgarrådet Hjalmar Mehr som låg bakom det nya Stockholms city. Ännu tidigare fanns det planer på att riva hela Gamla Stan för att bygga upp nya kvarter med raka gator.

De människor som besöker city en lördag för att handla kläder kommer att hitta precis allt de söker men när de lämnar stan så är de helt slut efter att ha trängts på Hamngatan eller vid Segels torgs butiker hela dagen....och just utanför city ligger vackra Djurgården, lugna Långholmen och charmiga Södermalm med gamla vackra miljöer och t.o.m. vacker natur.

Den här onsdagen då jag vandrade runt i city mitt på dagen var det inte så mycket folk i rörelse. Jag tänkte först vänta till lördag för att verkligen visa city när det är som stökigast men då sitter jag hellre på Lilla parkcaféet på Djurgården i lugn och ro för att sedan vandra runt den vackra ön på jakt efter våren.

 

 

Hötorget


Sergelgången


Kulturhuset med Segels torg (plattan), några gamla hus har fått stå kvar framför Klara kyrka.


Höghusen vid Segels torg byggdes 1952-56 och kallas ´´de fem trumpetstötarna´´. Husen har 18 våningar.
Jag är lite kluven vad jag tycker om dessa trumpetstötar....kanske att de ändå skulle få stå kvar om mitt idealcity byggdes runt omkring.


Ferdinand Bobergs NK-palats (Nordiska kompaniet) stod färdigt här på Hamngatan 1915.


Här inne på NK tog jag några bilder innan en vakt frågade om jag hade fototillstånd.



Gallerian ligger mittemot NK.


Mitt i detta iskalla city ligger Klara kyrka och man undrar hur de tänkte när de byggde upp dessa tråkiga glas- och betonghus runt omkring den här vackra kyrkan. Här inne i city ser man inte heller det som Stockholm är mest känt för....vattnet. Här där saltsjön och Mälarens vatten möts.
Märker att jag inte visat de värsta platserna nu när jag ser vilka bilder jag lagt in i inlägget. Som om jag omedvetet försöker visa det som är ganska OK i Stockholms city.

Dagens låt

Mitt på Odenplan i Vasastan ligger vackra Gustav Vasa kyrka. Odenplan är en livligt trafikerad plats och jag vet inte hur många som lyfter blicken och verkligen ser den här vackra byggnaden. Kyrkan invigdes 1906 då Adolf Fredriks församling delades och den här delen av Vasastan blev Gustav Vasa församling. Arkitekt var Agi Lindgren och stilen är italiensk senbarock. Altaret är Sveriges största skulpturverk i barockstil.

 

 

 

Bloggarna Staffan Miras Mirakel och några till har startat något som kallas Portens dag och som är just idag. Jag var in till stadsbiblioteket och lämnade tillbaka böcker och gick en sväng i Vasastan och passade på att ´´knäppa´´  några portar...allt från slott till koja. Minns inte reglerna riktigt men jag har förstått att jag ska länka till andra som är med i detta. Se längst ner!

Gunnar Asplunds stadsbibbla på Sveavägen från 1928.


Norrtullsgatan 57 där jag bodde år 1980. Huset byggdes 1914 och arkitekt var Thure Borg.


Norrtulls sjukhus byggt 1885...också på Norrtullsgatan.


På Odenplan ligger Gustav Vasa kyrka som invigdes 1906. Just när jag fotade kom en nydöpt stockholmare ut på trappan.


Vet inte om det här är en port...men ibland känns det som om hela Gamla Stan är en port...


Högalidskyrkan från 1923. Symmetrin är sträng här, det enda som stör symmetrin är den vita tavlan till höger, en barnvagn och att det är lite mer snö till vänster. Skönt! Jag gillar ofta symmetri men ibland blir det fruktansvärt tråkigt!


Här avslutade jag mitt portfotande.....hemma vid min egen port. Den här porten har jag passerat genom ungefär 5-6000 gånger och jag tror att det är Tessin d.ä. som har ritat den. Fotografens ben syns i glaset....och visst sitter väl åttan upp och ner?

Vad kommer sen?  Fönstrets dag, trappans dag, takens dag eller balkongens?  Jag är med.....

Andra bloggare som visar portar idag är:
Staffans blogg

Femtiotalsjakten
Stribergs station
Livet i en Sydfransk by
Ordagrannt
Londongirl
Annika Bryns blogg
På livets trassliga bastmatta
Miras Mirakel
Tusse
Längs kajen

...också Dagens inlägg. Varför är det inte 60-talet....
Dagens låt
.

Tomtebogatan

 

 

Vikingagatan


Rörstrandsgatan


Utsikt från Rörstrandsgatan mot Kungsholmsstrand
.

Heleneborgs grindstuga från slutet av 1700-talet på Varvsgatan 10


De här fastigheterna vetter mot Långholmskanalen och den gamla byggnaden nedanför de höga husen är Heleneborg. Här bodde Alfred Nobel och som här utförde experiment som ledde till upptäckten av dynamiten.

 

 

 

Högalid som är Södermalms sista västra utpost mot ´´landet´´ Liljeholmen och Gröndal skiljer sig markant från söders tre andra församlingar och den största skillnaden är byggnaderna. Det finns inte så många riktigt gamla byggnader eller vackra palats i den här delen av söder utan de flesta hus är från sekelskiftet och fram till 70-talet. Problemet är att de byggt in 60-70-tals hus helt okänsligt bland de äldre byggnaderna på flera platser och söder om den hårt trafikerade Hornsgatan ligger Drakenbergsområdet som lika gärna kunde ha legat i Rinkeby. Det är synd för läget är bra med hela jätteparken Tanto bakom husen. Den byggnad som märks hela tiden är  Högalidskyrkan vars höga torn som höjer sig över allt annat.
De vackraste husen är de få riktigt gamla husen som finns kvar och även de som är byggda mellan 1900-1930.

Det här är den del av söder som jag är minst hemma på och det beror på att det inte finns så många kulturhus som förvaltas av Stadsholmen AB som var våra uppdragsgivare då vi hade vårt familjeföretag.

Jag vandrade omkring ganska planlöst idag och försökte känna in en speciell Högalid-atmosfär och vilken man gör på vissa platser medan man på andra ställen får en känsla av att befinna sig i en yttre förort. Men Högalid och Sofia är nog  ändå de delar av söder som jag skulle kunna tänka mig att bo på. Fördelen är närheten till underbara Långholmen även härliga vandringsvägar längs stranden bort längs Årstaviken, se en tidigare vandring här. Högalid är den del av söder som ligger närmast mitt hem i Bromma och från mitt fönster ser jag Högalidskyrkans torn.

En annan fördel är att det fortfarande finns små specialbutiker i kvarteren och en massa spännande caféer och restauranger. Café Cobacabana på Hornstulls Strand 3 är ett av de små mysiga caféer i området. Å vet allt om dessa ställen...
Hornstull här i Högalid har blivit en populär plats att bo på ungefär som sofo i Katarina.
Karta
Söderliv

Slipgatan vid Hornstull.


Långholmskanalen.


Lasse i parken vid Västerbrons början är populärt på sommaren då de har levande musik på kvällarna.


Så här som Heleneborgsgatan ser ut ser flera gator ut i området kring kyrkan.


Heleneborgsgatan


Hornsgatan


Husen runt Högalidsparken har bra läge med utsikt över den stora gröna parken med kyrkan centralt högst upp på berget (en god vän bor här så jag vet att det är en vacker vy över parken) och här på Borgargatan är t.ex. nr. 4 byggt 1926, nr. 6 byggt 1926 och nr. 8 är byggt 1913.


Kristinehovs malmgård från 1700-talet ligger invid Högalidsparken.


Hornsgatan 156 - Deli´n på hörnet.


Här är problemet med Högalid....man får bara inte bygga sådana här hus i innerstaden....

De andra församlingarna på söder:
Maria
Katarina
Sofia

Dagens låt
The end med Laleh

 

 

 

Ovan till vänster - Katarina kyrka från 1656/1995. Arkitekt Jean de la Vallée
Ovan till höger - Sofia kyrka från 1906. Arkitekt Gustaf Hermansson.
Nedan till vänster - Maria kyrka delar från 1430
Nedan till höger - Högalid kyrka från 1923. Arkitekt Ivar Tengbom

I de här husen vid Kvastmakartrappan bodde Henning och Lotten i Fogelströms Stad-serie.

 

 

 

Sofia ligger i stadens utkant och är sista utposten innan ´´landet´´ Nacka. Vitabergsparken (karta) är den stora lungan i det tätbebyggda Södermalm och gör Sofia till den grönaste stadsdelen här uppe. Renstiernas gata drar gränsen mellan Katarina och Sofia och idag när jag gick över gatan till Sofia så skingrade sig molnen och solen sken under hela tiden som jag befann mig i Sofia.

Jag kom från Nytorget och vandrade upp i Vitabergsparken där jag hängde över planket till Uffes och Jacks stuga igen (se sommarbilder). Eftersom det här är en park med många stora träd så ser man inte Sofia kyrka på samma sätt på sommaren som nu och den ser lite märklig ut den här unga kyrkan som invigdes 1906. Det ser ut som om hela kyrkan är ett torn som står på marken och jag vet inte om jag ska tycka att den är vacker men jag tycker om att se tornet på håll.

Vandringen gick genom parken och bort mot friluftsteatern där Carl Anton höll till med sina TV-sända spelningar. Han bor bara 50 meter från platsen och där inne på hans gård har vi varit flera gånger och beskurit träd i början av 90-talet.
Inne på hundgården står hussar, mattar och hundar i en stor samling och diskuterar hundar....
Här finns café på sommaren och hela Vitabergsparken är verkligen en plats att vila och varva ner på för en stressad storstadsbo.

Jag går upp mot Åsögatans slut och Åsöberget som har en fantastisk utsikt över Stockholm och jag fortsätter vandringen ner mot Lotsgatan och över Folkungatatan för att ta mig upp till Stockholms mest kända turistgata, Fjällgatan.
Ur turistbussarna kommer folk från hela världen för att fota utsikten över stan. Jag hade tänkt äta en sallad på Hälsans hus där på Fjällgatan men alla bord var upptagna.

Vad säger man då om Sofia?  Det här är den delen av söder som verkligen bör visas på sommaren eftersom den är så grön. Den har inte heller några stora ståtliga hur att visa upp men närheten ut från stan och den stora parken gör att jag nog helst skulle bo här om jag skullet bo på söder...eller i Högalid med sin närhet till Långholmen och broarna till Bromma....
Karta.
Söderliv


Monika Nielsens halva hus på Bergsprängargränd.


Det här var Svenska ords stuga och här har Hasse och Tage skrivit svensk historia med sina revyer bland mycket annat.


Här är Uffes och Jacks hus igen med sin närhet till kyrkan.


Det här är Werner Groens malmgård som ligger granne med Vitabergsparken och som jag ska besöka i sommar för att undersöka närmare. Visserligen har jag jobbat där inne flera gånger med beskärningsjobb men nu vill jag se vad som växer där inne.



För er som vill hälsa på hemma hos Carl Anton så bor han i detta hus, alldeles vid hundgården.


Vid Åsögatans slut har man misshandlat träd igen och jag vet inte hur många nystympade träd jag sett här uppe idag (ta bort trädet i stället).
Lite kändisinfo igen då....Britt Edvall (som var gift med Allan Edwall) bor över gatan är och en bit ifrån bor Joppe Pihlgren i 203:an och tro det eller ej men jag har faktiskt varit inne på hans gård och sågat ner .....pilgrenar.


På 1960-talet genomgick många av söders kåkar en grundlig renovering. Här är huset på Åsögatan 195 under och efter renoveringen.


Utsikt från Åsöberget och man ser Fåfängan högt uppe till höger där man kan fika bland annat....


Huset där Per Anders Fogelström bodde, Fjällgatan 28 med utsikt över hela Stockholm.


Lotsgatans små kåkar. I huset närmast bodde på 80-talet en mycket gammal kvinna som hette Horney och som hade suttit modell åt Anders Zorn berättade hon för oss.


Fjällgatans utsikt över stan.

Dagens låt

De övriga Söderförsamlingarna är:
Maria
Katarina
Högalid

 

 

 

Då är det dags att presentera Södermalms andra församling Katarina och jag startade min vandring när jag klev ut från Slussens tunnelbanestation på Södermalmstorg som är en livlig plats med vackert läge. Från torget ser man inloppet från skärgården in till stan och här ligger Stockholms stadsmuseum. Här finns också torghandel och man kan köpa strömming med mos i en kiosk.
Jag gick uppför Götgatsbacken och tog av till vänster trapporna upp mot Urvädersgränd där Bellman bodde åren 1770-1774 i nr, 3 och där han bl.a. skrev en stor del av Fredmans epistlar.

Uppe vid Mosebacke torg ser man Katarinahissen till vänster och Mosebacketorg till höger. Den vackra Södra Teatern ligger här vid torget och just här skulle jag vilja att det var en annan årstid så att torgets träd fick visa sin grönska. Annars är det här en bra tid att visa byggnader då trädens kronor inte skymmer fasaderna.

Jag fortsätter upp till Roddargatan och Svartensgatan där kvartern är trånga och där man hela tiden ser den vackra Katarina kyrka. Personligen tycker jag att det är Stockholms vackraste kyrka. Den brann 1990 och förstördes fullständigt men redan 1995 invigdes kyrkan igen med samma utseende som tidigare. För några år sedan såg jag en minneskonsert för Cornelis här i kyrkan och idag tände jag fyra ljus av en helt annan anledning....
Cornelis ligger begraven på den stora krykogården där jag såg lappar på ganska många träd med information att träden ska fällas på grund av ålder och fallrisk.

Tittade in på Mäster Mikaels gata innan jag drog mig ner mot Folkungagatan som är den här delen av söders stora trafikstråk och gick över till Katarinas södra del som är mycket mer livlig och trafikerad än den norra delen. Nu brydde jag mig inte om att besöka Medborgarplatsen och kvarteren runt där, det får bli en annan gång.
I stället hamnade jag i sofo och gick förbi den berömda Hundskitsparken som är en blandning av en liten kvarterspark och en hundgård.

Jag gick Katarina Bangata ner mot Greta Garbos torg och Nytorget där jag avslutade min Katarinavandring. På Nytorget bodde Lena Nymans pappa då vi jobbade där. Han var skulptör och bjöd ofta in oss på en kopp kaffe. Idag bor Dan Wolgers på samma gård (nr. 9) ...om man nu vill stalka honom....!

Nu har jag besökt Maria, Katarina och Sofia....jag ska spana in Högalid i helgen tänkte jag, men nu vet jag i vilken av söders församlingar som jag vill bo i. Alla fyra har en väldigt speciell atmosfär även om de är olika på många sätt.
Katarina församling har största folkmängd av söders församlingar. År 2003 var folkmängden 32 760. Högalid hade 27 370, Sofia 22 780 och Maria 18 800.
Karta
Söderliv

I det mörkgula huset på vänster sida av Urvädersgränd (nr.3) bodde Carl Mikael Bellman 1770-1774.


Södra teatern på Mosebacke torg.


Södra teaterns sida mot sjösidan.



Mäster Mikaels gata. Här inne finns små trädgårdar som vårt familjeföretag skötte tidigare.


Mäster Mikales gata vid tiden sekelskiftet 1900.


Södra sidan av Folkungagatan har på senare år blivit Katarinas poppiga område och kallas för sofo (South of Folkungagatan). Speciellt husen på bilden till vänster på Åsögatan räknas som oerhört hippa. På den högra bilden är det Bondegatan med gamla skatteskrapan där det nu är studentbostäder.


Greta Garbos torg med grannförsamlingens Sofia kyrka i bakgrunden.



Mitt i Katarina bangata går en parkväg genom en allé av lägre träd. Statyn med barnvagnen heter ´´Jannica och dockvagnen´´ av Gunnel Frieberg som restes 1986 och som nu fått benvärmare. Statyn över Nacka Skoglund
finns på nr. 42 där han också bodde.


Nytorget

De övriga söderförsamlingarna är:
Maria
Sofia
Högalid

Dagens låt
Eller för er som har Spotify.
.

Södersiluett med Laurinska huset.


Bastugatan möter Pryssgränd

 

 

 

Idag gick vandringen uppe på söder och runt omkring i  Maria församling. Här på Södermalm jobbade vi på många små gröna innergårdar då vi hade familjeföretaget igång på 70,80 och 90-talet så det känns lite hemma på något sätt här. Tänkte på när vi for omkring inne på alla dessa gårdar på vintern och det endast gick att handskotta snön. Vissa gånger då det var tung blötsnö kunde det vara fruktansvärt jobbigt och stressigt.

Maria, Katarina och Sofia heter ju församlingarna här uppe på söder och så Högalid då. Men jag tänkte presentera tjejförsamlingarna nu och börjar med Maria. Jag kommer inte att berätta en massa historia kring stadsdelarna, det har gjorts så många gånger, utan nöjer mig med att visa vad jag ser under vandringarna. Eller jag kanske ska visa alla Stockholms stadsdelar?  Vasastan, Kungsholmen, Norrmalm och Östermalm....och framöver även närförorter kanske.
Det stora stråket genom Maria är Hornsgatan som är en mycket trafikerad gata men viker man bara av från detta stökiga stråk så kommer man in i små kvarter där Stockholms innerstad är som bäst om man räknar bostadskvarter.

Längst ut på berget går Monteliusvägen med den fantastiska utsikten över Riddarfjärden och Stockholm och innanför går charmiga Bastugatan med alla små söderkåkar och dess vackra trädgårdar. Ivar Lo Johansson bodde i 21:an och jag såg honom flera gånger här på gatan. I 28:an bor Lena Söderblom och Leif Zetterling och tidigare bodde på gatan flera konstnärer. Det kanske det gör nu också men det är nu 13 år sedan vi jobbade här senast och hade koll på hyresgästerna som bodde i Stadsholmen AB:s hus. Bästa tiden att vandra på Bastugatan är då syrenerna blommar och de gamla buskarna hänger över planken in till gårdarna.

Höjdskillnaden i stadsdelen gör att det är enormt branta backar t.ex. uppifrån Bellmansgatan och ner mot början av Bastugatan och Pryssgränd och här ska man absolut inte köra bil då det är halt. Brännkyrkagatans början måste vara Stockholms brantaste gata.
Jag tycker nog lika mycket om alla tre församlingar här upp på söder, alla har sin charm.
Karta.
Söderliv


Riddarholmen syns nedanför. Byggnaden just till vänster om Montelius-skylten är gamla riksdagshuset och där på taket ska jag vandra i pingst.

Pryssgränd upp mot Mariahissen


Brännkyrkagatans början. Besvärsbacken kallades den förr.


Det bor många konstnärer fortfarande i de här kvarteren och i huset till vänster på Maria Trappgränd bor Ernst Brunner som vi träffade iband då vi jobbade här och Björn Ranelid bor eller bodde i varje fall i närheten och Thedor Kallifatides på Bellmansgatan 7. Om man vill snoka vilka som bor i Stadsholmens fastigheter så kolla här vad jag hittade.


Det är inte bara Hornsgatan som har sin puckel, det här är Brännkyrkagatans egen puckel.


Alla dessa höjdskillnader i Maria gör att det finns många och långa trappor av klättra i.


Maria kyrka. På kyrkogråden ligger Evert Taube begraven. Han bodde på Södermalsmstorg under de sista åren där jag såg honom ibland.


Hornspuckeln


Det här gillar jag!  Jag har haft flera bilder på bloggen med vägar som skiljer sig. Vägval.


Mariatorget

De övriga söderförsamlingarna är:
Katarina
Sofia
Högalid

Se även en septembervandring 2008
Dagens låt
.

Riddarholmen är en ganska okänd del av Stockholm för mig. Visst har jag vandrat runt och igenom flera gånger men jag har aldrig spanat in platsen så noga som jag gjorde idag. Anledningen till besöket var att min syster jobbar här på holmen och vi gick en runda på hennes lunch.
Jag har prickat in min semestervecka bra tycker jag, efter en kall morgon blev det vårkänning idag när solen värmde mitt på dagen och det rasade snö från taken. Plåtslagarna skottade utsatta tak i Gamla Stan som är granne med Riddarholmen och det var lite förkänning av marskänsla.

Mitt på Riddarholmen ligger det stora Birger Jarls torg som är kantat med stora palats som byggdes till stormännen på 1600-talet, bla. Wrangelska palatset, Schering Rosenhanes palats och Hessensteinska palatset.  I stormännens palats finns idag bl.a. Svea hovrätt som har lagt beslag på de tre palatsen ovan och regeringsrätten och kammarrätten finns i byggnader intill.

Magnus Ladulås grundade 1280 ett kloster som sedan efter flera tillbyggnader har blivit Riddarholmskyrkan som är en gotisk tegelkyrka.

August Strindberg är född 1849 i ett nu rivet hus här och nere vid Evert Tabues terass står just Evert Taube staty med lutan i famnen och jag undrar hur många som har blivit fotograferade med honom där. Kajen anlades på 1980-talet och Willy Gordons staty av Evert restes 1990.

I pingst ska jag vandra på taken uppe på gamla riksdagshuset som ligger invid kyrkan.

Det var en skön stund på Riddarholmen och jag har lärt mig mer om min stad idag.


Riddarholmen från Mariaberget (taget dagen efter besöket på Riddarholmen). Huset längst till höger är det gamla riksdagshustet och det är på taket av denna byggnad som jag ska takvandra i pingst.

Södermälarstrand har blivit en städad och snygg kaj. Tidigare var det ruffigare här och det verkade råda anarki bland kajplatser och skutor. Det var skitigt och inte en säker plats att vandra på i mörker men nu har den här  två kilometer långa kajvandringen blivit bättre där en allé av salixträd planterats, ny belysning och vid alla fartyg och skutor finns en tavla som berättar om skutans historia,
Riddarfjärden var vacker som vanligt och Norrmälarstrands hus på andra sidan lyste i den bleka januarisolen.
Borta mot slussen ligger den röda båten som är ett populärt vandrarhem med centralt läge. Om man vänder sig upp mot Mariaberget ser man husen som balanserar på kanten av berget och borta vid Pålsundet och Långholmen ligger skolfartyget Polfors. Om det hade varit vår eller sommar hade jag fortsatt vandringen runt Riddarfjärden men nu kröp kylan in i hela kroppen och jag återvände hem och till +21 grader.

Ledig onsdag och jag tog tunnelbanan till stan. Trots allt så känner jag värme och kärlek för den här kalla huvudstaden och hur ofta jag än planerar att flytta här ifrån så är det alltid lika svårt att dra upp de där djupaste rötterna. Jag brukar säga att jag känner hatkärlek för Stockholm, ibland vill jag bara fly från trängsel och bilköer men vissa stunder älskar jag den här platsen. Det gäller att röra sig i Stockholm under rätt tid och på rätt platser.

Norrbro som fyller 200 år och är Stockholms äldsta bro renoveras nu då bron har sjunkit en aning och det har runnit in vatten i Medeltidsmuseet. Renoveringen ska bara färdig nu i år. Den invigdes 1807 och ska se ut på exakt samma sätt när den återinvigs. 1853 sattes Stockholms första gaslyktor upp på Norrbro. 1961 fanns förslag att riva Norrbro för att i stället bygga en modern betongbro.....ljuva 60-tal!!

Något som alltid intresserat mig är Stockholms byggnader och jag minns då jag som barn kom till huvudstaden med tåg från Norrtälje och med stora ögon såg Naturhistoriska riksmuseets slottslika byggnad och längre fram Stockholms innerstads alla vackra bostadshus. Under de 34 år som jag bott i Stockholm har jag tittat upp mot husens fasader och ofta häpnat över hur vackra många byggnader är.
Under nästan alla år i Stockholm har jag bott i Bromma men på 80-talet bodde jag under ett år på Norrtullsgatan 57 i Vasastan. Mina favoritstadsdelar i stan är annars Kungsholmen och Södermalm.

I januari denna snöfattiga vinter gick jag en vandring runt Årstaviken och bestämde redan då att jag skulle gå vandringen även en sommardag. Tidigt i morse tog jag bilen till Bergsundsstrand där jag parkerade och började gå bort mot Tanto. Det var inte många som var ute den här tidiga söndagsmorgonen men några joggare och hundvandrare såg jag. Nedanför Tantos koloniområde satt en vilsen ung man på ett berg och spelade hårdrock i sin stereo, annars hördes endast bruset från trafik långt borta. Något som slog mig var att nedanför Södersjukhuset är strandvägen ca 4 meter bred och asfalterad men på den halvmeters breda gruskant som fanns vid sidan gick och sprang alla jag såg. Alla verkade vilja ha ett mjukare underlag att vara på än asfalt.

Jag gick förbi Erikdalslundens koloniområde som jag besökte igår och klättrade sedan upp på gamla Skanstullsbron för att på den ta mig över till andra sidan viken. Från den här sidan ser man hur stora koloniområdena på Södermalmssidan verkligen är. Fantastiskt att Stockholm har bevarat dessa områden på den här attraktiva marken där det skulle kunna vara stora bostadshus i stället. Den här gången blev man helt omsluten av grönska under vandringen, i januari var allting öppet och man hade bättre utsikt....men det var aningen kyligare ute.

På Söder finns de gamla träbåtarna kvar och undrar om ägarna till dem förstår hur viktigt det är att hålla dessa vackra gamla båtar flytande. De borde ha stöd från Sjöfartsmuseet eller Nordiska museet. Visst måste man få en annan känsla med de här båtarna som doftar trä och tjära än med de stora vita plastskrytfartyg som glider omkring i skärgården där ägarna med båten vill visar sin framgång i livet.

Det är Liljeholmsbron man ser längst bort i bild.
I vintras gick jag upp mot Årsta gård och tog buss och spårvagn hem. Den här gången gick jag över den nya bron som går invid den gamla vackra Årstabron (byggdes 1929) som just nu renoveras. Mötte Å på bron och vi gick tllsammans över till Södermalmssidan och ner vid Tantos koloniområde där vi beundrade de små vackra husen och trädgårdarna. Hon står i kö för en stuga här och väntar otåligt på att få hyra en liten idyllisk trädgård här i sluttningen.
Vi avslutade med kaffe och vegetarisk macka vid Street.