Vecka 33, 2021 - Jag traskar på...
Regn och höstkänsla under morgonvandring. Dags att ta fram tjockare kläder, lägga undan shortsen och sommarskorna. Jag känner mig redo att ta mig an för-hösten och ser fram mot min Mälaren-runt-resa i mitten av september. När jag på Facebook bad om tips på platser, fick jag mängder av svar och fina förslag och nu har jag bokat en övernattning.
Det har varit fantastiskt att få ha min fina kompis Lexus hos mig i en vecka, men idag lämnade jag honom till hans matte på Djurgården igen och det blev tomt i Brommanästet.
Vad gör man en regnig dag när man är sugen på att se blommande växter och vill fika någon annanstans än hemma i Brommanästet? Jo man åker till Edvard Andersons stora härliga växthus i Bergianska trädgården. Mitt senaste besök där var innan pandemin och det kändes fint att åter få vandra i medelhavsmiljö och in i tropikerna när regnet föll tungt utanför.
På en yta hade många olika palettblad planterats och den kallas nu trendig växt, men att den också alltid varit både älskad och hatad. I år ser jag den i planteringar på Djurgården, men även inne i stan och jag har alltid haft svårt för dessa märkliga palettblad som ofta ser konstgjorda ut, men jag har faktiskt lärt mig tycka om vissa mörka och fint ådrade sorter.
Strindberg tyckte att palettblad var avskyvärda. År 1888 skrev han i essän Om pessimismen i den moderna trädgårdskonsten – dessa ohyggligheter, vilka bära det hemska namnet Coleus och se ut som om de spelat älskarrollen i en svavelsyredram.
Caféet hade avvecklats nu under pandemin och det är osäkert om det ska startas upp igen. Så fika gjorde jag vid Gamla Orangeriet intill i stället. När jag kom ut passade jag på att gå runt en sväng i den botaniska trädgården, då regnandet gjorde ett kort uppehåll. På vägen hem smattrade regnet mot bilrutan.
12 grader och duggregn när jag åkte ut till Skärholmen för att besöka perennparken. En gång om året besöker jag den världsberömda trädgårdsdesignern Piet Oudolfs skapelse, mitt i ett bostadsområde i förorten Skärholmen. Jag tänker ännu en gång tillbaka på den dagen 2012 då han mailade mig och frågade om han fick använda fem av mina bilder till sin hemsida. Ett av den här bloggens största ögonblicken under de 16 år som jag skrivit den.
Det var en stor händelse i trädgårds-Sverige när den ängsliknande parken invigdes i augusti 2011. Dels för att trädgården växt fram på mästaren Piet Oudolfs ritbord, men även på grund av valet av de fantastiska perennerna, där prydnadsgräs har en viktig roll och att man placerat en sådan här klassträdgård bland 60-talshus i en förort. Än idag har jag lite svårt att titta upp på de fula bostadshusen som omgärdar trädgården, samtidigt som jag kan tycka att det är ganska coolt och jag tror att de boende i Skärholmen är stolta över sin perennpark.
Jag hade dock inte protesterat om den här trädgården hade placerats någonstans på Djurgården, Långholmen eller varför inte i Humlegården?
Aster ageratoides 'Harry Smith' - Balsamaster, Aster macrophyllus 'Twilight' - Oktoberaster, Aster oblongifolius 'October Skies' - Oktoberaster, Aster umbellatus - Flockaster
Mycket har hänt sedan jag besökte Bosse Rappnes Slottsträdgården Ulriksdal senast. Det var innan pandemin då vi ofta åkte dit för att handla och fika. Idag var jag äntligen på plats igen och tog en liten sväng ute på frilandet, innan jag träffade Bosse som frågade om jag ville ha lunch i deras lunchrum. Det är alltid lika trevligt att träffas och medelhavslasagnen var ju himmelskt god. Det blev inget besök inne i handelsträdgården, trots att jag behöver nya krukväxter till nästet. Det får bli nästa gång.
Jag är verkligen imponerad av hur Bosse har skapat den här stora fina handelsträdgården där växtförsäljningen har ett stort utbud på alla slags växter. Här finns även friland med självplock, hjälp att designa trädgårdar, föreläsningar, restaurang/café och konferenslokal och där miljötänket är beundransvärt på hela anläggningen!
Vid Djurgårdsbron började jag min Östermalmsvandring och passade på att fotografera sommarblommorna i rondellen på Strandvägen, som i år inte föll mig i smaken alls. För rosa och för strikt planterat. I vanliga fall brukar jag tycka mycket om de runda planteringarnas blomsterarrangemang och jag har bilder från många år tillbaka.
Jag fortsatte Narvavägen upp, tog höger vid Banérgatan och nådde Karlavägen, som var dagens huvudmål. På många gator i den här ´´fina´´ stadsdelen kan jag känna mig ganska vilsen, men det finns flera undantag och på Karlavägen trivs jag. Precis som på Valhallavägen är lindallén placerad mitt i gatan, men här känns det mer intimt än på den breda och mer trafikerade Valhallavägen.
Här traskade jag på under de höga lindarna och njöt av den här sköna augustidagen. Många av husen är vackra längs gatan och här finns flera äldre specialbutiker som har sina gamla neonskyltar kvar. Berömda Tössebageriet ligger här på Karlavägen 77 och fina Karla Café på 71:an, där jag brukar fika ibland. Det är ganska fridfullt att promenera, vandra eller traska på här och framme vid Humlegården vek jag av in i den stora grönskande lummiga parken.
Planteringen runt Linnéstatyn har inte varit så mycket att se under de senaste åren, eftersom perennerna som planterades 2010 inte fungerade tillsammans som det var tänkt. Nu har vissa perenner tagit över, men det finns en plan att göra om planteringen helt och hållet. Idag fick jag en mycket utförlig och bra kulturhistorisk utredning om just Linnéplanteringen som anlades i slutet av 1800-talet där tre av mina bilder fick vara med. Tack för det landskapsarkitekt Hildegun!
Jag vandrade Storgatan hela vägen tillbaka till Narvavägen och tog sedan bilen ut till Blockhusudden, inte för att hämta Lexus, utan för att fika på Café Blockhusporten. Det finns nog inget café i Stockholm som har ett bättre läge, här sitter man just intill stranden med utsikt ut mot Fjäderholmarna och innerskärgården. Till ljudet av vågor som sköljde upp mot stranden, drack jag mitt kaffe som man får i porslinskanna och njöt av den fridfulla platsen.
Så bra, jag fick se Spanska flaggan. Den fotade jag här i Herrgårdsparken, Köpmanholmen men visste inte vad den heter. Kul med gamla skyltar, Wibergs Foto var vår kund när jag jobbade på ett litet fotolaboratorium under 1970 och 1980-talet.
Börjar känna mig som en papegoja - så fina bilder och dessutom från platser jag ofta rör mig på. Bland mycket vi delar är favoritbordet på Blockhusudden!
Ja jag såg att du lagt ut spanska flaggan och den är ju verkligen en märklig och vacker blomma. Men vad roligt att du haft samarbete med Wibergs foto, jag tog bara några bilder på måfå från gamla butiker på Karlaplan.
Tänk att vi har samma favoritbord på Blockhusporten Janicke!
Dina bilder är makalösa Hasse! Vackra, stämningsfulla och du fångar tidens anda. Dags för en annan bok kanske?
Tack så mycket Ramona! Vi får se vad som händer i framtiden med bok, men jag tror att jag passar bättre här på nätet faktiskt.
