Vecka 45, 2020 - Höst i ytterligare sex slottsparker
Höstbesök ute vid Sturehovs slott i regn och blåst, ingenting kunde stoppa mig att fortsätta temat från förra veckan, att fotografera slottsparker i Stockholmsområdet innan träden har tappat alla löv. Jag har alltid tyckt om den här parken, även om det inte finns några planteringar med vackra blommor eller annorlunda träd och buskar. Däremot finns här hundratals lindar, två ståtliga blodbokar som vaktar slottet och en allé mot bryggan med det märkligt valda alléträdet al. Det en skön lantlig känsla här ute, trots närheten till Botkyrkas miljonprogramsområden. De gamla byggnaderna är vackra och det råder alltid ett lugn i den här slottsparken, idag betade två hästar i en hage och jag försökte få lite kontakt med dem, utan att lyckas. Försökte med ´´duktig kille´´!
Den stora delen av parken med de långa lindalléerna, hade fortfarande en hel del gula löv kvar i sina trädkronor, men hårda sydliga vindar fick löv att virvla högt.
Innan jag lämnade de här sydliga trakterna, gjorde jag ett kort besök i Hågelbyparken, en halvmil från Sturehov. Jag har varit där några gånger tidigare, men alltid blivit stressad eftersom parken är mycket välbesökt under sommaren. Nu vandrade jag lika ensam som jag gjorde i Sturehovs slottspark och upptäckte att det faktiskt är en fin plats med gamla vackra stall, ladugårdar och lusthus. Här finns också 4H, friluftsteater, dansbana, caféer och en lanthandel. Inget var såklart öppet nu.
Regnet ökade och jag tog bilen tillbaka till stan. Kände plötsligt en enorm längtan efter kanelbullar från Cinnamon Bakery & Coffeeshop på Verkstadsgatan i Hornstull. På dörren satt en lapp att bageriet var stängt i tre veckor på grund av stambyte. Inga andra kanelbullar kunde duga den här dagen, så jag fick helt enkelt vara utan.
Efter det att jag hämtat min fina vandringskompis Lexus ute på Blockhusudden, gick vi genom den blå lusthusporten, in i den stora fina parken mittemot Nordiska museet. Under sommaren och förhösten är sommarblommorna fantastiska i de fem planteringarna, uppdelat i färgerna blått, gult, vitt, rosa och rött. Nu ligger planteringarna i vila och väntar på nästa säsong.
Både Lexus och jag trivs såklart utmärkt på Djurgården och idag besökte vi Rosendals slott, Rosendals trädgård och Prins Eugens Waldemarsudde. Nu har träden skakat av sig de flesta löven och det var verkligen novemberlikt på Södra Djurgården. Vid Skansenentrén ligger den vackra nyrenoverade Villa Diorama, där Margareta Krook bodde på 90-talet, nu anläggs en ny trädgård mot gatan och det blir spännande att se hur det kommer att se ut nästa år. Det var en blåsig dag och min kamera, eller kanske var det fotografen som inte trivdes så bra med varken vindarna eller ljuset. Några bilder blev dock kvar efter en kraftig utrensning hemma vid datorn.
Jag fortsätter med temat ´´höst i slottsparker´´ från förra veckan och senare på dagen åkte vi bort till Åkeshovs slott som ligger nära mitt hem i Bromma. Här hade alla lindar släppt löven, som nu bildade ett vackert täcke på marken. Här intill finns vandringsstigar i Judarskogens naturreservat och vi gick runt sjön Judarn trots att stigarna var ganska leriga. Nu får vi vänta med den här vandringsvägen till maj nästa år!
Idag besökte vi slottet som ligger på gångavstånd från min bostad i Bromma. Lexus och jag vandrar ofta förbi Ulvsunda slott när vi är på väg att gå runt Lillsjön, som ligger i närheten av slottet. Slottsparken var tidigare mycket större, innan de vidriga radhusen byggdes på slottets mark för tio år sedan.
Här fanns då en stor fruktträdgård, men med några öppna ytor, där jag spelat brännboll med min dotters klass en gång i tiden. Radhusen är så bedrövligt fula att jag vänder bort blicken när jag går förbi. I vilket annat land i Europa skulle man placera ut hemska bostadslådor i en anrik gammal slottspark?
Jag lyssnar på skrämmande nyheter om smittan som sprider sig alltmer, även om jag nu inte är lika skräckslagen som våras. Då flydde jag ut i skogen för att vandra så långt ifrån människor som möjligt. Tänk att under ett fluffigt duntäcke gå i ide nu, vakna av bofinkar och koltrastar i april, höra att Covid är under kontroll och kunna lägga all kraft på att välkomna och njuta av våren. Börja planera en resa till Italien! Att vara tillbaka i det paradis som vår planet var innan Coronaviruset…
Lexus vaknade ovanligt tidigt och ville ut. Vi gick en sväng i mörkret och återvände sedan till sängvärmen. Livet som PJ är behagligt på många sätt och vi fortsatte morgonen med långfrukost framför Nyhetsmorgon på TV4, med USA:s valet som självklar huvudnyhet.
Jag orkar inte ens kommentera president Trump, som enligt många beteendevetare beter sig som en tjurig 12-åring. Han är världens mäktigaste person och vill nu stoppa rösträkningen eftersom Biden knappar in i flera stater. Stoppa rösträkningen nu – jag vill vinna!!!
Min fotoassistent och jag åkte ut till Hässelby slott för att fortsätta med de senaste veckornas tema. Jag tycker om det här musikslottet som nu lite mer internationellt heter Hesselby och där en av delägarna är Tomas Ledin. Det som utmärker slottsparken mest, är de välskötta granhäckarna som står för barockglansen och jag undrar ännu en gång varför inte vanlig gran används mer som klippta häckar i trädgårdar och parker. Jag har följt den här trädgården under många år, från det att den sköttes dåligt, till dagens prydliga underhåll.
Vi gjorde även ett snabbt besök vid Ängby slott där restaurang och café Hemma hos Annika nu finns.
Så var det dags att lämna Lexus på Djurgården igen och vi parkerade bilen vid Djurgårdsbrunn, för att vandra längs kanalen ut till hans hem vid Blockhusudden. Det är något speciellt att gå längs den här vackra kanalen som svänger mjukt ut mot Lilla Värtan. När jag vandrade tillbaka till Djurgårdsbrunn genom skogen, funderade jag hur jag levde innan jag träffade Lexus? Då när jag alltid vandrade ensam i Stockholms gröna rum.
Motvilligt lämnade jag min varma sköna säng, åt en snabb frukost och började sedan vandra över bron in mot Kungsholmen. Det var dags för ännu ett varv runt den innerstads-ö, som jag når via ´´min´´ Tranebergsbro.
Nu börjar det bli svårt att hitta något vackert att fotografera som jag kan visa på bloggen, men på något sätt blir det en utmaning, denna månad då trädgårdar och parker har stängt för säsongen. För att inte upprepa mig allt för mycket, försökte jag hitta något som jag inte visat tidigare, vilket inte är lätt efter 15 års bloggande i huvudstaden! Men höstanemonerna inne i Landstingshusets trädgård gjorde mig lite lycklig! Ja allt som blommar i november blir extra älskat!
Mellan Norr Mälarstrand och Hantverkargatan går Skillinggränd, en gata som jag aldrig tidigare varit på. Framför husen finns små förträdgårdar där det fortfarande blommar röda och rosa rosor invid husväggarna. Lite trötta och svampiga, men härliga glädjespridare i gråvädret.
Vid Sjöscoutkåren S:t Görans hus borta vid Marieberg, var det uteservering idag och jag blev en aning lockad av morotskakan och en kopp kaffe att ta med till en brygga, men jag vågade inte komma i närheten av folket, så jag vandrade vidare. Klättrade som vanligt i Fredhällsklipporna den sista delen av min 1,2 mil långa vandring och såg flera blodnävor som blommade om i bergsskrevorna.
När jag gick tillbaka över bron, funderade jag på vad jag skulle laga för mat när jag kom hem. Då mötte jag en Uber Eat moppe och blev plötsligt galet sugen på Alviks vedugnspizzerias lasagne som är oerhört god. Så jag stannade mitt på bron och beställde hem mat via appen, vilket gjorde att både lasagnen och jag anlände samtidigt hem till Brommanästet!
Tänk så många slott och parker det finns i Stockholms område. Du var på min hemmaplan, Sturehov är verkligen en pärla, helmysigt att fika i trädgården på sommaren. Hågelbyparken ligger ca en kvarts promenad hemifrån och där går jag ofta. Som vanligt bjuder du på härliga bilder och text.
Ja Sturehov är en pärla och jag brukar fika där några gånger varje sommar. Tack för att du läser Liza, dom flesta tittar endast på bilderna...
