Ett träd
När Sverige kristnades gick man hårt fram för att förinta asatron som människor levt med sedan urminnes tider. Som Christel skriver så kom okända män med ett okänt språk för att ändra på människors tro. Jag minns att jag tyckte mycket om Jan Fridegårds trilogi, Trägudars land-Gryningsfolket-Offerrök och det lockar mig att läsa dem igen.
Bra! och bäst av allt: Ulf Lundell.
Jo, nog är det något besynnerligt suggestivt med träden, någon slags tidlös förbundenhet, kanske ett dunkelt kvardröjande minne om en regnskogsvarelses liv bland lövsus och lianer långt före tillblivelsens människa.
(jag väljer nog den branta fågelvingen nästa gång det ska levas. Då slår jag mig ned och vilar litet på en av dina vindsjungande grenar högst däruppe ...) Hej!
"... Träd har mycket att berätta: mumlar som beduiner vid bönetimmen, lutar sig samman, sorlar och musicerar, träter på skatan som snattar pinnar. Många träd är framstående tänkare, detta gäller särskilt den fotsida granen och lönnen som skuggar gårdsplanen.
Minnesvärda är samtalen
mellan ekens krona och slåtterängens källa.
Många gåtor uppenbaras där.
Några finner sin mening i stormen, andra älskar den klosterstilla natten, då endast fixstjärnan darrar.
Några står hela livet och ropar
med risiga armar.
Trädens öde: stanna och förgås.
Människan dör ofta fjärran
på kyrkogårdar nära horisonten.
Werner Aspenström
Träden, 1954
...och jag blir nog en Enhörning...
måste berätta att jag blev idiotförklarad här i byn när jag lät biotopskydda ett antal hektar skog...
"men du måsste ju avverk!! De bli ju ett moras annars!!" var orden som hördes och att jag förstörde skogen.... för "skog är till för att avverkas".... fy fan, att man måste stå med dumstruten på huvudet bara för att man har hjärna...
Boije: Åh, om det bara fanns fler människor med hjärnor som din, Boije, förmögna att tänka ett varv till.
Dina ord gör mig både lycklig och hoppfull!
Thord Wiman: Tack för den dikten som skrevs samma år som jag föddes.
Du tillhör mina idoler nu Boije!
Det skär i hjärtat när stora fina träd huggs ner bara 'för att'... någon konstig anledning som är svår att förstå. Precis utanför vår tomtgräns beslutade kommunen för några år sedan att 'gallra upp' längs en gångväg och tog bort flertalet stora träd. Vet inte vad det tillförde gångarna faktiskt. Men för oss innebar det att vi nu ser flera vägar som vi inte förut såg. Grr...
I centrum hos oss har det under några år tagits ner mängder av stora träd som bildat alléer kring gatorna. Stadsbilden blev med ens helt förvandlad. Från en lummig och grön känsla är där nu mer en känsla av hur det såg ut innan stadsbranden i slutet av 1800-talet. Givetvis har alla träd återplanterats under fina cermonier. Men jag kan fortfarande inte riktigt vänja mig med den kala upplevelsen som är där nu.
Tack för titten hos mig tidigare!
/Charlotte
Mycket bra inlägg!
Jag läste Fridegårds trilogi i min ungdom med stor behållning.
Några av mina anfäder/mödrar dömdes i den första stora häxprocessen i Sverige.
Jag har skrivit lite om det här:
http://skaffaren.blogspot.com/2010/04/blog-post.html
Nu ska jag försöka hitta Trädets tid.
För fint för att försvinna :(
