Bylsjöslingan i Tyresta nationalpark utgår från Tyresta by där Nationalparkernas hus ligger. Här finns många olika leder att vandra, en sammanlagd sträcka på 5 mil. I byn finns även café, en lanthandel och grillplats. För att göra tvärtom mot alla andra så gick jag den här leden motsols vilket gjorde att jag mötte de andra vandrarna. Det passade mig perfekt eftersom jag blir stressad av att ha folk både bakom mig och framför mig.

• Urskogsstigen - 2,5 km. Utgår från Tyresta by.
• Årsjön-Stensjön - 3 km.
• Barnvagnsslingan - 5 km. Utgår från Tyresta by.
• Hällmarksslingan - 5 km. Utgår från Tyresta by.
• Bylsjöslingan - 6 km. Utgår från Tyresta by.
• Fornborgsslingan - 6 km.
• Tyresta by/Stensjödal - 8 km.

Att toppa min vandring i onsdags då jag gick Fornborgsslingan över de branddrabbade områdena, hade jag ingen förhoppning om idag och skillnaden märktes direkt då stigarna/vägarna här var mycket enkla att vandra på, för enkelt faktiskt. Om jag ska gå i skogen så vill jag inte gå på alltför välordnade stigar och här kunde man gå fyra i bredd om man ville. Men om man bortser från stigarnas utformning så är ju den gamla skogen här så vacker och trolsk som man kan förvänta sig av en urskog. Här i Tyresta finns en tall som nått en ålder av 400 år och här finns också södra Sveriges äldsta gran som är 300 år gammal.
Men själva urskogsstigen som är 2,5 km lång och där de allra äldsta träden finns, får vänta på mig ett tag eftersom det var lördag nu och för mycket folk på lederna. För att få full upplevelse av den äldsta urskogen här vill jag nog gå här en tidig onsdagsmorgon i stället.

Bylsjöslingan är 6 km lång och alltså lätt att vandra. Efter 1 km mötte jag en italiensk kvinna som såg aningen förvirrad ut där med sin stora hink fylld av svamp (får man plocka svamp i en nationalpark?). Hon frågade något på italienska som jag såklart inte förstod, men när hon nämnde något om taxi så pekade jag i den riktningen som jag kom ifrån. I hennes hink låg svampar som såg rätt farliga ut...enligt mig som inte är någon svampexpert direkt. Jag hoppas att hon visste vad hon hade plockat.

Jag vandrade vidare och eftersom jag har blivit präglad av storstaden under alla år som jag bott i Stockholm, och vill att det ska hända något med jämna mellanrum så tyckte jag ett tag att det blev liiite enformigt ett tag...med den här skogen. Visst var det var vackert men naturen skiftade inte så mycket i utseende och jag väntade på en sjö. Några platser med utsikt fanns inte då markerna här saknar högre berg.

Men jag fick min sjö när jag nådde fram till Bylsjön som har mjuka stränder med en del låga bergspartier. Nu förändrades min vandring ganska ordentligt och anledningen var att här sammanstrålar Bylsjöslingan med....Barnvagnsslingan! Hit fram är vägen så bra att man kan köra barnvagn fram till sjön. Vid sjöns bästa rastplatser hade massor av familjer med barnvagnar slagit läger. Eldar brann för grillning och familjerna såg ut att trivas i det varma och soliga septembervädret. Jag fick tränga mig fram för att ta några bilder av sjön och det var långt ifrån samma känsla som när jag nådde fram till Stensjön i onsdags. Under den sista sträckan fram till Tyresta by mötte jag många familjer med barnvagnar och det blev nog trångt runt Bylsjön senare under dagen.
Konstaterade att de människor som fanns här i skogen idag var joggare, svampjägare, barnvagnsfamlijer och en fotograferade trädgårdsmästare.

Ett undantag från de välordnade stigarna...