Groens malmgård
Den holländska vinhandlaren Verner Groen lät bygga malmgårdens huvudbyggnad i början av 1700-talet, men en trädgård hade legat på platsen sedan 1670-talet då den berömde arkitekten Carl Hårlemans farfar Christian Hårleman lät anlägga en trädgård, där det bland annat planterades 300 fruktträd. I trädgården fanns även växthus och orangerier där man odlade meloner, citroner och vindruvor. Christian Hårleman hade fått i uppdrag av kung Karl XI att förvandla Kungsträdgården till en lustpark. Det behövdes då mark för att driva upp växter till anläggningen och det var här som Kungsträdgårdens växter hade sin barnkammare.
Efter Werner Groens död 1721 övertog en annan vinhandlare, Joakim Schultz, gården. Av hans brandförsäkring framgår att han hade förutom malmgården även drivhus, orangeri, stall, vagnshus, hönshus och en stor fruktträdgård. Efter flera andra ägare togs huset över av Elsa Borg år 1879. Hon förvandlade malmgården till ett skyddshem för flickor, vilken efter sin död 1909 överlät hela verksamheten i Louise Ulffs ledning. Gården stod i missionens tjänst till 1928.
År 1928 övertog sonen till Elsa Borgs trädgårdsmästare August Johansson egendomen. 1933 planterade sonen Josef Johansson till Borgs ära en magnolia i trädgården samt var den huvudsakliga donatorn till den staty, som 1972 restes intill magnolian. Statyn, som föreställer Elsa Borg omfamnande två små barn, skapades av Astri Bergman-Taube. Under statyn står att läsa "Den första verkliga socialarbetaren Elsa Borg Vita bergens drottning 1826-1909. Till minne av en enastående kärleksgärning. Donation av Augusta och Josef Johansson m.fl."
På 1930-talet beslöt Stockholms stad att upprusta gården och sedan 1983 drivs egendomen av stiftelsen Malmgården Vita Bergen som odlar biodynamisk och anordnar julmarknad i huvudbyggnaden under adventstiden. (Wikipedia)
I en artikel i Föreningen Södermalms skrift Nr. 45 från 2005 kan man läsa:
Hos den gamle trädgårdsmästaren i Vita Begen
av Anne Marie Rådström
I artikeln berättar Josef Johansson född 1889, att han var ett och ett halvt år när man med sin familj flyttade in i Groens malmgård. Hans far var trädgårdsmästare i malmgårdsträdgården, en tjänst som Josef senare skulle komma att överta. Först bodde de i Långa huset vid Lilla Mejtens gränd.
I den lilla trädgårdsmästarstugan bodde sedan Josef med sin hustru Augusta och svägerskan Emma. Alla tre arbetade i trädgården.
Josef berättar att han minns de stora popplarna som stod framför det stora huset och som vid en storm föll och förstörde då den gamla fruktträdgården. Josef berättar att här fanns Kanelpäron, krikon, Sötäpple, Chalamovski och Kalvill. Josef dog den 30 september 1975.
I en artikel i Dagens Nyheter i juni 1983 kan man läsa om Curt Järlborn som tog över handelsträdgården i mitten av 1970-talet och orades sig över att Antroposoferna som tagit över malmgårdens trädgård intill, även skulle komma att ta över Curres handelsträdgård. Men han säger att han kommer att sälja sig dyrt.
Nu håller antroposoferna på att etablera sig i Groenska malmgården. I deras planer ingår också att ta över handelsträdgården, planer som stöds av värden, det kommunala bolaget Stadsholmen. Curt Järlborn är idag aningen bitter inför dessa perspektiv. Man avvecklar inte bara en inarbetad rörelse på tre månader. Under mitt liv som affärsman har jag fått lära mig en viss etik. Kommunen har hittat en ny attraktiv hyresgäst. Okej! Jag är en liten skit i sammanhanget. Men det ska alla veta, jag går inte härifrån frivilligt. Jag säljer mig dyrt! (DN juni 1983)
På våren när det japanska magnoliaträdet blommar ovanför Groens malmgård, öppnar man upp den lilla handelsträdgården som drivs i mindre skala sedan början av 80-talet och här finns även ett litet enkelt café. I den vackra lummiga trädgården odlas grönsaker biodynamiskt till försäljning och man kan även få låna en sax för att komponera sin egen bukett av trädgårdens sommarblommor.
En dag i augusti besökte jag handelsträdgården när stockrosorna växte höga invid växthuset. Caféet hade inte öppnat för dagen så jag gick en liten runda i trädgården. Här förenas det odlade med naturen, vackert och nästans drömskt. Det är något med den här platsen som tar mig långt tillbaka i tiden, men jag vet inte vad det är som får mig att känna så. Trots de höga husen på andra sidan Malmgårdsvägen så känns det som om man befinner sig i tidigt 1800-tal. Vid bostadshuset är växtligheten vilt frodig, där träd och buskar omfamnar byggnaden på ett vackert sätt och jag hoppas att jag aldrig får se den här mystiskt underbara trädgården ´´snyggas till´´ alltför mycket.
1983 bildades ´´Stiftelsen Malmgårdsvägen Vita Bergen´´.
Stiftelsens ändamål är att bedriva läkepedagogisk verksamhet med ungdomar och socialterapeutisk verksamhet med vuxna. Detta arbete skall bedrivas som dagverksamhet i delvis skyddad form men med en viss öppenhet som kan göra platsen till en självklar träffpunkt för människor.
Rudolf Steiners antroposofiska människosyn skall ligga till grund för hela verksamheten.
Vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice, fick en del anläggningsuppdrag i malmgårdens trädgård på 1980-talet. Vi fick någon gång även förbereda för filminspelningar och 1983 skulle flera scener ut filmen Raskenstam med bland annat Gunnar Hellström och Agneta Fältskog spelas in vid Groens malmgård. Innan inspelningen startade skulle trädgården stökas till en aning för att se lite förfallen ut. Vi som annars var vana att sköta våra trädgårdar noggrant, fick nu till uppdrag att helt enkelt stöka till och det kändes aningen märkligt.
1943 - Bild från Stadsmuseets Stockholmskällan. Dr. Selling visar Groens malmgård - Stadsmuseets söndagsvisning........ åter en vacker historia..
Tack!
Du har så mycket att berätta Hasse. Underbart.
Ramona
Hej! Vet du hur denna trädgård sköts idag? Av vem?
Drömde precis om detta ställe för några nätter sedan och såg om det i en intervju Av en skådespelare på Facebook idag. Lustig tillfällighet......
