Lärkstadens gröna rum
Bragevägen
17 juni 2015
Lärkstaden (eller Lärkstan) är ett informellt område i stadsdelen Östermalm i Stockholms innerstad, huvudsakligen uppfört 1907–1917 efter stadsplan av Per-Olof Hallman. Området har fått sitt namn från det tidigare kvarteret Lärkan i området. Den norra delen av området har karaktär av villastad, men få villor eller så kallade townhouse utnyttjas idag som enfamiljshus, och området har under efterkrigstiden kommit att präglas av kontor och utländska beskickningar. Områdets södra bostadskvarter består av flerfamiljshus och domineras av Engelbrektskyrkan.
Eftersom området är informellt har det inga officiellt fastställda gränser. Idag avses vanligen ett område begränsat av Odengatan, Valhallavägen, Karlavägen och Uggelviksgatan. Ibland avses det ursprungliga området av kvarter med lärk-namn norr om Östermalmsgatan. Basområde Lärkstaden, som omfattar ett något större område än den gängse definitionen, inkluderar ett antal kvarter söder om Karlavägen. Basområdet omfattar därmed 16 kvarter, har en landareal på 16 ha samt hyser 2.310 invånare år 2012.
(Wikipedia)
Om stadsplaneraren Per Olof Hallman skapade vackra kvarter för ´´vanliga´´ stockholmare vid Röda Bergen i Vasastan, så blev Lärkstaden på Östermalm en plats för maktens män. Idealet var den engelska trädgårdsstaden. Röda Bergen och Lärkstaden är inga platser i huvudstaden som besöks så flitigt av turister, men jag tror att de skulle få en annan och mer vidgad bild av staden om de även besökte dessa platser.
Det är skönt att vandra i kvarter där gatorna följer terrängen och höjdskillnader, svänger och slingrar sig fram, som här i Lärkstaden och i Röda Bergen. Jag tror att stadsplanerare Per Olof Hallman håller på att bli min idol faktiskt! Men det finns såklart stora skillnader mellan folkets Röda berg och den fina Lärkstaden. Här är det kända arkitekter som skapat palatsliknande byggnader, som trots att de är vackra kan se lite tunga och dystra ut. Vissa fasader är ljusa men det är övervägande handslaget mörkt tegel som använts. I kvarteren nordväst om Engelbrektskyrkan finns ganska lågt sammanbyggda enfamiljshus med tillhörande trädgårdar. Utefter Bragevägen väster om kyrkan är de pampiga husen fristående, med små trädgårdar vid entréerna. Lärkstaden sträcker sig österut mot den trafikerade Valhallavägen, men idag höll jag mig inne i de lugna kvarteren.
Typiskt för Hallmans stadsplan är att grönskan i kvarteren är viktig och för en trädgårdsmästare (för tillfälligt med gipsad arm) är det fint att se vackra byggnader omslutna av grönskande gårdar. Lärkstadens enda park heter Balders hage och sträcker sig längs Friggatan. I den långsmala parken vandrar man på en slingrande stig och här kan man slå sig ner på en bänk och fundera över varför Per Olof Hallman inte fick fler uppdrag i Stockholm, även om han även utformade bland annat Eriksbergsområdet, Diplomatstaden, Blecktornsparken, Gamla Enskede och Aspudden. Några caféer finns det knappast i de här kvarteren. Jag gick ner till Ellen Keys park och tog en kaffe på Café & Bistro Birger.
Ett utdrag ur den utmärkta boken ´´Den glömda staden´´ av Thomas Paulsson:
Hallman ville dra in villastaden i Stockholm och som dess framtida befolkning hade han de välsituerade i tankarna. Villastaden skulle alltså vända sig till samma socialgrupper som de som bebodde Djursholm, men en fördel med Lärkstaden var dess mindre avstånd från Nedre Norrmalms arbetsplatser. Enligt Hallman fanns ett stort antal burgna familjer som önskade bo i eget hem, och det borde då vara stadens plikt att förse dessa villabyggare in spe med tomtmark. Att tomterna skulle göras små berodde på ekonomiska skäl - de skulle då bli överkomliga för avsedd socialgrupp, dessutom vore det ett medel att förhindra spekulation. Förutom bostäder skulle området innehålla ¨¨nödvändiga´´ grönområden och den tilltänkta Engelbrektskyrkan.
Husen är alla varandra olika och uppvisar en provkarta på villaarkitekturens alla stilar under 1900-talets början - där återfinns medeltida drag, romerska, renässans, barock och nygotik. Ett hus framträder som ett palats, ett annas som en kontinental villa.
Bragevägen med Engelbrektskyrkan som granne.
Bragevägen
Engelbrektskyrkan som just nu renoveras, sträcker sitt 100 meter höga torn över Lärkstaden.
Ungersk syren vid backen upp mot kyrkan.
På Engelbrektskyrkans branta kyrkogård, finns vackra växter som bokharabindan här vid trapporna...
... och det just utslagna paradisblomstret.
Varför ser inte gatuskyltarna ut så här idag?
Östermalmsgatan vid Arkitekturskolan med blommande nepeta och en byggnad som inte tillhör Lärkstaden
KTH:s Arkitekturskola på Östermalmsgatan har ibland utsetts till Stockholms fulaste hus (nepetan förskönar platsen just nu). Nu har skolan flyttat till nya lokaler och det är inte bestämt vad ´´Stockholms fulaste hus´´ kommer att användas till i framtiden! Jag läste någonstans om matmarknad och restauranger. Läs mer i Lars Epsteins blogg här.
Östermalmsgatan om man vänder blicken mot Lärkstaden.
Doft av schersmin
Friggatan
Tyrgatan
En gård på Tyrgatan
Karlavägen
Kommentarer
Postat av: Mariana
alltid fina bilder!!
Önskar dej en trevlig midsommarhelg
Mariana
Postat av: Hasse Wester
Jag önskar er också en trevlig midsommar Mariana!
Postat av: Kai
Enormt välkomponerade bilder! Imponerande bra redovisning av arkitektoniskt värdefulla miljöer i Stockholms innerstad, tillsammans med flera andra jag sett i tidigare inlägg. Skulle kunna bli en bok.
Postat av: Hasse Wester
Tack det var snällt sagt Kai!
Postat av: Mira
Vi som älskar Lärkstan... :)
Postat av: Hasse Wester
Just det Mira, det är så man säger! Lärkstan - jag är inte så van i dessa kvarter! Men jag gillar!
Trackback
