Site Meter

Humlegården

 Alt andas nu där lugn och blomsterdoft, och midt bland blommorna står deras konung, Linné själf, vänligt leende i bronsen, så som Fritiof Kjellberg förevigat hans drag. (I stadsparkerne av Claes Lundin) Bild från 30 maj 2017.
 

I ett mail från landskapsarkitekt Jean-Louis Dessalles på trafikkontoret/park fick jag en vacker och detaljerad trädkarta över Humlegården. Jag upptäckte till min glädje att det mitt i Stockholm finns en unik samling träd, enligt kartan över 90 olika sorter och jag hade ingen aning om att det var så många. Flera av de lite mer ovanliga träden är relativt nyplanterade och finns utefter Engelbrektsgatan. Där kan vi trädintresserade njuta av och botanisera i växtsätt, bladverk och blomning. Trots att jag alltid brukar blicka upp mot trädens kronor när jag befinner mig i trädgårdar och parker, så har jag här i Humlegården missat många spännande träd som äkta kastanj, näsduksträd, svart valnötsträd, pagodträd och ambraträd. Jag kommer framöver att närmare studera alla dessa träd i Humlan och speciellt följa de mer känsliga trädens framtid.

 Vårens vackraste lekpark i Stockholm. Bild från 3 maj 2017.

 

 7 juni 2015
 
13 maj 2012
 
30 maj 2017
 
29 april 2007
 
 30 maj 2017
 
 
Parkens lindalléer bildar lummiga lövsalar att vandra i och under hängbokarnas grenar som når ner till marken, bildas naturliga kojor och hemliga gröna rum. Det är en skön och avslappnad atmosfär i den stora lugna stadsparken mitt i stan. Vid lekplatsen hörs skrattande barn och ute på de stora gräsytorna sitter folk på filtar och solar, fikar eller äter sin lunch. Några sitter under träden och läser och andra vandrar sakta genom grönskan. Av någon anledning går jag alltid långsamt i Humlegården och jag tror att det beror på att de stora träden har en lugnande inverkan på mig och säkert på många andra stadsbor.

 

Kring Linnémonumentet sitter fyra kvinnliga figurer; Den första, representerar botaniken med blomma och förstoringsglas. Den andra, medicinen med hygieiaskålen och asklepiosstaven. Den tredje mineralogin med en kristall och ett manuskript. Den fjärde kvinnan representerar zoologin med en fjäril i ena handen.

 Invigningen av statyn 1885 blev en stor folkfest. Stockholm pryddes med linneor. Cigarraskar och punschflaskor dekorerades med linneablommor. Någon föreslog till och med att ändra namnet på Humlegården till Linnéparken vid Linnéfirandet 1907. (från infotavlan invid statyn) 

 

 6 juni 2014
 
23 maj 2015
 
Mjukt inbäddad i grönska står Linne och ser ut över parken. Statyn kom på plats 1885 och blev så dominerande att flera inom staden ville att Humlegården skulle byta namn till Linnéparken. På Linnes 300-årsdag 2007, återskapades delar av den plantering som anlades runt statyn våren efter invigningen med utplanteringsväxter som Begonior, Pelargoner och Fuchsior. Idag omsluts Linne av perenner, som under stora delar av säsongen går i mörkt röda toner, med inslag av lila, lime och orange. 

 

Den plantering vi ser idag runt Linnéstatyn är anlagd 2011 och för tankarna till en blomsteräng där växterna väver in i varandra och skapar en naturlig känsla. Jag har träffat några som hellre skulle vilja ha en striktare plantering med växter ordnade i grupper, men jag älskar verkligen det här sättet att använda perenner. Planteringen är under vår och försommar som en sprudlande vårfest av glada färger. Senare går färgerna i något lugnare ton, växtligheten blir högre och vildare. När tyvärr stora mängder av känsliga nya sorter solhattar (Echinacea) försvann under vintern 2012/2013, blev det en aning glesare av perenner som är tänkta att ´´visa färg´´ runt Linné. Grekvädden och Euphorbian behövde solhattarna som grannar. Här skulle jag nu i stället vilja ha en sensommarblomning med mängder av småblommiga astrar a´ la Skärholmens perennpark i stället, men även ett stort antal av min favoritperenn, vit skogsaster som inte heller finns i Skärholmen. 

 

12 juni 2013
 
Sveriges högsta skogsalm (Ulmus glabra) finns i Humlegården här i Stockholm och lär nu nått en höjd av 40 meter enligt Trafikkontoret/Park. En mätning av trädet gjordes 1975 då höjden var 36 meter och omkretsen 4,89 meter. Den här flerstammiga bjässen har hittills lyckats klara sig från almsjukan och jag är glad för varje år som den får leva frisk och stolt här i Stockholms innerstad. 2014 avlägsnades 8 almar som drabbats i parken.
 
Sveriges högsta alm fälldes vintern 2018
 
14 juli 2013
 
Grekvädd - (Knautia macedonica) 
 
18 juli 2015
 
Från KB:s tak 5 september 2012
 
 
 
Efter Kungsträdgården är Humlegården Stockholms äldsta park. Gustav II Adolf lät anlägga en trädgård här år 1619 och namnet kommer från den humle som odlades här till hovets ölbryggning. Humle har använts till ölbryggning sedan 1200-talet och står för den beska smaken som ska balansera sötman. Under 1600-talet planterades flera hundra lindar i alléer och några av dessa träd finns kvar än idag. Här planterades även mängder av fruktträd och vid en inventering år 1661 fanns det 709 äppelträd, 494 körsbärsträd, 241 plommonträd och 203 päronträd - tänk vilken prakt det måste ha varit när alla dessa träd blommade! Parken förföll under stora delar av 1700-talet då krig och sjukdomar härjade, men i slutet av detta århundrade kom en vändning i Humlegårdens historia då parken förvandlades från en fruktodling till en ren prydnadspark där man promenerade, lyssnade på musik eller såg på teater. På en karta från 1774 ser man att åtta alléer sammanstrålar och det antas vara den franska trädgårdsmästaren André Mollet som komponerat detta med Luxenbourgträdgården i Paris som förebild.

 

 

 År 1877 flyttade Kungliga Biblioteket från Stockholms slott till Humlegården och samtidigt planterades nya lindar som ramade in den södra delen av parken. Under 1940-talet, då Holger Blom just blivit stadsträdgårdsmästare i Stockholm, förvandlades parken till en mer öppen plats med stora gräsytor. Humlegården har en lång och händelserik historia och under en längre tid betade här kor. Det har genom åren även funnits en djurpark, tivoli, en ångdriven karusell, brunnssalong och en dansbana.


Idag är Humlegården en stor lugn grön oas mitt i Stockholm, där annars stress och biltrafik dominerar. Även om platsen genom åren haft ett dåligt rykte under kvälls- och nattetid, så märks inget av det under dygnets ljusa timmar. Jag har alltid saknat ett enkelt café mitt inne i parken och jag tror att Humlan då skulle bli en ännu trevligare plats att vistas på. Bättre belysning och fler vakter kanske skulle göra att man även kvällstid kan vandra tryggt under träden i Humlan. 

Några skulpturer i Humlegården

Linnémonumentet - Fritjof Kjellberg rest 1885
Carl Wilhelm Scheele - John Börjeson rest 1892
Farfadern - Per Hasselberg rest 1896
Fredrika Bremer - Sigrid Fridman rest 1927
Hjalmar Söderberg - Peter Linde rest 11 sept. 2010

 

17 oktober 2012
 
20 februari 2014

 

Växter runt Linnéstatyn

 

Berberis thunbergii 'Atropurpurea Nana'  -  Häckberberis

Bergenia cordifolia 'Vinterglöd'   -  Hjärtbergenia

Deschampsia cespitosa 'Goldschleier  -  Tuvtåtel

Deschampsia cespitosa 'Goldtau'  -  Tuvtåtel

Echinacea 'Art's Pride'

Echinacea 'Hot Lava'

Echinacea 'Hot Papaya'

Echinacea 'Hot Summer'

Echinacea 'Mango Meadowbrite'

Echinacea 'Summer Sky'

Echinacea 'Sunrice'

Echinacea 'Tiki Torch'

Echinacea 'Tomato Soup'

Echinacea pallida  -  Läkerudbeckia

Eremurus himalaicus  -  Vit stäpplilja

Eremurus robustus  -  Jättestäpplilja

Eupatorium maculatum 'Atropurpureum'  -  Fläckflockel

Euphorbia cyparissias 'Fen's Ruby'   -  Vårtörel

Euphorbia dulcis 'Chameleon'   -  Söttörel

Euphorbia griffithii 'Fireglow'  -  Eldtörel

Euphorbia polychroma  -  Gulltörel

Geranium pratense ' Midnight Reiter'  -  Ängsnäva

Knautia macedonica  -  Grekvädd

Miscanthus sinensis 'Ferner Osten'

Miscanthus sinensis 'Kleine Fontäne'

Persicaria bistorta 'Firetail'

Physocarpus opulifolius 'Diabolo'  -  Smällspirea

Salvia nemorosa 'Ostfriesland'  -  Stäppsalvia

Salvia nemorosa 'Pink Friesland'  -  Stäppsalvia

Salvia x sylvestris 'Rose Queen'  -  Skogssalvia

Sanguisorba officinalis 'Arnhem'  -  Blodtopp

Sedum telephium 'Purple Emperor'   -  Kärleksört

 

 

 

Träd i Humlegården

 

Acer campestre  -  Naverlönn

Acer cappadocicum 'Rubrum'   -  Röd turkisk lönn

Acer platanoides 'Faasen's Black'  -  Blodlönn

Acer platanoides 'Schwedleri' -  Blodlönn

Acer platanoides  -  Skogslönn

Acer pseudoplatanus 'Variegatum'  -  Brokig tysklönn

Acer pseudoplatanus  -  Tysklönn

Acer rubra  -  Rödlönn

Acer saccharinum 'Wieri'  -  Flikbladig silverlönn

Acer tataricum ssp. Ginnala  -  Ginnalalönn

Acer tataricum  -  Rysklönn

Aesculus hippocastanum  -  Hästkastanj

Aesculus carnea 'Briotii'  -  Rödblommig hästkastanj

Alnus crispa  -  Bergal

Alnus incana 'Laciniata'  -  Flikbladig gråal

Alnus x spaethii  -  Spaeths al

Amelanchier confusa  -  Svensk häggmispel

Betula lenta  -  Körsbärsbjörk

Betula pendula 'Laciniata'  -  Flikbladig björk

Betula pendula 'Tristis'  -  Hängbjörk

Betula pendula  -  Vårtbjörk

Carpinus betulus  -  Avenbok

Castanea sativa  -  Äkta katanj

Cedrus atlantica  -  Atlasceder

Cornus controversa  -  Pagodkornell

Cornus mas  -  Körsbärskornell

Corylopsis pauciflora  -  Storblommig skenhassel

Corylus colurna  -  Turkhassel

Crataegus sp.  -  Hagtorn

Davidia involucrata  -  Näsduksträd

Fagus silvatica 'Danwyck' -  Pelarbok

Fagus silvatica f. purpurea  -  Blodbok

Fagus silvatica 'Pendula'  -  Hängbok

Fagus silvatica  -  Bok

Fraxinus excelsior 'Diversifolia'  -  Helbladig ask

Fraxinus excelsior 'Jaspidea'  -  Guldask

Fraxinus excelsior 'Pendula'  -  Hängask

Fraxinus excelsior  -  Ask

Fraxinus nigra  -  Svart ask

Fraxinus pennsylvanica 'Aucubifolia'  -  Gulbrokig rödask

Ginkgo biloba  -  Ginkgo

Hamamelis x intermedia 'Diane'  -  Hybridtrollhassel

Juglans ailanthifolia  -  Japansk valnöt

Juglans cinerea  -  Grå valnöt

Juglans nigra  -  Svart valnöt

Laburnum alpinum  -  Alpgullregn

Larix decidua  -  Europeisk lärk

Larix kaempferi  -  Japansk lärk

Liquidambar styraciflua  -  Ambraträd

Liriodendron tulipifera  -  Tulpanträd

Maackia amurensis  -  Maackia

Magnolia 'Elisabeth'

Magnolia kobus  -  Japansk magnolia

Magnolia tripetala  -  Paraplymagnolia

Picea breweriana  -  Slöjgran

Picea purpurea  -  Kinesisk purpurgran

Platanus x acerifolia  -  Platan

Populus x wilsocarpa 'Beloni'  -  Praktpoppel

Populus canescens  -  Gråpoppel

Populus tremuloides  -  Amerikansk asp

Prunus avium  -  Fågelbär

Prunus padus  -  Hägg

Prunus sargentii  - Bergskörsbär

Prunus serrula  -  Glanskörsbär

Prunus x yedoensis  -  Tokyokörsbär

Quercus palustris  -  Kärrek

Quercus robur 'Fastigiata'  -  Pelarek

Quercus robur  -  Ek

Rhamnus cathartica  -  Getapel

Robinia pseudoacacia  -  Robinia

Robinia pseudoacacia 'Frisia'  -  Gul robinia

Sambucus nigra  -  Fläder

Sophora japonica  -  Pagodträd

Sorbus aucuparia  -  Rönn

Sorbus intermedia  -  Oxel

Syringa sp.  -  Syren ospec.

Tilia americana  -  Svartlind

Tilia cordata  -  Skogslind

Tilia plathyphyllos f. laciniata  -  Traslind

Tilia plathyphyllos  -  Bohuslind

Tilia sp.  -  Lind ospec.

Tilia x europaea 'Euchlora'  -  Glanslind

Tilia x europaea 'Pallida'  -  Kejsarlind

Tilia x europaea 'Zwarte Linde'  -  Parklind

Tilia x europaea  -  Parklind

Tsuga canadensis  -  Hemlock

Ulmus glabra  -  Alm

Ulmus glabra 'Exoniensis'  -  Pyramidalm

Ulmus minor  -  Lundalm

Ulmus sp.  -  Alm ospec.

 

 

 

 


Kommentarer
Postat av: Lars Forslin

Tack för detta fina inlägg Hasse! Hamnade här för jag sökte ett träd jag så¨g i Humlegården i går, det var en al som jag aldrig sett tidigare, och med listans hjälp och Google förstår jag att det var alnus x spaethii. Den fanns inte med i min trotjänare Träd i Nordeuropa, men med Google löser sig sådant numera.

Intressant att se perennplanteringen om våren och jag förstår att den ser bäst ut då. I september ser den extremt rörig ut och jag kan tycka att den innehåller för mycket växter som vill ha full sol och lite torrare läge som Euphorbiorna och kärleksörten. De växer väldigt bra här, alltför bra, och det blir ett enda virrvarr mot hösten. Kärleksörten får stjälkar grova som metspön med det hjälper inte och av frodigheten lägger de sig platt till marken. För mycket gödsel, för rik jord, för skuggigt? Tror växtvalet är lite fel i förhållande till jord och läge. Satsa mer på växter för halvskugga och rik jord, alltså mer woodlandbetonat, tror jag skulle fungera bättre.

Extremt fin bild på Linnestatyn om vintern! (den övre)

2014-09-28 @ 09:25:14
Postat av: Hasse Wester

Vad kul att du gillade Lars. Ja den här planteringen har jag sett under hela sommaren nu och blir mer och mer bekymrad. Första året när alla tusentals solhattar fortfarande levde, hade planteringen flera vackra perioder. Sedan dog de flesta av solhattarna. Mängder av nya sorter i orange vräktes ut på marknaden utan att de provats i våra vintrar och fortfarande finns många av dessa sorter i växtbutikerna. Jag hade önskat mig mer av Skärholmens småblommiga astrar här, men det är möjligt att inte ljuset är tillräckligt. Jag älskar ängslika perennplanteringar men här har det inte funkat fullt ut. Planteringen har fått mycket kritik eftersom den inte håller måttet hela växtsäsongen och jag tror att den kommer att förändras framöver. Även om man använder sig av ängsstilen så kräver det ordentlig skötsel, vilken jag tycker haltar ibland. Vi får väl utlösa en tävling om hur planteringen ska se ut!

2014-09-28 @ 09:44:26
URL: http://gardener.blogg.se/
Postat av: Lars Forslin

Ja, jorden är förmodligen för rik på näring. Peter Gaunitz visade ju att det bästa sättet att få långlivade perennplanteringar var att lägga på ett 20 cm tjockt lager av stenmjöl, minns inte vilken fraktion han använde, kanske 0-16, och även då att blanda upp det med torv och lite, lite näring. Ogräsfritt och den lilla mängden näring gjorde att perennerna blev långlivade på ett helt annat sätt.
Men förutsättningen är ju att där finns mycket sol. Här uppfattar jag det som att olika funkior, skuggblad, parasollblad, ormbunkar etc. uppblandade med silverax, stormhattar, gullstav, klippstånds, kinesisk astilbe och även lägre blommande perenner som stjärnflocka, kaukasisk förgätmigej m.m. skulle fungera bra. Ja, ganska precis som man gjort i woodlandpartierna i Skärholmens perennpark. Men här är det ju trots allt öppnare så olika gräs skulle också passa fint. Miscantusen ser rätt ok ut nu tycker jag t.ex. tuvtåtel - kanske - den ser lätt vildvuxen ut.

2014-09-28 @ 13:46:10
Postat av: Lars Forslin

Ja, nävor passar förstås också in i en sådan plantering för ett halvskuggigt läge. Trädgårdsnävan Rozanne kanske först och främst, men även hybrider av spansknäva (x oxonianum) som Wargrave pink tror jag skulle funka fint. Och förstås en hel arsenal med lökväxter om våren, men det har man väl redan. Din vårbild ser ju mycket läcker ut. Men det verkar inte hålla ända fram till hösten.

2014-09-28 @ 13:51:17
Postat av: Lars Forslin

Och visst - jag såg en hel del åkertistel sticka upp. Det tyder ju på allvarligt försummad skötsel. Jag läste just i Östermalms parkplan (del 1 tror jag) om att man inser att för dålig skötsel straffar sig med att man får lägga om parkerna (planteringarna) vart 10:e år nuförtiden jämfört med vart 40:e år tidigare när det var mer skötselintensivt. Tror att detta även kommer att straffa sig i Tessinparken där vildskotten på rosorna frodas och även ogräset.

2014-09-28 @ 13:54:37
Postat av: Hasse Wester

Det svåra är att skapa harmoni men även spännande kontraster mellan färg och form. Att det inte får bli för rörigt med för många olika slags växter, men inte heller för stereotypt med för få arter/sorter. Funkior och stånds har en förmåga att göra perennplanteringar lite kalla och stela tycker jag, så det är inte helt lätt här i humlan, det är trots allt inte ett rent skuggläge utan har ganska mycket sol under dagen.

2014-09-29 @ 06:46:36
URL: http://gardener.blogg.se/
Postat av: Lars Forslin

Visst finns det både sol och skugga, platsen är ju öppen men det står en krans av träd ganska nära som ju kastar sin skugga. Mest sol närmast Linnéstatyn borde det ju bli. Jag tänker att man kanske skulle utreda det lite mer hur solbelysningen ligger och använda skuggväxter utåt de skuggigare kanterna. Och det är ju inte bara funkior som kan användas där utan en hel rad växter som funkar(!). Man kunde då få en gradient upp mot statyn där det är soligare, med mer ljuskrävande arter. Att sätta till exempel kärleksört utåt kanterna verkar inte fungera så bra eftersom den blir överfrodig och lägger sig platt. Ska inte behöva hända med kärleksört.

Med tanke på det tjocka matjordslager man har skapat så behövs det nog lite kraftigare och stadigare växter för att kunna hantera det. Många perenner som har det "för bra" blir inte särskilt långlivade. Dagliljor är väl ett undantag, och det gäller kanske att hitta fler sådana.

2014-09-30 @ 09:07:11
Postat av: Lau

Guldask, vilket drömträd! men sällan omnämnd på svenska. Är den så sällsynt, eller bara ointressant för de flesta? Den är ju underbar!

2014-11-07 @ 07:07:08
Postat av: Hasse Wester

Visst är det ett vackert träd Lau!

2014-11-08 @ 08:38:12
URL: http://gardener.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0