Skansens trädgårdar
Jag skulle vilja tacka Arthur Hazelius som 1891 skapade Skansens friluftsmuseum på Djurgården. Han har på en av Stockholms vackraste platser skapat ett Sverige i miniatyr med hus och gårdar som är hitflyttade från hela landet. När försommarens grönska bäddar in de små gårdarna med blommande trädgårdar och när solen börjar värma en frusen nordbo, då är Skansen en skön och vacker plats att vandra på.
Det är nog djuren man tänker på i första hand när Skansen kommer på tal och det är med värme som jag tänker tillbaka på hur min dotters stora ögon stirrade på de farliga vargarna eller skrattade åt de busiga sälarna, när vi upptäckte Skansen tillsammans då hon var liten. Idag är Skansen något helt annat för mig. Nu är det de vackra trädgårdarna och musiken som lockar. På Solliden har jag under flera konserter njutit av Ulf Lundells texter som vid vissa tillfällen känts som ren magi i sommarkvällen. Oftast har det varit ljumma sköna kvällar då luftballonger sakta glidit över scenen, men jag har även stått där när åskan gått och regnet vräkt ner och det har varit lika underbart vid båda tillfällena.
Om man kommer till Skansen en helg eller under semestertider så kan det vara mycket folk över hela området, därför brukar jag göra mina besök under helt andra tider. Det händer ibland att jag har en ledig dag mitt i veckan och om jag då ska besöka Skansen så hänger jag på låset när de öppnar klockan tio. Visst kan det samtidigt vara hundratals förskolebarn som hänger på samma lås, men väl innanför grindarna så sprids de små liven oftast ut bland djuren medan jag sakta vandrar upp mot de grönskande trädgårdarna där det sällan är så mycket folk.
Jag brukar börja vid rosenträdgården som ligger vackert intill de gamla stadskvarteren. Rosenträdgården är en mycket vacker plats, som skapades 1964 av den välkända trädgårdsarkitekten Walter Bauer. Han jobbade mycket med att återuppbygga historiska trädgårdar och parker som till exempel vid Forsmarks bruk och Lövstabruk.
Rosenträdgården är uppdelad i sexton kvarter där tolv omgärdas av lågt klippta buxbomhäckar med flera sorters rabattrosor i olika färger inuti. Gammaldags buskrosor finns i den östra delen av rosenträdgården och jag tycker att de gammaldags rosorna är de allra vackraste. Här går färgerna huvudsakligen i rosa och vitt och vem kan motstå de ljust rosa och lite blyga albarosornas blomning och doft i juli, eller när gallicarosorna och damascenerrosorna börjar visa sin prakt. Till skillnad mot de flesta polyantharosor så doftar de gammaldags rosorna ljuvligt och skönhetsupplevelsen blir ju så mycket större när flera sinnen får vara med.
Vid ena kortsidan av rosenträdgården ligger Swedenborgs gamla lusthus från 1767 som en gång hade sin plats vid Swedenborgs malmgård på Hornsgatan vid Mariatorget, även om det som ser ut som att lusthuset alltid stått här bland rosorna på Skansen. Från rosenträdgården har man en vacker utsikt över Nordiska museet som långt där nedanför liknar ett sagoslott med sina tinnar och torn.
Jag försöker att en gång varje år ta mig tid att besöka Skansens rosenträdgård under den vackraste blomningsperioden i juni-juli och om det är en lugn morgon när vindarna är stilla, med lagom foto-fluffiga moln på himlen och med hemtrevligt sparvtjatter från buskarna, så blir det lite av trädgårdsmagi där bland alla rosorna på Skansen.
Om man besöker rosenträdgården i maj månad så möts man av ett hav av tulpaner i olika färger som förgyller de tolv kvarteren. Tyvärr så har antalet tulpaner minskat de senaste åren, men jag hoppas att de fyller på med nya fräscha lökar igen eftersom det blir så effektfullt när mängder av tulpaner öppnar trädgårdssäsongen här.
Trädgårdsvandringen fortsätter mot örtagården men först måste man besöka Café Petissan som är Skansens absolut mysigaste café. Caféet ligger alldeles intill rosenträdgården och inne i den vackra skyddade lilla bakgården kan man i lugn och ro njuta av sin fikastund. Här är det öppet under hela året och under en vintrig iskall Skansenvandring så är det extra skönt att få komma in i värmen där i Petissans trevligt trånga cafélokal. Petissans hus flyttades till Skansen 1907 men fick sin nuvarande plats 1931. Huset låg en gång i tiden i hörnet av Drottninggatan och Kungstensgatan och bilder ur boken ´´Skansen – parken och trädgårdarna´´ visar att Skansens gård är en kopia av originalet.
Efter fikastunden hos Petissan är det dags för besöket i örtagården som ligger alldeles intill. Här är det Walter Bauer som har ritat igen och den vackra örtagården stod färdig samma år som rosenträdgården. Eftersom jag sätter stort värde vid trädgårdars placering och omgivning så är Skansen fantastiskt eftersom det inte finns någon modern bebyggelse som stör någonstans. Husen runt omkring trädgårdarna är gamla och vackra och trädgårdarna ligger inbäddade i grönska. I örtagården är det lätt att fastna bland alla örternas växtskyltar för att se om man missat något från tidigare besök. Här finns ungefär hundra olika örter och i början av juli blommar luktpioner, blågull och gillenia. Vid gårdarna runt omkring blommar då även mängder av rosor. Stora fläderbuskar står vid varje gård och schersminens kritvita doftande blommor är ju oemotståndliga. Jag tycker att den blomningen nästan, men bara nästan, kan mäta sig med den tidigare syren/häggblomningen i skönhet.
Jag vandrar vidare och kommer efter ett tag fram till Skogaholms herrgård som upptar ett stort område här på Skansen och som från början låg i Närke men flyttades till Skansen på 1930-talet.
Den norra delen av herrgårdens trädgård har strikt klippta buxbomparterrer som ramas in av välklippta lindhäckar. Innanför lindhäckarna finns i sin tur häckar av liguster och på något vis skapar en sådan här ordnad trädgårdstil ett märkligt lugn. Jag som helst väljer att vistas i lite halvvilda och något förfallna trädgårdar, faller ändå för den här strikta ordningen med mittaxeln och det runda mittpartiet som blir trädgårdens medelpunkt och bildar en självklar harmoni. Det finns de som anser att en sådan här sträng stilträdgård andas makt, där ägaren kontrollerar både sina anställda och sina växter. Jag tänker bort det sättet att se trädgården och tillåter mig att bli harmonisk i stället.
Skogaholm klingar väl egentligen som en något smaklös limpa, men herrgårdens köks- och fruktträdgård är i stället mycket smakfull och vacker och jag vet inte hur många gånger jag har fotograferat gången fram mot lusthuset som kantas av välklippta äppelträd. Det är en fantastisk vy och när man talar om drömträdgårdar så dyker alltid den här gången fram mot lusthuset upp i mitt huvud. Från ett annat håll närmar man sig lusthuset genom en lövgång av lind och jag har ibland svårt att välja vilken väg jag ska ta. Det lilla vackra lusthuset har en gång stått på gården vid Bellmansgatan 30 på Södermalm.
Det här är en nyttoträdgård och det finns både grönsaksland, land med örter som läkemalva, salvia, timjan, vinruta och johannesört men även bärbuskar och så alla vackert beskurna äppelträd runt om trädgården. Äppelträden är av gamla spännande sorter som Danzigäpple, Mecklenburger kantäpple, Ölandskungsäpple, Sommarkaneläpple, Rött järnäpple, Borgherre Bullerhus, Windsor, Ökna lökäpple med flera. Här finns också Gråpäron och Grännapäron.
Det är en perfekt planerad nyttoträdgård där man verkligen har tänkt på det estetiska och det är så skönt att se en trädgård helt utan gräsmattor.
Några hundra meter från Skogaholms herrgård ligger Skånegården som också har en mycket vacker trädgård där planteringarna kantas av välklippta buxbomhäckar och här finns också den största ormhassel jag någonsin sett. Ormhassel är en växt som kanske är allra vackrast på vintern när de slingrande grenarna framhävs extra bra då marken är täckt av snö. På våren finns bland annat tulpaner, kejsarkronor och storrams i planteringarna, men det är i juni och juli som det är som allra vackrast i den här skånska trädgården. Då blommar pionerna tillsammans med blågull, aklejruta, riddarsporrar och trädgårdssolbrud i en härlig blandning av dessa gamla vackra perenner.
Det är en njutning att sakta gå runt i den lilla trädgården och att en bit av Skåne hamnat i Stockholm gör absolut ingenting. Mitt i den här trädgården står en fläder som har en av de grövsta stammar jag någonsin sett och som blommar i månadsskiftet juni-juli. Skånegården innehåller också en liten fjärilsträdgård med bikupor intill och här finns växter som älskas av både fjärilar, bin och människor. Varje gång som jag besöker den här trädgården har jag svårt att lämna den och den här lilla Skånska trädgården är en av de vackraste i Stockholm.
Förutom Skansens vackra trädgårdar så finns här även en vacker natur och det lär till exempel finnas över 900 ekar, 680 lönnar och 590 almar på Skansens 30 hektar stora yta. De gamla gårdarna ligger inbäddade i grönska och vid hantverkskvarteren ger de stora träden lagom skugga på innergårdarna under heta julidagar. Den här miljön på Skansen är ett minne från den tiden då Sverige var enklare och fattigare men också så oerhört mycket vackrare än det är idag.
Fruktträden vid Skogaholms köksträdgård
Borgherre Bullerhus
Danzigäpple
Frösåker
Gravensteiner
Kesäter
Mecklenburger kantäpple
Menigasker
Princessäpple
Rossvik
Röd astrakan
Rött järnäpple
Sommarkaneläpple
Vit astrakan
Vitgylling
Åkerö
Ökna lökäpple
Ölands kungsäpple
Päron
Gansles…
Gråpäron
Grännapäron
Windsor
Rosor i rosengården
Astrid Lindgren - Floribundaros
Blanche Moreau - Mossros
Blaze Superior - Storblommit klätterros
Bonica 82 - Floribundaros
Duchesse de Rohan - Portlandros
Elmshorn - Modern buskros
Flammentanz - Kordensiiros
Frühlingsduft - Pimpinellros
Frülingszauber - Pimpinellros
Honorine de Brabant - Bourbonros
Husmoderros - Pimpinellros
Laneii - Centifoliaros
Lichtkönigin Lucia - Modern buskros
Louise Odier - Bourbonros
Maigold - Pimpinellros
Marguerite Hilling - Moyesii-hybrid
Mozart - Moschataros
Nuits de Young - Centifoliaros
Quatre Saisons - Damascenerros
Parkdirektor Riggers - Kordensiiros
Pink Grootendorst - Rugosaros
Polstjärnan - Klätteros
Prairie Dawn - Modern buskros
Robusta - Bourbonros
Rosa arvensis Helenae - Honungsros
Rosa centifolia ´Major´
Rosa eglanteria - Rubiginosaros
Rosa hugonis - Kinesisk gulros
Rosa moyesii - Mandarinros
Rosa pimpinellifolia var. Atlantica
Rosa x noisette – Noisetteros
Rosa x Portlandica - Den ursprungliga portlandrosen
Rosa willmottiae - Rugosaros
Rose de Resht - Damascenerros
Salet - Centifoliaros
Signe Relander – Rugosaros
Sommerwind - Modern buskros
Souvenir de la Malmaison - Bourbonros
Stanwell Perpetual - Pimpinellros
Swany - Miniatyrros
The Fairy - Pylyantharos
Thérèse Bugnet - Bourbonros
Karlaplan - Karlavägen
Karlaplan är en stjärnplats med en park och en fontän på Östermalm i centrala Stockholm. Där möts Karlavägen, Narvavägen, Östermalmsgatan, Lützengatan och Styrmansgatan.
Platsen fick sitt nuvarande namn samtidigt med Karlavägen i samband med namnrevisionen i Stockholm 1885. Namnvalet gick under kategorin fosterländska och historiska namn och skall hedra svenska konungar som Karl X Gustav, Karl XI, Karl XII. (Wikipedia)
Groens malmgård
Den holländska vinhandlaren Verner Groen lät bygga malmgårdens huvudbyggnad i början av 1700-talet, men en trädgård hade legat på platsen sedan 1670-talet då den berömde arkitekten Carl Hårlemans farfar Christian Hårleman lät anlägga en trädgård, där det bland annat planterades 300 fruktträd. I trädgården fanns även växthus och orangerier där man odlade meloner, citroner och vindruvor. Christian Hårleman hade fått i uppdrag av kung Karl XI att förvandla Kungsträdgården till en lustpark. Det behövdes då mark för att driva upp växter till anläggningen och det var här som Kungsträdgårdens växter hade sin barnkammare.
Efter Werner Groens död 1721 övertog en annan vinhandlare, Joakim Schultz, gården. Av hans brandförsäkring framgår att han hade förutom malmgården även drivhus, orangeri, stall, vagnshus, hönshus och en stor fruktträdgård. Efter flera andra ägare togs huset över av Elsa Borg år 1879. Hon förvandlade malmgården till ett skyddshem för flickor, vilken efter sin död 1909 överlät hela verksamheten i Louise Ulffs ledning. Gården stod i missionens tjänst till 1928.
År 1928 övertog sonen till Elsa Borgs trädgårdsmästare August Johansson egendomen. 1933 planterade sonen Josef Johansson till Borgs ära en magnolia i trädgården samt var den huvudsakliga donatorn till den staty, som 1972 restes intill magnolian. Statyn, som föreställer Elsa Borg omfamnande två små barn, skapades av Astri Bergman-Taube. Under statyn står att läsa "Den första verkliga socialarbetaren Elsa Borg Vita bergens drottning 1826-1909. Till minne av en enastående kärleksgärning. Donation av Augusta och Josef Johansson m.fl."
På 1930-talet beslöt Stockholms stad att upprusta gården och sedan 1983 drivs egendomen av stiftelsen Malmgården Vita Bergen som odlar biodynamisk och anordnar julmarknad i huvudbyggnaden under adventstiden. (Wikipedia)
I en artikel i Föreningen Södermalms skrift Nr. 45 från 2005 kan man läsa:
Hos den gamle trädgårdsmästaren i Vita Begen
av Anne Marie Rådström
I artikeln berättar Josef Johansson född 1889, att han var ett och ett halvt år när man med sin familj flyttade in i Groens malmgård. Hans far var trädgårdsmästare i malmgårdsträdgården, en tjänst som Josef senare skulle komma att överta. Först bodde de i Långa huset vid Lilla Mejtens gränd.
I den lilla trädgårdsmästarstugan bodde sedan Josef med sin hustru Augusta och svägerskan Emma. Alla tre arbetade i trädgården.
Josef berättar att han minns de stora popplarna som stod framför det stora huset och som vid en storm föll och förstörde då den gamla fruktträdgården. Josef berättar att här fanns Kanelpäron, krikon, Sötäpple, Chalamovski och Kalvill. Josef dog den 30 september 1975.
I en artikel i Dagens Nyheter i juni 1983 kan man läsa om Curt Järlborn som tog över handelsträdgården i mitten av 1970-talet och orades sig över att Antroposoferna som tagit över malmgårdens trädgård intill, även skulle komma att ta över Curres handelsträdgård. Men han säger att han kommer att sälja sig dyrt.
Nu håller antroposoferna på att etablera sig i Groenska malmgården. I deras planer ingår också att ta över handelsträdgården, planer som stöds av värden, det kommunala bolaget Stadsholmen. Curt Järlborn är idag aningen bitter inför dessa perspektiv. Man avvecklar inte bara en inarbetad rörelse på tre månader. Under mitt liv som affärsman har jag fått lära mig en viss etik. Kommunen har hittat en ny attraktiv hyresgäst. Okej! Jag är en liten skit i sammanhanget. Men det ska alla veta, jag går inte härifrån frivilligt. Jag säljer mig dyrt! (DN juni 1983)
På våren när det japanska magnoliaträdet blommar ovanför Groens malmgård, öppnar man upp den lilla handelsträdgården som drivs i mindre skala sedan början av 80-talet och här finns även ett litet enkelt café. I den vackra lummiga trädgården odlas grönsaker biodynamiskt till försäljning och man kan även få låna en sax för att komponera sin egen bukett av trädgårdens sommarblommor.
En dag i augusti besökte jag handelsträdgården när stockrosorna växte höga invid växthuset. Caféet hade inte öppnat för dagen så jag gick en liten runda i trädgården. Här förenas det odlade med naturen, vackert och nästans drömskt. Det är något med den här platsen som tar mig långt tillbaka i tiden, men jag vet inte vad det är som får mig att känna så. Trots de höga husen på andra sidan Malmgårdsvägen så känns det som om man befinner sig i tidigt 1800-tal. Vid bostadshuset är växtligheten vilt frodig, där träd och buskar omfamnar byggnaden på ett vackert sätt och jag hoppas att jag aldrig får se den här mystiskt underbara trädgården ´´snyggas till´´ alltför mycket.
1983 bildades ´´Stiftelsen Malmgårdsvägen Vita Bergen´´.
Stiftelsens ändamål är att bedriva läkepedagogisk verksamhet med ungdomar och socialterapeutisk verksamhet med vuxna. Detta arbete skall bedrivas som dagverksamhet i delvis skyddad form men med en viss öppenhet som kan göra platsen till en självklar träffpunkt för människor.
Rudolf Steiners antroposofiska människosyn skall ligga till grund för hela verksamheten.
Vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice, fick en del anläggningsuppdrag i malmgårdens trädgård på 1980-talet. Vi fick någon gång även förbereda för filminspelningar och 1983 skulle flera scener ut filmen Raskenstam med bland annat Gunnar Hellström och Agneta Fältskog spelas in vid Groens malmgård. Innan inspelningen startade skulle trädgården stökas till en aning för att se lite förfallen ut. Vi som annars var vana att sköta våra trädgårdar noggrant, fick nu till uppdrag att helt enkelt stöka till och det kändes aningen märkligt.
1943 - Bild från Stadsmuseets Stockholmskällan. Dr. Selling visar Groens malmgård - Stadsmuseets söndagsvisning.Rosendalsterrassen
Alternanthera brasiliana ‘Purple prince’ - Stort papegojblad
Antirrhinum majus ’Black Prince’ - Lejongap
Bidens triplinervia Hawaiian Flare-serien ‘Compact bicolor star’
Craspedia globosa ’Goldstick’ - Solboll
Dahlia XXL ‘Tabasco’
Pennisetum setaceum ‘Rubrum’ – Rött fjäderborstgräs
Rudbeckia ’Cherry Brandy’
Rudbeckia ’Prairie Sun’
Salvia ‘Big blue’
Salvia splendens Gigantimo ’Pink Lipstick’
Tagetes patula ’Strawberry Blond’
Titonia rotundifolia
Verbena bonariensis - Jätteverbena
Verbena rigida ’Venosa center violett’ - Violverbena
Zinnia elegans ’Zowie Yellow Flame’
Dammplanteringen
Antirrhinum majus 'Rocket White' - Lejongap
Celosia spicata 'Flamingo Feather' - Amarant
Dahlia gallery 'Art Nouveau'
Gaura lindheimen 'Sparkle White'
Helianthus annus 'MS Mars'
Pennisetum 'White Lancer' - Gräs
Penstemon digitalis 'Dark Tower'
Salvia evelution
Salvia greggii 'Day Glow'
Verbena bonariensis
Buddleja summerbird
Coleus x blunei 'Malibu'
Gaura lindheimen 'Sparkle White'
Helichrysum stoechas 'Silverballs'
Heliotropium arborescens 'Nautilus'
Petunia pegasus 'Blue Splash'
Rudbeckia hirta 'Cappuccino
Salvia strata
Verbena lollipop
Verbena rigida 'Palaris '
Verbena regida 'Venosa'
Dammen
Narciss - Doctor Alex Fleming
Narciss - Fortissimo
Narciss - Lieke
Narciss - Sherbourne
Narciss - Snowball
Narciss - Sweet Harmony
Narciss - Taurus
Narciss - Wisley
Svanen
Narciss - Accent
Narciss - Apricote Whirl
Narciss - Delnashaugh
Narciss - Lingerie
Narciss - Perfekt Lady
Narciss - Petit Four
Narciss - Raggae
Narciss - Tazetta
Sommarblommor Rosendalsterrassen Dammen 2018
Antirrhinum Potomac –serien Appelblossom
Cleome hassleriana ’Kelly Rose’
Convolvulus sabatius ’Blue Cascade’
Dahlia XXL rose
Delphinum ’Magic Fountains Lavender’
Diascia ’Divara white’
Gaura ’Sparkle White’
Nicotiana ’Whisper Rose Shades’
Nicotiana sylvestris
Petunia pegasus ’Table Magenta Star’
Salvia ’Mystic Blue Spire´
Salvia patens ’Oceana’
Verbena bonariensis
Vårblommor Svanen 2018
Narcissus ’Toto’
Tulipa ’Belicia’
Tulipa ’Jackpot’
Tulipa ’Verona’
Vårblommor Dammen 2018
Narcissus ’Acropolis’
Narcissus ’Delta’
Narcissus ’Double Fashion’
Narcissus ’Ice King’
Narcissus ’Lemon Beauty’
Narcissus ’Manly’
Narcissus ’Obdam’
Narcissus ’Pipit’
Narcissus ’Pueblo’
Rosendalsterrassen sommarblommor 2017
Dammen
Dahlia ’Diana´s Memory’ – 15 st.
Dahlia ’Happy Butterfly’ - 15 st.
Diasica ’My Darling Peach’ – 50 st.
Digitalis ’Castor Peach’ – 25 st.
Euphorbia ’Diamond Frost’ - 50 st.
Fama ’Deep Blue’ - 75 st.
Gaura ’Snowbird’ - 50 st.
Heliotrop – 50 st.
Nicotiana grandiflora – 30 st.
Salvia ’Coral Nymph’ - 100 st.
Salvia ’Midnight Candle’ - 100 st.
Verbena bonariensis – 30 st.
Verbena bonariensis ’Lollipop’ - 50 st.
Svanen
Angelonia felicia ’Forever Blue’ – 100 st.
Buddleja x hybrida ’Summer Bird Blue’ - 60 st.
Coleus x blumei ’Combat’ (palettblad) – 40 st.
Dahlia ’Gallery Matisse’ - 60 st.
Diascia ’My Darling Peach’ - 100 st.
Gaura ’Snowbird’ – 100 st.
Oxalis ’Burgundi Wire’ (klöver) – 60 st.
Petunia cascadis ’Indian Summer’ – 100 st.
Salvia ’Artic Blue’ – 100 st.
Tulpaner 2017
Ballerina
Elegant Lady
Hillstar
Johan Cruyff
Lilyfire
Macarena
Merlot
Windmill
Sommarblommor Dammen 2016
Crisium japonicum ’Deep Rose’ - Bläcktistel
Daucus carota ’Dara’ - Blomstermorot
Digitalis Castor Cream
Digitalis Castor Lavendel
Gaura lindheimeri ’The Bride’
Pennisetum setaseum ’Pegasus’
Scabiosa atropurpurea ’Dark Blue’
Scabiosa ’Fata Morgona’
Scabiosa rose
Verbena bonariensis
Sommarblommor Svanenplanteringen 2016
Anthirrinum majus ’Sonnet White’
Dahlia ’Art Fair’
Gauara lindheimeri ’Gombit White’
Lobelia
Nicotiana ’Perfume Blue’
Nicotiana ’Saratoga Lime’
Oryza sativa ’Balck Madras’
Tagetes ’Vanilla’
Verbena rigida - syrenblå
Vårblommor Dammen 2016
Narcissus ’Frosty Snow’
Narcissus ’Fortissimo’
Narcissus ’Stainless’
Narcissus ’Avalon’
Narcissus ’Mrs Langtry’
Narcissus ’Tahiti’
Narcissus ’Eudora’
Narcissus ’Golden Echo’
Hyacint ’Woodstock’
Sommarblommor 2015
Dammen
Ageratum everest
Amaranthus 'Green Thomb'
Antirrhinum majus 'Sonnet Yellow'
Asclepias 'Scarlet'
Canna indicia 'Tropical Yellow'
Dahlia 'Gallery Pablo'
Diascia 'Flying Colors'
Heliantus 'Holiday'
Heliotrop
Ipomea 'Sidekick Lime'
Nicotiana 'Lemon Tree'
Pennisetum glaucum 'Jade Princess'
Salvia argentea
Tagetes 'Moonstruck Yellow'
Verbena bonariensis
Dahlia 'Gallery La tour' - Salvia farinacea 'Fairy Queen' - Nicotiana 'Perfume Lime'
Gaura låg rosa - Begonia 'Nonstop Appel Blossom' - Ipomea 'Sidekick Lime'
Ljusblå och vit Lobelia
Rosendals slott
Antirrhinum majus ’Rocket Bronze’ - Lejongap
Coleus (Plectranthus) ’Copa Copper’ - Palettblad
Coleus (Plectranthus) ‘Sunfighter Campfire’ - Palettblad
Cosmos atrosanguineus - Chokladskära
Dahlia Luberga Dark Orange
Digitalis x valinii illumination-serien ’Flame’ - Fingeborgsblomma
Nicotiana langsdorffii ’Bronze Queen’ - Klocktobak
Ophiopogon planiscapus – Mörkt ormskägg
Pennisetum setaceum ’Rubrum’ - Rött fjäderborstgräs
Rudbeckia ’Sahara’
Salvia ’Big Blue’
Salvia farinacea ’Evolution Violet’
Salvia ’Amestad’
Salvia patens ’Panama Blue´
Verbena bonariensis - Jätteverbena
Zinnia elegans ’Queeny Lime Orange’
Antirrhinum majus 'Photo Mac orange' - Lejongap
Bidens 'Yellow Pearl'
Cosmos 'Chocolate' - Chokladblomma
Craspedia globosa 'Goldstick'
Cuelus x copa copper - Palettblad
Dahlia XXL Taxco
Impatiens 'New Guinea Timor' - Flitiga Lisa
Lobelia 'Chocolade Truffle'
Pennisetum setaceum rubrum - Fjäderborstgräs
Rudbeckia 'Autumn Colors'
Tagetes gold coins yellow
Tagetes tangerine 'Disco Red'
Tagetes tenuifolia 'Solena Vanilla'
Verbena bonariensis
Verbena vectura blue
Zinnia 'Queen Lime Orange'
Tulpan – Flaming flag, lila-vit
Tulpan – Paul Scherer, mörklila
Tulpan – Mistress, rosa-vit
Narciss – Cheerfulness, vit
Narciss – Petrel, vit
Narciss - Yellow Cheerfulness
2018
Hyacinthus ’Splendid Cornelia’
Narcissus ’Las Vegas’
Narcissus ’Mount Hood’
Narcissus ’Topolino’
Tulipa ’Dreaming Maid’
Tulipa ’Shirley’
Angelonia Angelface felicia Blue Improved’’
Antirrhinum ’Potomac Appleblossom’.
Antirrhinum ’Rocket Orcide’
Calibrachoe ’Appleblossom’
Confetti garden Hunny Bunny
Dahlia ’Maaike’
Dahlia ’Nenekazi’
Dahlia ’Uncle Hankey’
Dahlia ’XXL Veracruz’
Dianthus ’Gran Favorite’
Dichondra ’Silver Falls’
Digitalis ’Castor Pink’
Euphorbia ’Diamond Ice’
Gaura ’Gambit Bicollor’
Nicotiana alata grandiflora
Penstemon ’Heavenly Blue’.
Penstemon ’Strawberry and Cream’
Petunia ’Heavenly Blue’
Petunia Surfinia Snow
Petunia Surfinia Blue ’Sunblu’
Salvia faranicea ’Midnight Candle’
Rosendals slott 2017 vårlökar
Avalon
Dick Wilden
Frosty Snow
Golden echo
Pink Blush
White Marvel
Anthirrinum ’Rocket Cherry´
Cascade perlargon Rosa Sofie
Cephalophora aromatica ’Colada’
Cleome ’Sparker Blush’
Dahlia ’Gallery Pablo’
Dahlia ’Happy Day pink’
Digitalis ’Castor Cream’
Gaura lindheimen ’The Bride’
Gaura lindheimen ’Gambit White’
Gaura lindheimen ’Rose Bicolor’
Helioptopium ’Marine’
Lantana camara ’Esperanta pink’
Nicotiana alata ’Grandiflora’
Petunia sanguna ’Blue Vain’
Petunia sanguna ’Patel Yellow’
Salvia ’Mystic Blue Spire’
Salvia farinacea ’Artic Blue’
Scabiosa atropurpurea ’Deep Red’
Verbena bonariensis
Vårlök 2016 vid Rosendals slott
Narcissus ’Chanterelle’
Narcissus ’Las Vegas’
Narcissus ’Manly’
Narcissus ’Palmares’
Narcissus ’Petit Four’
Narcissus ’Sailboat’
Narsissus ’Unique’
Hyacint ’Gipsy Princess’
Hyacint ’Gipsy Queen’
Hyacint ’White Pearl’
Anthirrhinum majus ’Yellow’
Gaura lindheimeri ’Geyser White’
Junus ’Dart’
Pestemon hartwegii violet
Salvia farinacea ’Evolution White’
Salvia patens ’Oceana Blue´
Tagetes erecta ’Perfektion Orange’
Kant
Calocephalus brownii, Silvergirland
Tagetes patula nana Yellow
Tagetes patula nana Orange
Kerstins rosäng på Långholmen
Där köpte jag rugosarosen Hansa. Ett förträffligt köp! Hansa är en fantastisk ros. Den 10 juli 2001 åkte jag så till Zetas och inhandlade där Albarosen Belle Amour. Mer blev det inte första året.
Läs gärna hennes fina blogg här!
Hagaparken i höstskrud
I parken finns idag en rad olika paviljonger och tempel som till exempel Turkiska kiosken, Koppartälten, Kinesiska paviljongen och Ekotemplet. Där finns även Haga slott samt grunden till ett aldrig färdigbyggt lustslott kallat Stora Haga slottsruin. Parkens totala yta omfattar 144 hektar som ingår i sin helhet i Kungliga nationalstadsparken. (Wikipedia)
Cornelis på Södermalm
Gröna Lund, ett blommande rum!
Dimmig morgonvandring längs Norr Mälarstrand
Djurgården blommar i juli!
- Dahlia 'Gallery La tour'
- Salvia farinacea 'Fairy Queen'
- Nicotiana 'Perfume Lime'
- Gaura låg rosa
- Begonia 'Nonstop Appel Blossom'
- Ipomea 'Sidekick Lime'
- Ljusblå och vit Lobelia
- Ageratum everest
- Amaranthus 'Green Thomb'
- Antirrhinum majus 'Sonnet Yellow'
- Asclepias 'Scarlet'
- Canna indicia 'Tropical Yellow'
- Dahlia 'Gallery Pablo'
- Diascia 'Flying Colors'
- Heliantus 'Holiday'
- Heliotrop
- Ipomea 'Sidekick Lime'
- Nicotiana 'Lemon Tree'
- Pennisetum glaucum 'Jade Princess'
- Salvia argentea
- Tagetes 'Moonstruck Yellow'
- Verbena bonariensis
Kerstins Rosäng i sin vackraste tid!
Regnig midsommardagsvandring på Kungsholmen
Lärkstadens gröna rum
Vasastans gröna rum
16 juni 2015
Vasastan (formellt Vasastaden) är en stadsdel i Stockholms innerstad, Norrmalms stadsdelsområde.
Vasastan begränsas i väster av Barnhusviken/Karlbergssjön, i söder av Tegnérgatan, i öster av Birger Jarlsgatan-Roslagstull-Roslagsvägen samt i norr av Brunnsviken och kommungränsen mot Solna (Norrtull-Norra Länken). Den gränsar till stadsdelarna Norrmalm, Kungsholmen, Östermalm och Norra Djurgården samt till Solna kommun. Antalet invånare uppgår till cirka 60 000 (1934 var antalet invånare hela 103 336).
På området låg tidigare de stora ägorna Rörstrand, Sabbatsberg och Bergianska trädgården. Den första stadsplanen togs fram 1880 och man började då bygga på området söder om Odengatan. Snart fortsatte byggandet även i utkanterna av stadsdelen. Birkastaden byggdes i huvudsak 1902–1912, Rödabergsområdet 1916-1927 och Atlasområdet 1925. (Wikipedia)
Dagens stilla vandring fick mig att förstå att Vasastan har överraskande många gröna rum och att Rödabergsområdet (som troligen fått namnet efter den rödfärgade granit som fortfarande finns här i bergen) är en mycket trivsam, vacker och lugn del av Stockholm. Torsgatan som går rakt igenom Rödabergsområdet är dock en ganska stor och under vissa tider på dagen, trafikerad gata. Annars känns den här delen av Vasastan som en lugn småstadsidyll, men med lite högre hus än i småstäder, även om vissa av husen är lägre än de vanliga bostadshusen i Stockholm med 5-6 våningar. 1920-talsbyggnaderna är vackra och det här kan man läsa på Wikipedia:
Röda bergen utgör Stockholms största samlade innerstadsmiljö som präglas av 1920-talets stadsplaneideal och byggnader i storgårdskvarter. De grönskande miljöerna var det stadsmässiga svaret på trädgårdsstaden. Anläggandet av stadens mark samordnades med den enskilda för att skapa en genomarbetad stadsmiljö av hög kvalitet. Röda Bergen är därför som helhet sedan 1987 kulturskyddat som riksintresse. Stockholms stadsmuseum har bedömt att Rödabergsområdet har synnerligen stort kulturhistoriskt värde, vilket gäller såväl byggnadernas yttre som hela stads- och parkmiljön.
I Röda bergen är det glest mellan caféer och restauranger, vilket kanske är en anledning till lugnet. Jag pratade med en äldre kvinna vid Sätertäppan som bekräftade att de här kvarteren verkligen var lugna och trivsamma att bo i. Stadsplanen för Rödabergsområdet har Per-Olof Hallman ritat, arkitekten och stadsplaneraren ritade även Lärkstaden på Östermalm (det kommer snart ett blogginlägg om Lärkstaden). Till skillnad från den stora Lindhagenplanen som format den största delen av Stockholms innerstad med spikraka gator och fyrkantiga kvarter, från slutet av 1800-talet och en bit in i det nya seklet, så var Hallmans ideal i stället mer romantiskt, där han följde och utnyttjade terrängen. Troligen samarbetade han med den dåvarande stadsträdgårdmästaren Mauritz Hammarberg.
Så här med facit i hand, skulle det varit bättre om denna Hallman fått levat och verkat lite tidigare, då det nya Stockholm skulle utformas. Albert Lindhagen med sin stora generalplan för huvudstaden och Per-Olof Hallman hade helt olika syn på hur Stockholm skulle se ut och hur människor skulle bo. Jag hade hellre sett fler sådana här bostadsområden än de strikta raka kvarteren som kommit till genom att varje nivåhöjning sprängdes bort och stora trädgårdar försvann.
De första rosorna slår ut på Rosängen
Skansens trädgårdar i slutet av maj
Familjen bestod av Per och Bengta Åkesson och deras yngste son Emil. Emil hade nyss slutat skolan, och nu skulle han hjälpa till på gården. Sedan skulle han ta över den, var det tänkt. Men så blev det inte. År 1925 såldes gården och sedan stod boningshuset obebott länge.
När Skånegården flyttades till Skansen 1973–77 var Emil med och kunde berätta hur familjen hade levat där. Det är alltså familjen Åkessons hem på 1920-talet som besökaren får se.
Till gården hörde 20 tunnland jord, där familjen odlade säd och sockerbetor. Dessutom hade de några kor och ungdjur, höns, ankor, grisar, en bagge och en tacka.
Skånegården kommer från den bördiga slättbygden i Högs socken i södra Skåne. Där låg den helt kringbyggda gården mitt ute på den stora blåsiga och skoglösa slätten. Husen är byggda i korsvirke och tegel och taken är täckta med halm.
- Allium rosenbachianum 'Album'
- Allium schubertii
- Allium aflatunense 'Purple Sensation'
- Tulipa 'Tres Chic' - vit liljetulpan
- Tulipa 'China Town - rosa
- Tulipa 'West Point' - gul liljetulpan
- Tulipa 'Violet Bird' - lilagrön
- Tulipa 'Abba' - röd
- Tulipa 'Kingsblood'
- Camassia leichtlinii 'Alba'
Magnolia i Stockholm
6 rosa Magnolia på Centralplan. Troligen planterade 2016. Bild från 3 maj 2020
Borgarhemmet är en byggnad för äldreboende uppförd år 1908 i kvarteret Yxan mellan Heleneborgsgatan, Högalidsgatan och Varvsgatan på Södermalm i Stockholm.
Fram till 1970-talet kallades Borgarhemmet "Gubbhuset" (egentligen Borgarskapets gubbhus). Borgarhemmet är idag ett äldreboende för såväl äldre som fått boendet beviljat och betalt av kommunen som för privatbetalande. Huvudman är Stockholms Borgerskap. En plats med dygnet-runt-tillsyn kostade 45 000 kronor per månad för en privatbetalande år 2003. (Wikipedia)
Magnolia 'Yellow River' den 18 maj 2021 på Vintertullstorget.
Färgargårdstorget 10 maj 2015
Så trivs magnolian i din
trädgård
Magnolian har för många människor symboliserat det exotiskt ouppnåeliga, och i allt för många fall har drömmen om en magnolia i trädgården förblivit en dröm. Efterhand som allt fler entusiaster längre norrut i vårt land har vågat trotsa fördomarna om att magnolior bara är något för Skåne har det visat sig att många arter och sorter är betydligt härdigare än man förut trott, och faktum är att det finns möjligheter att odla magnolior även i Norrland!
Alltsedan magnoliorna började komma till Europa, främst från Ostasien, på 1800-talet så har de omgivits av en air av exotism; man hade aldrig skådat så praktfulla växter, och så vackra växter måste väl vara väldigt känsliga saker, gick förmodligen resonemanget som alltsedan dess följt magnoliorna. Sant är visserligen att det finns många arter av magnolior som hör hemma i långt varmare klimat än vårt, men det är också lika sant att det finns en handfull arter som går mycket bra i Mellansverige, där de har visat sig vara fullt härdiga och utvecklat sig till stora, praktfullt blommande träd eller buskar genom en mansålder.
Det finns även magnolior som tagit språnget över Dalälven och Norrlandsgränsen och som trivs utmärkt hos sina entusiastiska ägare. Det är naturligtvis främst kustlandet med zon 4 som är aktuell, men faktum är att det finns en magnolia norr om Östersund (zon 6) som överlevt i mer än 25 år mot en husvägg, men det ska sägas att den inte blivit stor under den tiden – dock visar det på det faktum att magnolior inte nödvändigtvis är några sköra saker. De är överlevare, vilket visar sig i det faktum att släktet är över 100 miljoner år gammalt, några av de äldsta och mest primitiva blommande växterna på jorden.
Stort sortiment som ständigt ökar
Ända sedan 1820 då den klassiska praktmagnolian, Magnolia x soulangiana, korsades fram av den franske officeren Etienne Soulange-Bodin, har man jobbat hårt med att framställa korsningar mellan olika magnoliaarter för att få fram hybridsorter som kan förena olika eftertraktade egenskaper som blomfärg och blomform, härdighet, storlek etc. Hybrider är ofta mer lättodlade och vitala, och ibland kan de innebära riktiga språng i utvecklingen. Bland magnoliahybrider har det också visat sig att hybrider mellan två icke-härdiga föräldrar resulterar i en härdig avkomma som dessutom är vital och blomrik! Det finns med andra ord mycket att vinna på korsningsarbete – och sådant pågår ständigt, både bland proffs och bland amatörer världen över. För oss här i Norden är det främst de amerikanska nya sorterna som är intressanta då kanadensarna också vill kunna odla magnolior.
Vi kan se fram emot allt fler nya introduktioner av härdiga och vackra magnolior. Det är bara det att förädlingsarbete tar tid, liksom utprovning och förökning. Här presenterar vi några pålitliga vårblommande arter och sorter som man säkert kan hitta i trädgårdshandeln. Den som är mer nyfiken kan hitta mängder av information på Internet. Det finns också en utmärkt bok på svenska: Magnolia, av Söderberg/Åsheden, som varmt rekommenderas.
Användning även i offentlig miljö
Praktmagnoliorna kan bli riktigt gamla och stora: Sveriges äldsta exemplar, planterat 1874, finns i Alnarpsparken och välkända stora exemplar finns i Lundagård där de blommar samtidigt som studenterna firar Valborg. En annan känd magnolia är det stora exemplar av japansk magnolia som står i Vitabergsparken nedanför Sofia kyrka i Stockholm och som vederbörligen beundras av Söderflanerande stockholmare i början av maj varje år.
Det finns med andra ord en gammal tradition med magnolior i offentlig miljö; dock har det varit en företeelse som gått lite i stå ända tills nyligen då man börjat introducera magnolior i den rena stadsmiljön, alltså som gatuträd. Japansk magnolia kan ses efter gatorna både i Enköping och i Stockholm. De verkar trivas väl i den vindskyddade miljön och med de bakande höga sommartemperaturerna som kan förekomma i en asfalts- och stenmiljö. Den högre sommartemperaturen gör träden bättre rustade för låga vintertemperaturer; baksidan av myntet är att de kan lockas att slå ut lite väl tidigt på våren och blir det då nattfroster blir blommorna bruna i kanterna vilket ser tråkigt ut. För att magnolia ska trivas som gatuträd krävs också att man förbereder planteringen noggrant med väl preparerade markbäddar.
En praktfull större magnolia eller fler är naturligtvis idealiskt för bostadsområden med flerfamiljshus. Planterade där kan många människor ta del av blomprakten och glädjas åt den. Sådana områden kan också ofta erbjuda vind skyddade innergårdar – idealiska platser för magnolior!
Även vid sjukhus, skolor och andra offentliga miljöer är magnolior en stor tillgång för alla som passerar eller har sin arbetsplats där. Vid till exempel Karolinska sjukhusets entré finns nu flera större magnolior till förbipasserandes glädje.
Arter och sorter
Bland de härdigaste och bästa vårblommande magnoliorna hittar vi faktiskt några rena arter som står sig väl i konkurrensen med nyare hybrider. De två viktigaste är stjärnmagnolia, Magnolia stellata, och japansk magnolia, M. kobus.
Stjärnmagnolian är buskartad och blir 1–4 meter hög, beroende på klimatzon, och den japanska magnolian blir mer av ett träd, 5–7 m hög i vårt klimat. Bägge har vita, härligt doftande blommor på bar kvist i slutet av april – början av maj. Stjärnmagnolian blommar tidigast och brukar sägas vara härdig till zon 3, dess namngivna sorter något härdigare och mer storblommiga. ’Royal Star’ är kanske den mest kända, som har större (15 cm) blommor och slår ut lite senare, vilket är utmärkt då det minskar risken för att blommorna förstörs av nattfrost. Japansk magnolia anses härdig till zon 3–4 och blommar lite senare än stjärnmagnolian.
Loebner-hybrider kallas korsningarna mellan dessa två arter och de förenar det bästa från föräldrarna. De två vanligaste är ’Leonard Messel’ och ’Merrill’ vilka bägge är ett mellanting i storlek; den förstnämnda ett kompakt, bredvuxet, nätt träd på 3–4 m med poetiskt oregelbundet formade röd-rosa blommor. Sorten ’Merrill’ är mer lik kobus och har liknande stora, rent vita blommor på ett mer kompakt och mer snabbväxande träd som blir 4–5 m. Bägge sorterna hör till de härdigaste och bör gå bra i skyddade lägen i zon 4. Dessa hybrider börjar blomma redan som unga till skillnad från de rena arterna, som kan ta några år på sig.
Praktmagnolian kan vi inte gå förbi i detta sammanhang även om den ofta blir väl stor för en ordinär villaträdgård. Den lämpar sig egentligen bättre för parkmiljö eller annan offentlig miljö där den kan få breda ut sig ordentligt. Praktmagnolian tar nämligen genom sin flerstammighet och bredvuxna växtsätt mycket plats och blir i goda klimat 6–8 meter hög och ännu bredare. Men har man plats och ett bra läge, så plantera den för all del, den är fantastisk i sin blomning med de stora vit-rosa blommorna som öppnar sig till rent vitt. Stora exemplar av praktmagnolian kan ses i många villaträdgårdar i Skåne och även längs väst- och ostkusten upp till Stockholm, där kraftiga exemplar också kan ses.
Andra mer kompakta sorter som finns allmänt i handeln och som kan rekommenderas för den mindre trädgården är sorterna i lilifloragruppen, de kallas även rosenmagnolior då de har rosa-lilafärgade blommor. En fördel med dessa sorter är att de blommar ganska sent i maj, då frostrisken i allmänhet är över. En annan fördel är deras blygsamma storlek som stannar vid 2–3 meter. Vanliga sorter i handeln är ’Galaxy’ och ’Susan’, varav ’Galaxy’ blir störst och ofta säljs uppstammad som ett mindre träd.
Det finns faktiskt även gula magnolior, och detta är riktigt spännande, de har fått sin gula färg av den storvuxna och härdiga poppelmagnolian, M. acuminata, som också är sent blommande. ’Yellow Bird’ heter en korsning som har fått vackert kanariegula blommor och växer snabbt. Troligen härdig till zon 3. Gula magnolior kan stå mycket fint mot blå och lila rododendron!
Skogsväxt som gillar mull
Vad man ska komma ihåg när man planerar för en eller flera magnolior i sin trädgård är att magnoliorna är skogsväxter. De vill alltså ha lite halvskuggigt och vindskyddat läge, ungefär som det kan bli om de skulle stå i skydd av andra träd och buskar. Framförallt vill de ha en mullrik jord, en sådan jord som bildas i skogar med mycket lövträd och buskar. Att plantera en magnolia på en kal och kanske mager gräsmatta kan visserligen lyckas, speciellt i södra Sverige där klimatet är gynnsamt, men oddsen för att det ska gå bra ökar dramatiskt om man ger magnolian vindskydd och en djup, lucker jord.
Detta med jorden uppfylls inte alltid på moderna, nyanlagda tomter där entreprenadfirmorna ofta snålar ordentligt både på matjordens kvalitet och djup. Då får man jobba lite extra med jorden och om marken är hårt packad, vilket är vanligt efter nybyggen, så får man ta och luckra matjord och alv ordentligt, gärna till en halvmeters djup och en meters diameter. Man blandar så in ordentligt med mullrikt material i jorden: torvmull eller torvbaserad planteringsjord går bra, och torven behöver inte vara kalkad eftersom de flesta magnolior tycker om lätt sur jord – rododendronjord går därför fint även till magnolior. Det allra bästa är dock lövjord och har man tillgång till en ordentlig lövtipp eller lövkompost så kan man skatta sig lycklig – lövjord är perfekt till magnolior och andra så kallade woodlandväxter.
Det här resonemanget antyder att en naturtomt med en gles skogsbacke, som inte är alltför mager, är idealisk för magnoliaplantering. Men även om man inte är så lyckligt lottad kan man förbättra de förutsättningar som finns. Man tager vad man haver och blandar väl i planteringsytan; förutom torv och annan mull så kan sand också tillsättas, speciellt om jorden är lerig. Det har visat sig att en väldränerad, alltså sandig, och samtidigt mullrik jord ger utmärkt resultat, speciellt om man planterar magnolior i klimatiska marginalområden. Ju kärvare läge, desto mer sand i jorden kan rekommenderas. Tung lerjord är aldrig bra till magnolior, det ska vara skogsliknande förhållanden, gärna med grus och sten i jorden, som samtidigt ska vara mullrik, precis som i en lövskog. Jorden ska också vara lucker vilket den blir om den är mullrik, och man ska akta sig för att kliva på jorden runt plantan då de ytligt liggande rötterna är känsliga för tramp och jordpackning. Man kan gärna lägga ut lite stora, platta stenar att kliva på runt magnolian. De håller också fukten i jorden och det har visat sig att rötterna gärna söker sig dit.
Plantering och skötsel
När man letar magnolior på trädgårdscentret så vill man förstås ha en så fin planta som möjligt. Tänk dock på att det som finns under jorden är minst lika vikigt som vad som syns ovanför. Magnolior har känsliga rötter och det kan vara värt besväret att lyfta lite på rotklumpen för att kolla att rötterna ser vita och fina ut och att inte krukan är proppfull med snurrade rötter. Krukodlade exemplar är att föredra även om de skulle råka se lite mindre ut än de som står med rotklump med nät eftersom de har hela sitt rotsystem intakt. Klumpade plantor kan också gå bra, men om rötterna trängt ut ur klumpen och börjar se tråkiga ut, så är det säkert bättre att ta en krukodlad planta om valmöjlighet finns. Plantor i klump planteras med nätet kvar, för börjar man lossa det så har man ofelbart av de rötter som vuxit ut. Ställ däremot gärna klumpen i vatten en kvart innan du planterar.
En magnolia får inte planteras för djupt, marknivån ska vara i samma nivå som då den stod i krukan. Se gärna till att det blir en liten kulle när du planterar, jorden sätter sig efter en tid och det riskerar att bli en grop där plantan står om man använder för lite jord. Man trycker bara till jorden helt lätt, magnolian ska ha det så luckert som möjligt kring sina rötter.
Ett litet woodland – eller stort
Detta med woodland, eller trädgårdslund som man egentligen hellre kan säga på svenska, är något att ta fasta på för alla som vill ha en eller flera magnolior i sin trädgård, det kan ge en vink om vad man kan komplettera sin magnoliaplantering med. Någon form av marktäckande örter, perenner, är idealiskt och man kan även lägga in lökväxter i den mattan. Flocknäva, gulplister eller ormöga samt de vintergröna: vintergröna, skuggröna och även murgröna är några förslag på vad man kan förgylla marken under en eller flera magnolior med. Ormbunkar är alltid vackert och passar perfekt och kanske krolliljor, som tar vid och ger sommarblomning. Runt omkring kan gärna skyddande vintergröna växter som olika barrväxter och rododendron planteras, de har ungefär samma jordkrav som magnoliorna.
Notera att de första åren så bör de små magnoliaplantorna ha fritt runt stammen, så att inte marktäckande perenner eller gräsmatta stjäl för mycket näring. När magnoliorna har etablerat sig så kan man släppa fram marktäckare och annat.
När vi kommer in på näringsfrågan så kan man fråga sig om det inte ska gödslas – det lär väl sätta fart på tillväxten hos magnoliorna? Jo förvisso, men odling av magnolia så nordligt som Sverige kan vara en balansgång mellan tillväxt och härdighet. Ju mer man gödslar, ju mer växer det och ju längre pågår tillväxten och desto kortare tid får växten för sin avmognad – den som ska göra kvistarna härdiga så att de klarar vintern bra. Var därför försiktig med gödsel, lite grann på våren är fullt tillräckligt, och ofta klarar de sig bra med den näring som finns i mulljord och kompost. Tillsätt gärna ett lager lövkompost eller planteringsjord höst eller tidig vår varje år, så ger du magnolian den bästa tänkbara vård.
Lars Forslin
Mariatorgets vårblommor 2015
Färgfest i Humlegården
Växter runt Linnéstatyn när de planterades 2011
Berberis thunbergii 'Atropurpurea Nana' - Häckberberis
Bergenia cordifolia 'Vinterglöd' - Hjärtbergenia
Deschampsia cespitosa 'Goldschleier - Tuvtåtel
Deschampsia cespitosa 'Goldtau' - Tuvtåtel
Echinacea 'Art's Pride'
Echinacea 'Hot Lava'
Echinacea 'Hot Papaya'
Echinacea 'Hot Summer'
Echinacea 'Mango Meadowbrite'
Echinacea 'Summer Sky'
Echinacea 'Sunrice'
Echinacea 'Tiki Torch'
Echinacea 'Tomato Soup'
Echinacea pallida - Läkerudbeckia
Eremurus himalaicus - Vit stäpplilja
Eremurus robustus - Jättestäpplilja
Eupatorium maculatum 'Atropurpureum' - Fläckflockel
Euphorbia cyparissias 'Fen's Ruby' - Vårtörel
Euphorbia dulcis 'Chameleon' - Söttörel
Euphorbia griffithii 'Fireglow' - Eldtörel
Euphorbia polychroma - Gulltörel
Geranium pratense ' Midnight Reiter' - Ängsnäva
Knautia macedonica - Grekvädd
Miscanthus sinensis 'Ferner Osten'
Miscanthus sinensis 'Kleine Fontäne'
Persicaria bistorta 'Firetail'
Physocarpus opulifolius 'Diabolo' - Smällspirea
Salvia nemorosa 'Ostfriesland' - Stäppsalvia
Salvia nemorosa 'Pink Friesland' - Stäppsalvia
Salvia x sylvestris 'Rose Queen' - Skogssalvia
Sanguisorba officinalis 'Arnhem' - Blodtopp
Sedum telephium 'Purple Emperor' - Kärleksört
