Skogaholms köksträdgård 16 maj 2012

 

 23 maj 2014

 

21 maj 2016

 

 Skogaholms köksträdgård 21 maj 2016

 

Skogaholms köksträdgård 23 maj 2014

 

Skogaholms köksträdgård 27 maj 2015

 

Skånegården 27 maj 2015

 

21 juni 2007

 

19 maj 2010

 

 

Jag skulle vilja tacka Arthur Hazelius som 1891 skapade Skansens friluftsmuseum på Djurgården. Han har på en av Stockholms vackraste platser skapat ett Sverige i miniatyr med hus och gårdar som är hitflyttade från hela landet. När försommarens grönska bäddar in de små gårdarna med blommande trädgårdar och när solen börjar värma en frusen nordbo, då är Skansen en skön och vacker plats att vandra på.

Det är nog djuren man tänker på i första hand när Skansen kommer på tal och det är med värme som jag tänker tillbaka på hur min dotters stora ögon stirrade på de farliga vargarna eller skrattade åt de busiga sälarna, när vi upptäckte Skansen tillsammans då hon var liten. Idag är Skansen något helt annat för mig. Nu är det de vackra trädgårdarna och musiken som lockar. På Solliden har jag under flera konserter njutit av Ulf Lundells texter som vid vissa tillfällen känts som ren magi i sommarkvällen. Oftast har det varit ljumma sköna kvällar då luftballonger sakta glidit över scenen, men jag har även stått där när åskan gått och regnet vräkt ner och det har varit lika underbart vid båda tillfällena.

Om man kommer till Skansen en helg eller under semestertider så kan det vara mycket folk över hela området, därför brukar jag göra mina besök under helt andra tider. Det händer ibland att jag har en ledig dag mitt i veckan och om jag då ska besöka Skansen så hänger jag på låset när de öppnar klockan tio. Visst kan det samtidigt vara hundratals förskolebarn som hänger på samma lås, men väl innanför grindarna så sprids de små liven oftast ut bland djuren medan jag sakta vandrar upp mot de grönskande trädgårdarna där det sällan är så mycket folk.

5 juli 2012

 

5 juli 2012

 

5 juli 2012

 

Jag brukar börja vid rosenträdgården som ligger vackert intill de gamla stadskvarteren. Rosenträdgården är en mycket vacker plats, som skapades 1964 av den välkända trädgårdsarkitekten Walter Bauer.  Han jobbade mycket med att återuppbygga historiska trädgårdar och parker som till exempel vid Forsmarks bruk och Lövstabruk.

Rosenträdgården är uppdelad i sexton kvarter där tolv omgärdas av lågt klippta buxbomhäckar med flera sorters rabattrosor i olika färger inuti. Gammaldags buskrosor finns i den östra delen av rosenträdgården och jag tycker att de gammaldags rosorna är de allra vackraste. Här går färgerna huvudsakligen i rosa och vitt och vem kan motstå de ljust rosa och lite blyga albarosornas blomning och doft i juli, eller när gallicarosorna och damascenerrosorna börjar visa sin prakt. Till skillnad mot de flesta polyantharosor så doftar de gammaldags rosorna ljuvligt och skönhetsupplevelsen blir ju så mycket större när flera sinnen får vara med.          

Vid ena kortsidan av rosenträdgården ligger Swedenborgs gamla lusthus från 1767 som en gång hade sin plats vid Swedenborgs malmgård på Hornsgatan vid Mariatorget, även om det som ser ut som att lusthuset alltid stått här bland rosorna på Skansen. Från rosenträdgården har man en vacker utsikt över Nordiska museet som långt där nedanför liknar ett sagoslott med sina tinnar och torn.

Jag försöker att en gång varje år ta mig tid att besöka Skansens rosenträdgård under den vackraste blomningsperioden i juni-juli och om det är en lugn morgon när vindarna är stilla, med lagom foto-fluffiga moln på himlen och med hemtrevligt sparvtjatter från buskarna, så blir det lite av trädgårdsmagi där bland alla rosorna på Skansen.  

Om man besöker rosenträdgården i maj månad så möts man av ett hav av tulpaner i olika färger som förgyller de tolv kvarteren. Tyvärr så har antalet tulpaner minskat de senaste åren, men jag hoppas att de fyller på med nya fräscha lökar igen eftersom det blir så effektfullt när mängder av tulpaner öppnar trädgårdssäsongen här.

5 juli 2012

 

19 maj 2010 - Petissans café

 

19 maj 2010

 

 5 juli 2012

 

Trädgårdsvandringen fortsätter mot örtagården men först måste man besöka Café Petissan som är Skansens absolut mysigaste café. Caféet ligger alldeles intill rosenträdgården och inne i den vackra skyddade lilla bakgården kan man i lugn och ro njuta av sin fikastund. Här är det öppet under hela året och under en vintrig iskall Skansenvandring så är det extra skönt att få komma in i värmen där i Petissans trevligt trånga cafélokal. Petissans hus flyttades till Skansen 1907 men fick sin nuvarande plats 1931. Huset låg en gång i tiden i hörnet av Drottninggatan och Kungstensgatan och bilder ur boken ´´Skansen – parken och trädgårdarna´´ visar att Skansens gård är en kopia av originalet.

Efter fikastunden hos Petissan är det dags för besöket i örtagården som ligger alldeles intill. Här är det Walter Bauer som har ritat igen och den vackra örtagården stod färdig samma år som rosenträdgården. Eftersom jag sätter stort värde vid trädgårdars placering och omgivning så är Skansen fantastiskt eftersom det inte finns någon modern bebyggelse som stör någonstans. Husen runt omkring trädgårdarna är gamla och vackra och trädgårdarna ligger inbäddade i grönska. I örtagården är det lätt att fastna bland alla örternas växtskyltar för att se om man missat något från tidigare besök. Här finns ungefär hundra olika örter och i början av juli blommar luktpioner, blågull och gillenia. Vid gårdarna runt omkring blommar då även mängder av rosor. Stora fläderbuskar står vid varje gård och schersminens kritvita doftande blommor är ju oemotståndliga. Jag tycker att den blomningen nästan, men bara nästan, kan mäta sig med den tidigare syren/häggblomningen i skönhet.

 

Skogaholms köksträdgård 16 maj 2012

 

16 maj 2012

 

16 maj 2012

 

Lövsal av lind i Skogaholms köksträdgård 16 maj 2012

 

Skogaholms köksträdgård 5 juli 2012

 

 Skogaholms herrgård 5 juli 2012

Jag vandrar vidare och kommer efter ett tag fram till Skogaholms herrgård som upptar ett stort område här på Skansen och som från början låg i Närke men flyttades till Skansen på 1930-talet.

Den norra delen av herrgårdens trädgård har strikt klippta buxbomparterrer som ramas in av välklippta lindhäckar. Innanför lindhäckarna finns i sin tur häckar av liguster och på något vis skapar en sådan här ordnad trädgårdstil ett märkligt lugn. Jag som helst väljer att vistas i lite halvvilda och något förfallna trädgårdar, faller ändå för den här strikta ordningen med mittaxeln och det runda mittpartiet som blir trädgårdens medelpunkt och bildar en självklar harmoni. Det finns de som anser att en sådan här sträng stilträdgård andas makt, där ägaren kontrollerar både sina anställda och sina växter. Jag tänker bort det sättet att se trädgården och tillåter mig att bli harmonisk i stället.

Skogaholm klingar väl egentligen som en något smaklös limpa, men herrgårdens köks- och fruktträdgård är i stället mycket smakfull och vacker och jag vet inte hur många gånger jag har fotograferat gången fram mot lusthuset som kantas av välklippta äppelträd. Det är en fantastisk vy och när man talar om drömträdgårdar så dyker alltid den här gången fram mot lusthuset upp i mitt huvud. Från ett annat håll närmar man sig lusthuset genom en lövgång av lind och jag har ibland svårt att välja vilken väg jag ska ta. Det lilla vackra lusthuset har en gång stått på gården vid Bellmansgatan 30 på Södermalm.

Det här är en nyttoträdgård och det finns både grönsaksland, land med örter som läkemalva, salvia, timjan, vinruta och johannesört men även bärbuskar och så alla vackert beskurna äppelträd runt om trädgården. Äppelträden är av gamla spännande sorter som Danzigäpple, Mecklenburger kantäpple, Ölandskungsäpple, Sommarkaneläpple, Rött järnäpple, Borgherre Bullerhus, Windsor, Ökna lökäpple med flera. Här finns också Gråpäron och Grännapäron.

Det är en perfekt planerad nyttoträdgård där man verkligen har tänkt på det estetiska och det är så skönt att se en trädgård helt utan gräsmattor.

Skånegården 5 juli 2012

 

 

Skånegården 5 juli 2012. Den höga flädern finns inte kvar utan har ersatts med en annan.

 

Skånegården 5 juli 2012

 

Några hundra meter från Skogaholms herrgård ligger Skånegården som också har en mycket vacker trädgård där planteringarna kantas av välklippta buxbomhäckar och här finns också den största ormhassel jag någonsin sett. Ormhassel är en växt som kanske är allra vackrast på vintern när de slingrande grenarna framhävs extra bra då marken är täckt av snö. På våren finns bland annat tulpaner, kejsarkronor och storrams i planteringarna, men det är i juni och juli som det är som allra vackrast i den här skånska trädgården. Då blommar pionerna tillsammans med blågull, aklejruta, riddarsporrar och trädgårdssolbrud i en härlig blandning av dessa gamla vackra perenner.

Det är en njutning att sakta gå runt i den lilla trädgården och att en bit av Skåne hamnat i Stockholm gör absolut ingenting. Mitt i den här trädgården står en fläder som har en av de grövsta stammar jag någonsin sett och som blommar i månadsskiftet juni-juli. Skånegården innehåller också en liten fjärilsträdgård med bikupor intill och här finns växter som älskas av både fjärilar, bin och människor. Varje gång som jag besöker den här trädgården har jag svårt att lämna den och den här lilla Skånska trädgården är en av de vackraste i Stockholm.

Förutom Skansens vackra trädgårdar så finns här även en vacker natur och det lär till exempel finnas över 900 ekar, 680 lönnar och 590 almar på Skansens 30 hektar stora yta. De gamla gårdarna ligger inbäddade i grönska och vid hantverkskvarteren ger de stora träden lagom skugga på innergårdarna under heta julidagar. Den här miljön på Skansen är ett minne från den tiden då Sverige var enklare och fattigare men också så oerhört mycket vackrare än det är idag.