Debatten om grisuppfödare som inte följer djurskyddslagstiftningen rasar vidare och idag kom rapporter om vanvårdade kor och hästar i Skåne. Jag orkar inte ens lägga mig i debatten eftersom böndernas näring ställs mot ett värdigt liv för dessa djur. Även om djuren bara ska vara här på jorden en kort stund innan slakt, så borde de få  leva ett värdigt liv.
Men det är trots allt ´´aktivisterna´´ som får ta mest stryk i debatterna, ´´de bryter sig in olovandes...och vill att alla djur ska springa fritt i naturen´´.  Jag tar egentligen ingens parti men jag mår oerhört dålig när jag ser hur levande varelser plågas och jag beundrar ändå de som vågar ta tag i det här.
Om det nu är så att det bara är ´´stockholmare´´ som bor långt från dessa bondgårdar...som bryr sig om hur djur lever sina liv....då är jag stolt över att vara stockholmare...

Har jag trots allt lagt mig i debatten nu....?

Jag har fått några mail om hur man hittar i bloggen, de menar att det verkar rörigt. Bloggar är ju uppbyggda på ett lite annorlunda sätt en vanliga hemsidor och även om det är självklart för oss som bloggar hur man söker i en blogg så vill jag ändå berätta för de som är ovana vid bloggar.

Jag har flyttar från rummet med utsikt och återvänt till mitt gamla rum i hotellet där jag har en annan utsikt. En bra utsikt!

Länge har jag funderat på att sammanställa vår slottsparks historia. Själva slottets historia finns väl dokumenterat men vad gäller slottsparken, finns det inte så mycket sammanställt. Nu tänker jag inte skriva någon kioskvältare eller något praktverk, utan mer en skrift för framtidens slottsträdgårdsmästare på Engsholms slott. Det kan väl vara intressant att läsa om när och hur arbeten utfördes och när träd och andra växter kom till parken. Jag själv skulle ha uppskattade det väldigt mycket.

Jag har börjat med att sammanfatta mina tolv år i slottsparken men jag har även börjat samla material från parkens äldre historia. Allt detta får inte bli något för stort med för mycket press...jag är egentligen bara van att skriva korta blogginlägg...men jag ska göra ett allvarligt försök.

Slottsparkshistoria skrivs på lill-datorn på arbetstid lite då och då...mellan slyröjning och annat vinterarbete.

Vår fågelskådande lantbrevbärare  kom med Weibulls nya frökatalog...som var skriven på engelska och heter egentligen Kiepenkerl....jag vet inte vad det är för något...måste ringa och beställa en svensk version i morgon.

Villa Parkudden på Södra Djurgården. Byggt 1899 - arkitekt Ferdinand Boberg.

Om man vill ha många besökare till sin blogg ska man skriva om Villa Parkudden. När jag skrev mitt inlägg ´´Från Biskopsudden till Blockhusudden´´ för två år sedan, så var det för att visa min vandringsväg på Djurgården. 
Nu såg jag nyss att min besökstatistik har blivit galen - det var plötsligt mång-mångdubblet så många besökare än normalt. Det visade sig att prinessan Madeleine har planer på att bosätta sig i Villa Parkudden på Djurgåden och mitt gamla inlägg hamnar som åttonde träff om man googlar på Villa Parkudden. Jag undrar hur fort Google får upp just det här inlägget på träfflistan? Det borde ju komma högt eftersom inlägget heter just - Villa Parkudden. För ALLA vill ju se hur prinsessan Madeleine ska bo!  Idag kommer nog många av landets monarkister att titta in här på bloggen...
Jag ser det här inlägget som ett test!
Se Aftonbladets artikel.

Uppdatering:
Det tog inte många minuter innan detta inlägg hamnade just ovanför mitt gamla inlägg på Google - så fort går det!

Från Expressen 19 januari 2009 då det brann på vinden i Villa Parkudden.
Byggdes 1899
Villa Parkudden på Djurgården byggdes 1899 och ritades av stjärnarkitekten Ferdinand Boberg. Prins Carl hade fram till 1908 Villa Parkudden som sin bostad. Sedan flera år tillbaka fungerar huset som ett flerfamiljshus.
Läget är ypperligt för prinsessan Madeleine. Det ligger precis bredvid motionsspåret som Madeleine och Jonas tränar varje dag. Det är också lätt att spärra av för säkerhetspolisen.
Villan ägs idag av Kungliga Djurgårdsförvaltningen med kunglig dispositionsrätt för Hovet.

Drottningholms slottspark

Efter far och son Tessin var Johan Hårleman 1600-talets stora trädgårdsarkitekt. Han blev även överintendent över alla kungliga trädgårdar 1698 då han även blev adlad.
Han var känd som mästare att skapa broderiparterrer i trädgårdar och trots att han bara blev 45 år hann han med att skapa många trädgårdar och parker som man än idag kan se spår av. Han arbetade vid olika tillfällen tillsammans med Tessin d.y. som även rekommenderade Hårleman till franska trädgårdsmästare och arkitekter vilket gjorde att han som 18-åring åkte ut i Europa på en fem år lång resa för att studera och praktisera hos flera stora mästare.

Under samarbetet med den stora och kända arkitekten Tessin d.y. är det svårt att veta hur mycket inflytande Johan Hårleman hade över arbetena t.ex. i Rosersberg, Steninge och Drottningholm där de arbetade tillsammans. Som Kjell Lundqvist skriver i boken ´´Svensk trädgårdskonst under 400 år´´
- Vad som är eget, vad som skulle kunna rubriceras som idélån eller kopiering av Tessins formspråk och kompositionsprinciper, eller vad som i stället skulle kunna vara Hårlemans eget modifierat och praktiskt skickliga utförande av ´´mästarens´´ möjliga vaga anvisningar, röjer sig inte utan möda.


Strömsholms slott 2009

Barocken
Barockens stil i trädgårdar började slå igenom ungefär 1650 här i Sverige, med influenser från Frankrike. Vad som kännetecknar en barockträdgård är det rätvinkliga axelsystemet med geometriskt klippta buskar och alléträd. Boskeer (träd- och buskbevuxet trädgårdskvarter som antingen omsluts av klippta häckar eller genomkorsas av raka gångar), vattenkonster var också viktiga delar i en barockträdgård.

Under renässansen uppdelades trädgårdarna i olika kvarter men under barocken skulle trädgården vara öppen och en sammanhållen enhet. I slutet av 1500-talet anlades de första barockträdgårdarna i Europa och då var det familjen Mollet som först skapade dessa och de första broderiträdgårdarna skapades med buxbom.

Att skapa en barockträdgård var ett stort och arbetsamt projekt som också var oerhört kostsamt. Många olika yrkeskategorier var inblandade och det krävdes en enorm noggrannhet för att all geometri och symmetri skulle fungera när de komplicerade buxbomsparterrerna anlades.

Johan Hårlemans far Christian Hårleman var också trädgårdsmästare och föddes 1636 i Delmenhords söder om Bremen i Tyskland. Christian kom till Sverige 1666 då han blev kallad hit av änkedrottning Hedvig Eleonora, Karl XI:s mor och hans första arbete i det nya landet blev att ta sig an Kungsträdgården och Humlegården i Stockholm och anses som en nestor och nydanare inom trädgårdskonsten här i landet vid den tiden.

Han lär ha haft en förmåga att anpassa växter efter det svenska klimatet och importerade nya sorter av fruktträd hit. Både far och son Hårleman var mycket växtkunniga och hade stort intresse att prova nya arter till orangerier och trädgårdar. Johan Hårleman ansågs tillsammans med Olof Rudbeck d.ä. (1630-1702) vara landets bästa växtkännare vid 1600-talets slut.

De första broderiparterrerna vid Drottningholm är från 1686 men redan 1695-96 anlades dessa på nytt efter sättningar i marken. Dessa parterrer har nog varit ett problem under alla år vid Drottningholm och är så fortfarande då buxbomen har svårt att klara besvärliga vintrar i parken.
I Drottningholms slottspark fanns då klippta granhäckar, enar som pyramidklipptes, syréner, spirea, fläder och ligusterbuskar.

Johan Hårleman gjorde en andra resa ut i Europa under åren 1699-1700 till Frankrike och Holland. Orangeriväxter inhandlades men även 6000 buxbomsplantor till Drottningholms slottspark. Johan Hårleman dog 1707.


Källor:
Svensk trädgårdskost under 400 år (Kjell Lundqvist)
Trädgårdskontens historia av Penelope Hobhouse

I senaste numret av Hemträdgården (nr.6-2009) finns en artikel om Sövesborgs nya parkanläggning vid hamnen som kallas Fyra årstiders park. Det är Piet Oudolf som har skapat parken och bara av den anledningen så vill jag absolut se parken nästa år.



Parken invigdes i juni 2009 och man har planterat 15 000 plantor.

Kristina Höijer är parkansvarig i Sölvesborg och berättar att de tidigare planterade 40 000 vita och blå krokuslökar i parken och att kajor ätit upp alla lökar till de vita krokusarna.

Funderar på om jag inte skulle åka ner till Österlen i augusti nästa år i stället och då ta vägen förbi Ronneby och Sölvesborg då Oudolfs planteringar där är som vackrast. Hade ju tänkt göra om resan till Österlen i äppelblomningens tid nästa år men funderar nu i stället på att se Gotland i maj!?
Herregud..nu planerar jag nio månader fram....

Det finns vägar man längtar till. Brösarps backar är infarten till Österlen i Skåne och  när man ser  de mjuka kullarna efter det att man passerat byn börjar man andas på ett annat sätt. Havet finns hela tiden till vänster och det här är en miljö som skiljer sig från allt annat i Sverige. De mjuka landskapet, de vackra gårdarna, trädgårdarna, alla vackra träd och buskar längs vägarna och så havet....här hittar jag ett lugn som jag annars har svårt att finna.

Riksväg 9 går från Brösarp förbi Kivik (där det finns en avtagsväg som leder till en 60-årig musiker/författare), vidare till Gustavs Rörum, Simrishamn och till Ystad. I början av maj i år åkte vi på den vägen då körsbärsträd och andra prunusarter blommade som bäst och när alla tusentals äppelträd började gå i blom. Det blev många tvärstopp för fotografering och lika många farliga trafiksituationer då 307:a plötsligt stannade vid någon vacker äppelodling eller när havet lockade till plåtning.
Jag längtar redan tills i vår då jag kör in i Brösarp igen. Då jag får uppleva det här blomsterhavet igen.

Nu tänker jag göra lite reklam för vårt julbord.
I köket förbereds julmat och julgodis som är godare än allt annat och nu i veckan kommer vaktmästaren och trädgårdsmästaren att ge sig ut i skogen för att försöka hitta passande julgranar, de sex granar som ska pryda park och slott....och i stora hallen sprakar elden i den öppna spisen.

VD Kerstin bakar och bygger som vanligt pepparkakshuset som är en direkt kopia av vårt slott....snyggt jobbat igen chefen! Nu är inte jag den som uppskattar julen som de flesta kanske gör men även jag blir ´´drabbad´´ av julstämningen i slottet så här års. Tänkte fota lite inne i slottet i veckan och försöka fånga ännu mer julstämning...det är ju första advent nästa söndag! Då är det också dags för El Classico igen...men det är en helt annan historia...

På trappan till huvudingången har vi nu planterat Skimmia japonica ´Fragant Cloud´ som vi inte provat tidigare och det ska bli spännande att se hur den klarar kylan. Det är tydligen blomknopparna av vissa sorter som under vintern ska vara dekorativa. Det är en zon1-växt då man har den utplanterad och då blir det en buske som blir ca en meter hög och är vintergrön. Blommar då i maj-juni. Någon som har erfarenhet av Skimmia?

Här fick den sällskap av underbara julrosor. Murgröna och silvergirland har hängt med hela sommaren i de här urnorna.

Det var väl ingen som trodde att Stanwell Perpetual hade slutat blomma? Den har blommat sedan juni men väldigt sparsamt så här sent på året så klart, men det är ju häftigt med blommande rosor när det snart är december.

Förra lördagen innan deadline för bildernas inlämning så frågade dottern och jag ville följa med ut till Djurgåden så att hon fick ta sin bild. Visst ville jag det. Hon fastnade för en hästhage som låg just intill Djurgårdsbrunnskanalen där äppelträden på gården ännu hade sina gul/orangefärgade blad kvar och där två hästar vandrade omkring i duggregnigt väder.

Ingen av oss har någon som helst relation till hästar...jag har oftast sett hästar som något skrämmande  och opålitligt med sina stora stirrande ögon. Men de här kompisarna kom sakta lufsande fram till oss med sina vinterjackor på sig...stilla och vackert gled de omkring och betade just framför oss och det kändes som om vi fick en fin kontakt på något sätt.

Att välja bild till tävlingen är kanske inte så lätt, det håller nog många med om. Man måste ju först och främst själv tycka om bilden men eftersom det är en tävling så bör man också försöka tänka vad andra ska tycka. Många fastnar för skarpa närbilder och andra gillar något helt annat. In i det sista valde dottern mellan bilden överst här och den bild som blev med i tävlingen här under (nr. 39)..där fokus blev på gräset i förgrunden och med en diffus bakgrund. Det var nog fel vald bild vad gäller att fånga röster.

Eftersom de foton som ska tävla kommer att ockupera bloggen under två veckor nu så får jag en liten bloggsemester på köpet. Passar på att luta mig tillbaka för att läsa, se bra filmer och försöka koppla bort det där att se allt omkring mig som blogginlägg.
Hoppas att det blir många som röstar i tävlingen. Jag önskar alla besökare sköna novemberveckor nu. Hur illa man än tycker om den här månaden så är det trots allt ett lugn som råder....lugnet före stormen. December är ju allt annat än lugn. För min del är det några viktiga datum som väntar:

• 20 november - Uffe fyller 60.
• 24 november - Barcelona - Inter i CL.
• 29 november - Barcelona - Real Madrid. El Classico, årets fotbollsmatch!
• 21 december - Årets viktigaste högtidsdag - vintersolståndet. Nu går vi mot ljuset igen.

Gratis julbord på Engsholms slott...se här.

Crossing särskilda moderplantor ger en hybrider (anläggning) med hjälp av kontrollerad pollinering. Att producera konsekventa F1 hybrider, skall den ursprungliga korset upprepas varje säsong. Liksom i den ursprungliga korset, i växter detta görs vanligen genom kontrollerade hand-pollinering, och förklarar varför F1 frön ofta kan vara dyrt. F1 hybrider kan även förekomma naturligt, ett exempel är pepparmynta, vilket inte är en art utvecklats av cladogenesis eller en gradvis förändring från en enda förfader, utan en stereotyp steril hybrid av watermint och mint. Det går inte att producera frön, fortplantar det genom vining spridningen av sitt eget rotsystem.

I agronomi, är termen "F1 hybrid" normalt reserverad för jordbrukssorter kommer från två olika förälder sorter, som alla är inavlade för ett antal generationer i den mån de är nästan homozygot. Skillnaden mellan moderbolagets linjerna främjar ökad tillväxt och egenskaper avkastning genom fenomenet heterosis ( "hybrid kraft"), medan homozygositet av moderföretaget linjer ger en fenotypiskt enhetlig F1-generationen. Varje år, till exempel, är specifika tomat "hybrider" särskilt återskapad genom att korsa de två sorter föräldern släktklenod igen.

År 1960 var 99 procent av all majs planterats i USA, 95 procent av sockerbetor, 80 procent av spenat, 80 procent av solrosor, 62 procent av broccoli, och 60 procent av lök hybrid. Sådana uppgifter är troligen högre i dag. Bönor och ärtor är inte kommersiellt hybridiseras eftersom de är automatiska pollinatörer, och hand-pollinering är oöverkomligt dyr.

Fick tips om en mycket bra sida för er som ser TV via Internet. Här har man samlat de svenska kanalerna på en och samma sida...mycket parktiskt! Jag kommer absolut att använda den när jag övernattar på jobbet t.e.x.

Så här presenteras WebbTV.se

Välkommen till WebbTv.se

Här samlar vi all Sveriges webb-tv på ett och samma ställe. Kikar du i vår programlista hittar du över tusen timmar av TV-underhållning!

Användare kan kommentera och betygsätta alla program, vilket vi hoppas att även du kommer göra - det gör ju sidan mer levande. Vi vill även passa på att tipsa om att registrera dig redan idag, vi jobbar på spännande funktioner som kommer göra din vistelse här ännu bättre!

Har du synpunkter, förslag eller tips på förbättringar till sidan, tveka inte på att kontakta oss