Från Biskopsudden till Blockhusudden
Listonhill uppkallad efter dess första ägare engelsmannen Robert Liston och arkitekt var Fredrik Magnus Piper, mest känd som trädgårdsarkitekt. Byggnaden uppfördes 1790-91 i tidig empire-stil.
Listonhill på 1930-talet från boken Södra Djurgården av Gustaf Näsström och Gösta Selling 1930.
Villa Alsnäs byggdes på 1780-talet men har byggts om många gånger, just nu är det nyrenoverat. I en artikel i SVD från 2004 kan man läsa att villan säljs för 40 miljoner. 500 kvm boyta och kvadratmeterspriset är 80 000 kr.
Manilla. Statlig skola för döva och hörselskadade som byggdes 1864.
Kruthuset, Nedre Manilla. Huset byggdes och användes först som kruthus. 1909 tillbyggdes huset av Ragnar Östberg. Bonniers förlag har använt byggnaden till författarträffar.
Villa Mullberget är från 1800-talet men ritades om 1909 av Ragnar Östberg. Huset är klätt med mörkbrunt spån.
Täcka udden. Inköptes 1889 av K.A. Wallenbergs för att användas som sommarpalats. Det nuvarande utseendet fick bygganden på 1860-talet och arkitekt var då Kumlien. Det här är en av de lyxigaste sommarvillorna i Stockholmsområdet. Nu är det Investors representationsställe. Några gigantiska bokar står ner mot strandpromenaden (inte träden på bild).
Villa Eolslund från 1867 är byggd i Schweizerstil.
Tullhuset vid Blockhusudden uppfördes 1727 efter ritningar av J.E. Carlberg.
Hamninspektorsbostaden från 1730-talet.
Villa Parkudden. Ur boken Södra Djurgården som gavs ut av Samfundet S:t Erik kan man läsa att här bodde prins Carl (1861-1951) under åren 1899-1908 och bebos nu av Marcus Wallenberg j:or. Byggnaden ritades av Ferdinand Boberg
Måsenborg
Djurgårdsbrunnskanalen
Jättefint inlägg tycker jag! Intressant.
(och jag är inte infödd) Men jag längtar till Stockholm nu!
Fantastiska bilder som vanligt. Jag känner en viss saknad att inte längre bo med tillgång till Djurgården så där när andan faller på en solig eftermiddag då man är promenadsugen. Tur då att det finns en vänlig trädgårdsmästare som delar med sig...
Nilla: Det är vackrast här i maj/juni.....som överallt i Sverige.
Gunilla: Jag delar gärna med mig eftersom kameran alltid är med. Det blir lite vackrare bilder att visa från Stockholm i vår.
Villa Alsnäs, jag tror de gjorde tre lägenheter som såldes förra året, eller året innan. Jätte dyra. Och jag tyckte att de hade använt bra material, men att det saknades känsla, våningarna såg ut lite som operationssalar.
Vackra hus och bilder tror jag vi är många som uppskattar! Ser fram emot att upptäcka Djurgården.
Karin, snart 08: a
Valeria: Aha...då kanske de inte fick hela fastigheten såld och gjorde lägenheter i stället. Operationssalskänsla vill man ju inte känna där man bor.....men jag var inte heller spekulant..!
Karin A: Välkommen till Stockholm!
Jag var inte heller spekulant, jag tittade på lägenheterna på nätet därför att jag tycker att huset i sig är så fantastiskt vackert. Jag hade sett att de höll på och renoverade. På tal om syrener, det ligger ett antal höga syrenbuskar i olika färger just till höger om huset, om jag kommer ihåg rätt.
Valeria: Vägen mellan Biskopsudden och Blockhusudden är kantad med massor av syrener...måste försöka få tid att se den tiden där. Det är den brådaste tiden på jobbet och man har inte så mycket tid att se allt det vackra på alla de platser man skulle vilja se.
Bilden på Djurgårdsbrunnskanalen fick mig att associera till slutscenen i filmen Den tredje mannen.
Även du! Visst är alla dessa stora hus, villor och minipalats vackra! Tänk om man bodde därute. Men det är sköna rundor man kan göra.
Motion och kultur på samma gång!
Mitt favorithus är nog kanske målarprinsens.... det ligger så vackert. Och i huset känner jag mig så hemma! ( fast jag har inte studerat alla hus närmare.)
Matildas fikarum: .....och jag som inte minns hur slutscenen var!
Inkan: Ja man ser alltid något nytt här ute tycker jag.
Djurgården är vackert, både omgivning och de flesta husen...villa Alsnäs kan jag tänka mig i nästa liv. MEN då måste du "slottis" lova att jobba där med trädgården annars får det nog vara ;)
Var några år sedan jag var där och kikade men efter denna påminnelse kanske vi kommer och fikar där igen(om nu raggarcafet finns kvar i nejden)
Azola: Jag lovar att anmäla mig som trädgårdsmästare där men egentligen tänkte jag bli programledare på Kanal 5 i mitt nästa liv....
Menar du Ekorren vid Biskopsudden? Jag har aldrig varit raggare och har bara stannat till där under mina vandringar.
Vet faktiskt inte vad det heter där fiket ligger, men längre tillbaks i tiden samlades många med USA- bilar där och fikade...därav mitt namn på cafet;)Var där många gånger med dåvarande sambon.(vi hade en Cadillac DeVille 1958 i 15 års tid) Biskopsudden låter bekant, man följde vägen förbi Skansen/Grönan och ut till vattnet. Bättre beskrivning får du inte ;) Minnet är numer som teflon-belagt ...
Slutscenen består av att flickvännen kommer gående mot kameran genom en lång allé som leder bort från kyrkogården. När hon är i höjd med kameran så fortsätter hon bara och nu får man se henne fortsätta gå bortåt medan Harry Limes kompis står och röker vid bilen. Man tror hon ska stanna vid bilen, men det gör hon inte. En väldigt lång och känd gå-scen.
Kolla in scenen på youtube!
http://www.youtube.com/watch?v=Es3gBldyR4k
Matildas fikarum: Tack så mycket...nu har jag sett scenen. Uppmärksammade också hur hemst de har beskurit träden i allén = yrkesskada!
Lite lustigt är det också att det dalar ner en massa löv PRECIS där han står.
hej är det ingen som vet vad huset under villa täcka udden heter? tack på förhand
anonym: Vi får forska i det!
