Drottningholms slottspark

Efter far och son Tessin var Johan Hårleman 1600-talets stora trädgårdsarkitekt. Han blev även överintendent över alla kungliga trädgårdar 1698 då han även blev adlad.
Han var känd som mästare att skapa broderiparterrer i trädgårdar och trots att han bara blev 45 år hann han med att skapa många trädgårdar och parker som man än idag kan se spår av. Han arbetade vid olika tillfällen tillsammans med Tessin d.y. som även rekommenderade Hårleman till franska trädgårdsmästare och arkitekter vilket gjorde att han som 18-åring åkte ut i Europa på en fem år lång resa för att studera och praktisera hos flera stora mästare.

Under samarbetet med den stora och kända arkitekten Tessin d.y. är det svårt att veta hur mycket inflytande Johan Hårleman hade över arbetena t.ex. i Rosersberg, Steninge och Drottningholm där de arbetade tillsammans. Som Kjell Lundqvist skriver i boken ´´Svensk trädgårdskonst under 400 år´´
- Vad som är eget, vad som skulle kunna rubriceras som idélån eller kopiering av Tessins formspråk och kompositionsprinciper, eller vad som i stället skulle kunna vara Hårlemans eget modifierat och praktiskt skickliga utförande av ´´mästarens´´ möjliga vaga anvisningar, röjer sig inte utan möda.


Strömsholms slott 2009

Barocken
Barockens stil i trädgårdar började slå igenom ungefär 1650 här i Sverige, med influenser från Frankrike. Vad som kännetecknar en barockträdgård är det rätvinkliga axelsystemet med geometriskt klippta buskar och alléträd. Boskeer (träd- och buskbevuxet trädgårdskvarter som antingen omsluts av klippta häckar eller genomkorsas av raka gångar), vattenkonster var också viktiga delar i en barockträdgård.

Under renässansen uppdelades trädgårdarna i olika kvarter men under barocken skulle trädgården vara öppen och en sammanhållen enhet. I slutet av 1500-talet anlades de första barockträdgårdarna i Europa och då var det familjen Mollet som först skapade dessa och de första broderiträdgårdarna skapades med buxbom.

Att skapa en barockträdgård var ett stort och arbetsamt projekt som också var oerhört kostsamt. Många olika yrkeskategorier var inblandade och det krävdes en enorm noggrannhet för att all geometri och symmetri skulle fungera när de komplicerade buxbomsparterrerna anlades.

Johan Hårlemans far Christian Hårleman var också trädgårdsmästare och föddes 1636 i Delmenhords söder om Bremen i Tyskland. Christian kom till Sverige 1666 då han blev kallad hit av änkedrottning Hedvig Eleonora, Karl XI:s mor och hans första arbete i det nya landet blev att ta sig an Kungsträdgården och Humlegården i Stockholm och anses som en nestor och nydanare inom trädgårdskonsten här i landet vid den tiden.

Han lär ha haft en förmåga att anpassa växter efter det svenska klimatet och importerade nya sorter av fruktträd hit. Både far och son Hårleman var mycket växtkunniga och hade stort intresse att prova nya arter till orangerier och trädgårdar. Johan Hårleman ansågs tillsammans med Olof Rudbeck d.ä. (1630-1702) vara landets bästa växtkännare vid 1600-talets slut.

De första broderiparterrerna vid Drottningholm är från 1686 men redan 1695-96 anlades dessa på nytt efter sättningar i marken. Dessa parterrer har nog varit ett problem under alla år vid Drottningholm och är så fortfarande då buxbomen har svårt att klara besvärliga vintrar i parken.
I Drottningholms slottspark fanns då klippta granhäckar, enar som pyramidklipptes, syréner, spirea, fläder och ligusterbuskar.

Johan Hårleman gjorde en andra resa ut i Europa under åren 1699-1700 till Frankrike och Holland. Orangeriväxter inhandlades men även 6000 buxbomsplantor till Drottningholms slottspark. Johan Hårleman dog 1707.


Källor:
Svensk trädgårdskost under 400 år (Kjell Lundqvist)
Trädgårdskontens historia av Penelope Hobhouse