Site Meter

Vecka 46 - Säsongsavslutning

 Den fantastiska farsdagsbuketten från min dotter. Min favoritsnittblomma Alstroemeria.
 
 
 
 
Måndag 9 november
 
 
Årstaviken runt
 
 
 Lena Lerviks fantastiska skulpturer vid Liljeholmens kaj
 
 

Grattis USA och övriga världen till den nya presidenten! Äntligen är galenskaperna över!

 

Trots att Covid-smittan ökar kraftigt igen och att inte min fyrbenta vän var med, kände jag mig riktigt vandrar-lycklig idag när jag sakta travade runt Årstaviken. Träden är nakna och det kändes avskalat och tomt, men naturen behöver vila ett tag nu och har vi tur så dröjer det ju faktiskt bara några månader innan de tidigaste växterna börjar blomma i trädgårdar och parker igen. I slutet av januari i år blommade kejsarolvon, trollhassel, Kungsans körsbärsträd, snödroppar, vinterjasmin och vintergäck i Stockholm. Se här! (just innan Coronan kom) Jag vet att det egentligen är onormalt tidigt och att man borde oroa sig, men jag har så svårt att inte bli lycklig av tidiga blommor…

 

November gör mig lugn nu för tiden och med stilla klassisk musik i öronen och kaffe i fotoryggan, gick jag med lätta steg runt Årstaviken. Det blev bryggfika på norra sidan, där 500 koloniträdgårdar klättrar i sluttningarna. Vid den första bryggan kom en kvinna ut och pratade så högt i sin telefon att jag var tvungen att lämna platsen. Det kanske var hennes taktik att få bryggan för sig själv! Vid nästa brygga mittemot Årsta holmar hällde jag upp en påtår, njöt av stillheten och den lågt gående novembersolen, när plötsligt ett barn vid lekplatsen intill började gallskrika och verkade inte vilja sluta, så jag fick bryta upp igen och fortsätta bort mot Slipgatan där jag hade parkerat bilen. Men trots några störande ljud, var det en mycket skön vandring.

 

I vanliga fall brukar det vara lugnt på parkvägar och stigar i Stockholmsområdet under vardagar, förutom på lunchraster, men den senaste tiden har jag lagt märke till att det har blivit allt mer folk som vandrar och springer längs stränderna. Kan det vara arbetslösa i spåren efter Coronan? Eller är det hemmajobbarna som är ute och promenerar?

 

Egentligen borde jag väl morgonvandra riktigt tidigt för att få vara ifred, men det är ju mörkt fram till sju nu! För att hitta lugnet måste jag nog bege mig ut ifrån stan igen, så som jag gjorde i våras när smittan drabbade oss första gången.

 
 
 
 
 Kvällsutsikt från mitt Brommanäste
 
 
 
 
 
 
Tisdag 10 november
 
 
Bogesunds slott
 
 
 
 

Någon gång i början av 80-talet grävde min dotter och jag ner en skatt i Bogesunds slottspark, jag minns inte riktigt var. Varje gång jag besöker slottsparken tänker jag på skatten.

 

Jag åker ofta ut till Bogesund som ligger efter vägen mot Vaxholm. Slottet har anor från 1600-talet men den medeltidsromantiska stilen vi ser idag tillkom på 1860-talet. Lite falskt kan man tycka, men varje gång jag kommer körande på den krokiga Bogesundsvägen och slottet plötsligt dyker upp efter en skarp sväng, tycker jag att det är lika mystiskt och spännande. Bakom slottet finns en engelsk park och under våren är markfloran mycket vacker med mängder av blåsippor och vitsippor.

 

Idag blev det endast ett kort besök, innan jag fortsatte in till Vaxholm. Den fina lilla sommarstaden sover den här årstiden och det var till och med gratis att parkera nere vid Hembygdsgårdens Café. Där har det varit stängt hela året på grund av sprängattentatet i oktober 2019. Jag hoppas verkligen att de öppnar upp sitt supermysiga ställe nästa år, när renoveringen blir klar.

 

 
 
 
 
Vaxholm
 
 
 
 
Onsdag 11 november
 
 
Kärsön runt
 
 
 Drottningholms slott
 
 

Stilla morgon, inga vindar och över staden låg ett tjockt grått novemberlock. Coronasmittan rusar fram över landet igen och nu får jag hålla mig borta från innerstaden helt och hållet. Nu blir det i stället naturvandringar i Stockholms grå yttre rum!

 

Jag lever som många andra ett ensamt liv nu, träffar inte många. Min dotter och Lexus och någon enstaka gång ett fåtal vänner, då utomhus och med avstånd. Det kommer att bli en lång och tung vinter, men jag laddar med böcker, TV-serier och vandringar. Julen hoppar jag över helt och hållet.

 

Den 19 maj i häggens tid när försommaren var som vackrast, vandrade jag runt Kärsön. Idag när naturen i stället klätt av sig och gått i vintervila, gick jag runt ön i ett mycket sakta tempo. Meditationsvandring brukar jag kalla det. Vattnet låg nästan lika stilla som i maj och när jag väl kom bort från ljudet av trafik, var det som att vandra i vildmark. Nu undrar norrlänningar såklart vad jag pratar om, det finns väl ingen vildmark så nära Fjollträsk?

För mig är det i lite vildmarkskänsla på Kärsön, även om jag är född och uppvuxen i Roslagen!

 

Högt uppe på ett berg vilade jag en stund och såg ut över Mälaren. Skogsklädda öar och stränder så långt jag kunde se. Tidigare i mitt liv har jag nästan bara hyllat vår fantastiska ytterskärgård med sina kobbar och skär, där havets horisont alltid finns i blickfång. Nu på äldre dagar uppskattar jag alla naturtyper, djupa skogar, slätter, höga berg och djupa dalar. Det är stillheten jag är ute efter.

 

 Några enstaka vandrare mötte jag, annars var det en mycket lugn stund på ön som ligger granne med Lovön, där Drottningholms slott är beläget.

 
Nu när smittan sprids allt mer, byter jag staden mot naturen igen!
 
Det gäller att följa röd markering under vandringen runt Kärsön
 
 Här har bävern nyligen jobbat...
 
 
 
 
Torsdag 12 november
 
 
Lexus födelsedag
 
 
 
 

Idag sänder jag en massa kärlek ut till min fantastiska lilla kompis Lexus på Blockhusudden, som fyller år! Jag antar att det blir kalas med pannkakstårta där hemma hos mamma på Blockhusudden. Lexus blir dubbelt firad i år, eftersom det blir lite fest här i Brommanästet på lördag också!

 

Gråvädret låg kvar och lamporna fick vara tända hela dagen. Läste att Ulf Lundell släpper sitt nya album Telegram den 27 november. Alltid lika spännande med ny musik från mannen som jag följt sedan hans debut 1975. Några av låtarna heter Solen och vinden och Vandring för ingenting!

 

När jag känner mig vandringsugen (för någonting) men inte vill gå så långt, passar sträckan runt Långholmen perfekt. Om jag de här grå, tysta och stilla novemberdagarna har gått långsamt som i dvala tidigare i veckan, hade jag knappt styrfart idag. Ingen motionsvandring direkt. Det fick ta sin tid, jag hade inget eller ingen som väntade. I november vandrar jag alltid långsamt.

 

Jag har beslutat mig för att inte vara i stan nu när Covid drar runt igen, men Långholmen och Djurgården fungerar att vistas på, om jag är där rätt i tid och när inte solen skiner. Både Långholmen och Djurgården är verkligen platser som betyder mycket för mig, öarna är mycket vackra och här finns många fina minnen. På Långholmen finns tre duktiga trädgårdskvinnor som jag brukar besöka. Åsa med sin fina lott, Kerstin med sin magiska rosäng och Christina, trädgårdsmästare vid vackra Stora Henriksvik. Idag syntes ingen av dem till…

 
 
 
Långholmen
 
 
Vackra Pålsundet
 
Stora Henriksviks trädgård vilar och väntar på en ny vår.
 
 
 
 
 
Fredag 13 november
 
 
Västra - Södra - Djurgården
 
 
 Hur lycklig blir man inte av dessa Schneewitchen-rosor vid Wasahamnen på Djurgården!!!
 
 

Vi gick i regnet från Djurgårdsbron bort till Beckholmen, jag smög upp kameran ibland och sköt iväg några gråregniga bilder. Överlycklig blev jag av Schneewittchen-rosorna vid Wasahamnen. Tillsammans med min kära vän Lexus som jag hämtade idag, gjorde rosorna min dag!

 

Lyssnade på Ulf Lundells nya låt som släpptes i dag – Solen och vinden och det är precis så som jag vill höra Ulf Lundell, en härlig stillsam berättar-låt. Det bådar gott inför albumet Telegram som snart blir tillgänglig på Spotify.

 

 
Torrdocka på Beckholmen
 
Galet fikasugna, fick vi ännu en gång låta bli i smittans tid.
 
 Vid badbryggan en bit bort, hoppade en svettig joggare i vattnet! Lexus hade inte samma behov av att utebada i november.
 
 
 
 
 
 
Lördag 14 november
 
 

I dag firade vi finaste Lexus födelsedag i Brommanästet och det blev pannkakstårta med falukorv även här! Det är ju tradition hemma hos honom på Blockhusudden.

 

(null)
 
 
 
 
 
 
Söndag 15 novmeber
 
 
Säsongsavslutning
 
 
 
 Visst har jag fortfarande en trädgårdskvinna vid min sida...
 
 
 

Det här blir årets sista dagbok-blogginlägg, eftersom både natur och trädgårdar nu gått i vintervila. Vad finns att visa i november och december? Kanske framöver någon vacker dimmig morgon vid vattnet, eller en frostig dag i parkerna. Då kommer jag nog att plocka fram min Nikon igen och lägga ut lite bilder.

 

Men den gröna dagboken får vila ett tag, kanske att jag startar den igen när vi går in i ett nytt år. Ett år då förhoppningsvis det vidriga viruset lugnar ner sig. Troligen blir det här en riktigt tuff vinter för oss människor och även om jag längtar efter det normala igen, så är det märkligt hur man anpassar dig i den här nya tillvaron. Att handla i butiker känns mycket främmande för mig, jag får alla mina varor uppburna till mitt Brommanäste.

 

Ja ja, vi får kämpa vidare och vara försiktiga. Tvätta händer ofta och hålla ordentligt avstånd.

 

Var rädda om er kära följare!

 
Vecka 46 för 1 år sedan - se här!
 
Vecka 46 för 2 år sedan - se här!
 
 
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Liza

Jag läser dina rader med lite ledsna ögon men jag förstår dig. Tror på ett nytt år med nya möjligheter att få ett normalt liv. Din utsikt går inte av för hackor, själv så tittar jag antingen mot nästa höghuslänga eller en ganska väl trafikerad väg där de flesta kör för fort. Men jag har nära till skogen som tur är. Önskar dig och fina Lexus en härlig tid framöver.

2020-11-16 @ 10:00:40
Postat av: Hasse

Tack så mycket Liza, det är så trevligt att få kommentarer på bloggen. Du är en av få som kommenterar här, de flesta lämnar sina meddelanden på Facebook där allt försvinner i flödet. Här finns kommentarerna kvar! Ha det så gott du också och det är en stor fördel att ha nära till naturen! Hälsningar Hasse och Lexus!

2020-11-16 @ 10:06:46
Postat av: Per

Tjusiga bilder som vanligt Hasse! Även om dagboken ligger nere ett tag så förväntar jag mig ändå en hel del snygga bilder här på bloggen under vintern!

2020-11-16 @ 13:48:18
URL: http://whatgoodami.blogspot.se
Postat av: Hasse

Tack! Jo visst kommer jag att plocka fram kameran om det blir något intressant att fota. Idag gick jag runt Ulvsundasjön här hemma, utan kamera och utan att ta en enda bild med mobilen. Det var ganska skönt faktiskt...

2020-11-16 @ 14:07:29
Postat av: Helene

Nygamla promenadvägar kan kanske rekommenderas. Varför inte runt Lommaren och Roslagsleden mot Estuna kyrka. Ta bussen tillbaka till Norrtälje. Mitt på Dagen är det lugnt i bussen. Eller roslagsleden mellan Älmsta och Grisslehamn. Det går mycket folk där sen buss tillbaka eller så kan du få skjuts!

2020-11-18 @ 01:47:52
Postat av: Hasse

Ja men tack Helene! Jag har tänkt många gånger att vandra någon del av Roslagsleden, men har dålig koll på vilka delar som är bra (vackra) att gå! Just nu åker jag inte buss eller kommer i närheten av folk, men framöver ska jag absolut prova! Tack igen!

2020-11-18 @ 07:02:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0