Site Meter

Vecka 36 - Varken sommar eller höst

 
Kungsträdgården
 
Molins fontän
 
 Aster 'Twilight' 
 
 

2 september – måndag

 

Det var härligt att få träffa Lexus igen efter semesterveckan på Skiathos och trädgården där ute på udden var som vanligt ett blomsterparadis. Vid Rosendals slott blommade planteringarna helt fantastiskt fortfarande och skillnaden var nu att även lejongapen blommade fullt ut, över alla de andra färgstarka blommorna. De här planteringarna har uppskattats enormt i år av både trädgårdsfolk och ´´vanliga´´ människor, precis som det ska vara! Det här är Stockholms absolut vackraste planteringar i år!

 

 

3 september – tisdag

 

Brommaflyget väckte mig klockan sju. Jag brukar vakna tidigare, men den här morgonen sov jag till första flyget bullrade utanför sovrumsfönster, på väg mot Bromma flygplats. Sol och 15 grader. Nästan hösttemperatur. Långfrukost!

 

Jag hade ett ärende i city och mitt i folkmassan tänkte jag att jag kanske trots allt bor i fel stad. Mina drömmars stad kanske inte är Stockholm. Efter en vecka i Skiathos underbara lilla stad, med slingrade smala gränder bland blyblommor och bougainvillea, vita fasader med blå dörrar och trappor med alldeles för höga steg, kändes Stockholms som en enda stor alarmerade katastrofplats att vistas på. Halvspringande människor, stressig biltrafik, eltrampcyklar överallt och breda raka trottoarer. Tur att jag så ofta befinner mig ute på den lugna delen av Djurgården.

 

Efter lunch med dottern, vandrade jag igenom Kungsträdgården och borta vid planteringarna invid Jakobs kyrka blommade sommarblommorna och jag tyckte att det såg ok ut, men i jämförelse med Djurgårdens planteringar kändes de ganska tråkiga. De spegelvända perennplanteringarna mot Strömmen var dock mycket fina och jag tycker verkligen om Aster ´Twilight´ som nu lyser starkast i Ulf Nordfjells skapelser. Planen idag var att fotografera på Mariaberget, men Söders backar avskräckte. Jag har fortfarande ont i benen efter våra klättringar upp till hotellet på Skiathos. Valde Kungsholmen i stället och vandrade Norr Mälarstrand västerut.

 

Mycket har skrivits och sagts om renoveringen av den långa promenadparken längs Norr Mälarstrand, som skapades av Holger Blom och Erik Glemme på 1930-talet. Många träd har fällts och folk har protesterat vilt. Själv har jag lite avvaktande betraktat vad som skett. Efter nästan 50 år som trädgårdsarbetare vet jag att gröna rum ibland måste ses över och föryngras, för att få nytt liv och kunna leva vidare in i framtiden. Tanken att återställa växtmaterialet till det som Blom och Glemme en gång bestämt, har jag en viss förståelse för. Inhemska växter. Mälardalens träd, buskar och markflora. Ängar i stället för gräsmattor. Genom åren har det tillkommit mänger av olika växter som hamnade utanför den ursprungliga planen.

 

Men idag när jag gick igenom det nyrenoverade parkstråket tyckte jag att det såg väldigt tråkigt ut. Visst, ett sådant här projekt måste få några år på sig, växter måste få tid att etablera sig och framför allt måste ängarna få tid att ´´sätta sig´´. På många ställen har ängar tagit de tidigare gräsmattornas plats och tanken är god! Men som sagt, den här septemberdagen kändes det lite trist och som så många gånger tidigare i parker och trädgårdar, fungerar inte skötseln. Hur ser skötselplanen ut? Att planera och anlägga räcker inte, det är lika viktigt att underhålla trädgårdarna/parkerna. Trädgårdsskötsel måste få högre status i Sverige. Det måste få kosta! Vem berömmer en bra planerad trädgård om den ser ovårdad ut?

 

Jag tog tunnelbanan hem från nyrenoverade stationen Fridhemsplan som öppnade igår igen, efter att ha haft stängt under hela sommaren.

 

 

4 september – onsdag

 

Jag parkerade bilen på Torkel Knutssongatan, gick upp mot Bastugatan och svängde direkt in på Kattgränd. Fortsatte Monteliusvägen fram till Olle Adolphsons park, där höstanemonerna blommade vackert intill bysten av Olle. Den här fantastiska utsiktsvägen invigdes 1998 efter många års planering och protester från hyresgästerna i de vackra gamla husen, som nu skulle få en parkväg mellan sina tomter och utsikten.

 

Jag minns att paret Leif Zetterling och Lena Söderblom på Bastugatan 28 protesterade extra högt, med Leif vid pennan eftersom han då skrev för Dagens Nyheter. Nu är det här inte privatägda tomter, utan stadens mark som förvaltas att det kommunala bolaget AB Stadsholmen, så det var inte mer än rätt att alla fick ta del av den fantastiska platsen på Mariaberget. Utsikten mot Riddarfjärden och in mot Kungsholmen och centrala Stockholm är enastående, men tyvärr förstörs den här unika platsen på sina håll av klottrare, som bombar stenmurar och plank med sitt kladd. Jag försöker att undvika titta, men blir lika förbannad varje gång jag ser förstörelsen

 

Jag läser just nu Rikard Larssons nya bok om Mariaberget och det kändes extra fint att vandra här på en av Söders finaste platser idag.  Ivar Lo:s park på Bastugatan 26 är idag en lekplats som måste ha Stockholms bästa läge. Här fanns tidigare charmiga gamla söderkåkar, som revs på 1930-talet och tanken var att fortsätta riva de gamla fina husen här på berget. Med starka protester stoppades tack och lov de vansinniga idéerna. Innan husen revs på 26:an, spelades filmen Söderkåkar in där på 30-talet, med Edvard Persson och Dagmar Ebbesen. Vår stora arbetsförfattare Ivar Lo Johansson bodde mitt över gatan i nr 21 fram till sin död 1990 och jag såg honom vandra längs gatan ibland. Nu är hans lägenhet ett författarmuseum, som jag besökte 2014.

 

I boken om Mariaberget kan man läsa om den stora branden här 1759. Den 19 juli började det brinna i en bod hos fiskhandlare Sjöberg på Brännkyrkagatan i kvarteret Svalgången, där det nu är bostäder åt pensionerade konstnärer. Omkring 300 hus i 20 kvarter brann ned, kan man läsa i boken. Inne i lekparken finns en stor gammal ask med ihålig stam, som nu blivit koja åt barnen och i slänten ner mot Monteliusvägen sitter folk på sommaren och ser solen gå ner i väster. Ibland anordnas även viskvällar.

 

 I trädgårdarna här på norra sidan av Bastugatan hade vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice AB trädgårdsskötseln på 1980-1990-talet och vi jobbade på platser som tillhör de allra vackraste i Stockholm. Jag känner till varenda syrenbuske här och önskar att jag kunde komma in på gårdarna idag och se vad som förändrats. Minnena från dessa gårdar är många.

 

Kaffet med kanelbullen tog jag nere på Mariatorget på mitt favoritkondis Chic och jag satt på trottoarserveringen mot Swedenborgsgatan och åt den ljuvligaste bullen man kan tänka sig.

 
 
 
 
Rosendals slott
 
 När jag befinner mig på Djurgården kan jag inte låta bli att ännu en gång fotografera blomsterprakten i Rosendals slottsträdgård!
 
 
 
Blockhusudden
 
 
 
 
Södermalm
 
 
Rangströmska villan vid Monteliusvägen
 
Lilla Skinnarviksgränd
 
Ivar Lo:s park på Bastugatan 26
 
 
 

6 september – fredag

 

Tillbaka på udden och jag vandrar i Djurgårdens skogar med min kompis Lexus igen. September är en märklig månad, varken sommar och eller höst. En avvaktande tid, inför vad som komma skall. Nu behöver vi vänja oss vid mörkret igen, leta fram lite tjockare kläder och trots bra vantar och sockor, kommer jag snart att lida av kalla händer och fötter fram till maj månad 2020. Jag kommer aldrig att tycka att det är charmigt med våra växlande årstider. I trädgården blommar fortfarande mängder av sommarblommor, vissa perenner, clematis Summersnow och jag hoppas att det är långt till första frosten.

 

På eftermiddagen kom Lincoln hit till udden. Han är också en Bichon Havanais och tillhör en kompis till Cecilia. Hon ska åka på semester i en vecka och vi får äran att ha den här härliga lilla killen på 1,5 år i en vecka. Han grät efter sin mamma några timmar, men sedan började han känna sig lite mer hemma på udden och förstod att han hamnat hos vänliga människor. Underbart snälla Lexus tog emot sin kompis på bästa sätt, lånade ut bollen och lät honom äta sin mat. Nästa vecka när Cecilia jobbar ska jag ta dagpassen och vi får se vad vi tre grabbar hittar på!

 

 

8 september – söndag

 

Solen och jag steg upp samtidigt klockan sex och vattnet ut mot skärgården låg helt stilla. Väckte hundar och även C som skulle jobba. Nu laddar jag för en hundvecka på udden!

 

 
 
Lincolns mamma åkte till Grekland! Lexus förstår inte varför han är så lessen!
 
Lincoln och Lexus
 
Dotter och Lexus
 
Cecilia och min dotter riggar för hundfotografering vid Waldemarsudde! Lexus är en van fotomodell, men Lincoln förstod ingenting av det här!

Kommentarer
Postat av: Ove & Christina

Intressant att följa! Bastugat o Monteliusv fr 4/9! Och jag tänkte precis det innan jag såg din text: Lexus är van vid kameran! Han vet var han ska titta! Lexus❤️! Djurgårdsplanteringen är såå vacker! Ser nu det du beskriver hur Lejongapen växt till sig o blommar fullt ut! Fantastisk vy mot urnan! Wow! Tack!

2019-09-08 @ 20:03:40
Postat av: Liza Hansson

Som sagt, att börja veckan med din blogg är absolut det bästa som finns. Även om jag skulle vara lite nere så blir jag varm och glad när jag läst klart. Bilderna tittar jag på flera gånger för att få in allt det vackra. Vad vore livet utan blommor och all växtlighet.
Lexus är ju bara för underbar som tar hand om Lincoln. Hundar är kloka.

2019-09-09 @ 07:46:16
Postat av: Hasse Wester

Ja Lexus tycker att det är helt naturligt att titta in i kameran och posera. Visst är det fantastiskt vackert i Rosendals slottsträdgård Ove & Christina!

2019-09-09 @ 08:00:37
URL: http://gardener.blogg.se/
Postat av: Hasse Wester

Det är trevligt att du följer min bloggdagbok Liza och roligt att du gillar bilderna...och Lexus!

2019-09-09 @ 08:01:32
URL: http://gardener.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0