Vecka 30, 2019 - Fyra slottsparker
22 juli – måndag
Idag skulle min svåger Johan på Yxlan fyllt 78 år, men tyvärr lämnade han sorligt nog livet på jorden för några veckor sedan och snart väntar begravning. Mina tankar går till kära syster och deras två söner.
På Tranebergsbron stod/låg flera eldrivna sparkcyklar när jag i duggregnet vandrade över till Kungsholmen. Jag vet inte vad jag ska säga om dessa nya farkoster som nu dyker upp överallt, både som transportmedel och som nedskräpning. Tanken är att man ska använda scootern så länge man behöver den, sedan kastar man den ifrån sig helt enkelt! Enligt Vois grundare Douglas Stark - ett av företagen som hyr ut de eldrivna sparkcyklarna - är livslängden för en sådan 3-4 månader. Miljövänligt? Och ska folk sluta gå nu? Scootrarna är här för att stanna, men det finns mycket kvar att utveckla innan det här nya sättet att förflytta sig fungerar fullt ut.
23 grader varmt, en perfekt sommartemperatur och duggregnet blev inte långvarigt. Den här dagen valde jag att gå motsols runt Kungsholmen och började alltså med att klättra i Fredhällsklipporna. Det finns ett ordentligt gjutjärnsräcke nästan hela vägen längs de ganska branta klipporna, men det gäller ändå att vara försiktig hur man kliver. Trappstegen håller inte direkt den rekommenderade höjden på 19 cm och stegdjupet 25 cm. Skämt åsido, det är fantastiskt att det har skapats en så bra väg genom bergen och än så länge trippar jag fram lätt som en bergsget.
I år kom jag dock för sent för att se tulkörten blomma tillsammans med alla blodnävor som växer i bergsskrevorna. Jag har aldrig tidigare sett ett så stort bestånd av tulkört, som verkar vara väldigt tålig mot torka. I år har det dock regnat hyfsat i Stockholm och plantorna såg riktigt frodiga ut. Nu blommade i stället en och annan blodnäva, johannesört, såpnejlika och lite fibblor.
Det kändes lätt att vandra idag trots att jag sovit riktigt dåligt under natten. Jag går sällan fort under mina vandringar, men hittar ofta ett skönt tempo då benen liksom går av sig själv. Vid Smedsuddsbadet var det tomt på folk denna morgon, men i slutet av veckan då det väntas 30 grader, lär det vara packat med solbadande människor här.
Den sista etappen av renoveringen längs Norr Mälarstrands parkstråk pågår nu och jag tänker tillbaka på alla protester som fanns i media, när detta arbete startade för några år sedan. Många träd fälldes och det är alltid tråkigt när träd i innerstaden tas bort. Men här fanns en tanke att återställa växtligheten så som Holger Blom och Erik Glemme hade planerat en gång på 40-talet, när den långa strandparken skapades. Jag har hela tiden sagt att jag väntar och ser resultatet innan jag ger min åsikt. Det finns vissa fördelar med upprustningen. Ämnet är fortfarande glödhett och jag får säkert arga Kungsholmsbor på mig nu…
Först tänkte jag fika på Petit France på John Ericssonsgatan 6, men det var alldeles för mycket folk på det populära caféet, så jag vandrade bort till Café Eldkvarn i stället. Där vid sidan av Stadshuset är det alltid skönt att sitta och blicka ut över Riddarfjärden. Här kan man även sitta i solstolar vid kajen. Den här gången valde jag ett bord så att jag kunde få ordning på kaffe och toasten.
Jag trampade vidare fram på ´´innersidan´´ av Kungsholmen, längs Klara sjö, Barnhusviken och Karlbergssjön. Fackelblomster växer längs strandkanten och jag älskar verkligen dessa lysande skönheter invid vattnet. Borta vid S:t Eriksbron fanns även mjölkört vid stranden på några ställen och längst in i Karlbergssjön, vid mynningen av kanalen, har en helt ny brygga blivit färdig nu i år. Den såg verkligen inbjudande ut, men var tyvärr var den upptagen när jag gick förbi, så det blev inget premiärhäng den här dagen. Vandrade vidare längs Hornsbergs strand och där kunde jag se mitt hus på andra sidan Ulvsundasjön. Väl hemkommen hade jag avverkat drygt 18 000 steg vilken är ok för en PJ tycker jag.
Engsholms slottspark
23 juli – tisdag
Tillbaka på brottsplatsen brukar man säga och idag var det dags att återse min gamla arbetsplats - Engsholms slottspark på Mörkö, som jag inte besökt sedan december 2017 då jag gick i pension. Cecilia, Lexus och jag vandrade runt för att se den trädgård där jag planterat mängder med växter - träd, buskar och perenner under de 20 år som jag jobbade på den vackra platsen. Det kom att bli en trädgård som jag levde med nästan dygnet runt, som alltid fanns i mina tankar när jag besökte andra gröna rum, där jag fick inspiration och idéer för att sedan använda i min park. Jag kände till varje liten planta i parken och alla växter fick en daglig översyn. Idag var det lite som att träffa gamla vänner igen, som jag inte sett på länge.
Så gick jag där med min kamera igen och fotade ungefär så som jag gjorde när jag jobbade. Vi träffade nuvarande slottsträdgårdsmästare Bruno som ensam kämpade på så här mitt i sommaren, då övrig personal har semester och innan vi fortsatte vår mini-roadtrip, åt vi medhavd mat på bryggan. Självklart blev det även fotografering vid ´´min´´ utsiktsbänk. Som tur är har jag mängder av bilder sparade från min tid på Engsholm, bilder som ofta dyker upp i Facebooks ´´minnen´´.
Flera undrar hur det kändes att återse ´´min´´ vackra park och jag kan inte riktigt svara på det. Olika känslor for genom mig. Jag är dock glad att slippa pendla de 7 milen ut hit. Nu när jag körde hit från Stockholm, förstår jag inte att jag varken orkade eller hade råd under så många år! En sista blick i backspegeln och jag undrade om jag någonsin kommer att besöka Engsholms slottspark igen.
Dagens nästa slott i Sörmland som vi besökte blev Taxinge, en knapp timmas resa från Engsholm. Cecilia hade aldrig varit där och vi gick runt och tittade i slottsparken innan den hägrande fikastunden. Lite synd att de använt så svaga och intetsägande rosor i buxbomkvarteren i italienska trädgården tyckte vi. Och eftersom både Cecilia och jag är något av trädgårdspedanter, tyckte vi nog att det kunde vara lite bättre skötsel så här mitt i turisttider. Men det finns säkert en förklaring…
Jag gick vilse i kakbuffén, så jag lät Cecilia välja av allt det goda medan jag väntade utanför med Lexus på den lugna borggårdssidan. Baksidans huvudservering kändes alltför stressig. Alla satt där väldigt nära varandra och det är inte så vi vill ha det när vi fikar. På kvällen satt vi i trädgården på Djurgården och njöt av den vackra och välskötta trädgården längst ute på Blockhusudden, med utsikt över inloppet från skärgården in till vår huvudstad. Stockholm i våra hjärtan! Våra drömmars stad!
24 juli – onsdag
Sol och värme! Små lätta moln, som Pugh sjöng 1969!
Jag har följt renoveringen av Drottningholms lindalléer där ungefär 800 nya lindar har ersatt gamla dåliga träd som började fällas 1997. Varje år besöker jag parken några gånger och idag var det dags igen. Vanligtvis brukar jag välja tidiga morgnar, eller någon mulen dag då det inte är så mycket folk i parken. Idag gick jag i brännande sol bland mängder av turister och från en turistbuss klev utländska resenärer ut och fällde upp sina paraplyer. Inte alls så tokigt att skydda sig mot den brännande solen med paraplyer. Kanske något att ta efter här i Sverige? Paraplyer och solfjädrar mot sol och värme!
Beskärningen av de ´´nya´´ lindarna har genom åren fått mig att fundera vad som egentligen pågår. Jag vet att uppbyggnadsbeskärningen av dessa lindar är mycket komplicerad, men ibland har jag ändå undrat om det verkligen blir rätt, när trädkronorna sett helt galna ut efter beskärning. Ingen balans, ingen harmoni. Idag blev jag överraskad av att träden växt till sig så fint, i varje fall de som står närmast slottet. Många av de som växer i alléerna längre in i parken ser fortfarande mycket märkliga ut, men det kanske blir bra den dag då den långvariga uppbyggnadsbeskärningen är klar.
25 juli - torsdag
Nu blommar kinesträden utanför Åhléns city. Cecilia tog bilder på de träd som börjat blomma, men nästa vecka ska jag själv besöka platsen och se om alla träden gått i blom! Men stort tack för dina bilder Cissi!
26 juli - fredag
Jag vaknar ungefär vid tretiden varje natt och när jag är på Blockhusudden, går jag ut över det våta gräset, ser över ligusterhäcken ut mot öster där solen förbereder sig att stiga upp över vår stolta stad. Den här fredagen kl. 03.25, glödde himmel och hav mer magiskt än vanligt, med färger som är svåra att beskriva.
Jag kom att tänka på Ulf Lundells textrader i låten ´´Fullt ut´´
Det våta gräset, den tysta staden. Det lugna vattnet. Fullt ut. Bara du och ingen annan. Den hårda vägen, den varma natten. Fullt ut!
Jag hade svårt att lämna detta nästan overkliga skådespel, men behövde ytterligare några timmars sömn, så jag återvände till sängen.
Det blev en lat dag i 30 graders värme på udden, med en bok i solstolen i skuggan. Tankarna gick till förra sommarens extremvärme och långvariga torka. Skillnaden i år är att gräsmattorna inte är utbrända och gula utan grönskar friskt och frodigt. Både växter och människor har en behagligare sommar i år och den här värmeböljan kommer nästa vecka att bytas ut mot normalt svenskt sommarväder med 18-20 graders värme....
Lexus frisör är långtidssjuk, så vi blev tvungna att hitta en annan tillfälligt. Vi lämnade vår vackra och något oroliga lilla kille hos en ny frisör i Gamla Enskede. Han gillar verkligen inte att klippa sig och är väl lite lik mig, att vi har svårt att vara stilla under längre perioder! Vi satt på ett café en bit därifrån och väntade, innan vi kunde hämta vår nyfriserade Lexus, som var överlycklig att få komma ut i friheten igen! På kvällen låg han trygg och lugn på altanen och sov i den vackra sommarkvällen.
Taxinge slottspark
Strax efter klockan 3 i natt, stod vi ute på altanen, Cecilia, Lexus och jag, med trötta ögon och rufsiga i håret. Lexus behövde uppsöka buskarna och jag ville fotografera soluppgången som var galet vacker även denna natt, även om den inte kunde mäta sig med den föregående nattens skådespel. Vi sa godnatt igen och sov några timmar till!
Trots full sol från en klarblå himmel och nästan 30 graders värme, besökte vi Rosendals slottspark och Rosendalsterrassen för att titta till sommarblomsplanteringarna som Cecilia inte sett på ett tag nu under hennes semester. Slottsparken såg verkligen sprakande färgglad ut med alla sommarblommor i olika färger. Som jag sagt tidigare så var förra årets tema, lugnt, romantiskt och vansinnigt vackert, årets tema går i glädjens tecken skulle jag säga.
Vanligtvis är jag mycket färgkänslig och har nog varit lite för försiktig när jag själv komponerat planteringar. Cecilia har i år tagit ut svängarna så som hon även gjort under tidigare år, som till exempel 2015 på Rosendalsterrassen. Nu är inte alla dessa färger utkastade hur som helst i planteringarna, utan är komponerade med känsla och tanke. Jag blir verkligen på gott humör när jag går runt och tittar på alla olika sorter och färger och nu i augusti kommer den allra bästa tiden för sommarblommorna. Då ska jag fotografera mycket mer på dessa platser.
28 juli – söndag
Jodå, jag var uppe vid tretiden i natt också, men den här gången skjutsade jag min dotter till Arlanda, när himlen lyste orangeröd i öster.
Tack för ännu en långpromenad i Stockholm .
Nostalgi . Ja, så blir det lätt när man inte är så
flyttbar längre .Dina promenader håller hoppet kvar att jag en gång skall orka återvända och vandra på mina gamla gator .Infödd sedan generationer, promenerat med farfar som hade mycket att berätta .
Var född slutet 1800-t. Tur man lyssnade .
Vilka vackra slott vi har och vilket jobb det ligger bakom all fägring vi ser.
Vackra bilder som vanligt och kul att få följa med någon annans ögon till platser jag besökt.
Det låter spännande med din farfars berättelser Kerstin! Själv kommer jag från Roslagen och har inte haft några äldre släktingar som har kunnat berätta om gamla tider i Stockholm,
Alltid lika roligt att du hänger med på bloggen Liza!
Tack för vandringarna där man kan följa med i olika skeenden som vid Norr Mälarstrand! Fredhäll där vi varit mycket hos äldre släktingar osv. Slotten! All vacker blomsterprakt! Tack! 🌸🌹🌿
Tack själva för att ni hänger med på bloggen Ove o Christina!
Tack för dina fina bilder!
Jag har bott i Stockholm men håller numera till på andra sidan landet. Det är fint att få följa med dig på vandringarna när man själv inte har möjlighet att ta sig en tur. Jag jobbar med blommor och har uppskattat bilderna på sommarblomsplanteringar runt om i staden och Rosendals slottsträgård som alltid är så fint. Har du några fler bilder på sommarblommsplanteringar?
