Den här onsdagen prövade jag på pensionärslivet som väntar. I och för sig började dagen med ett besök hos läkaren och så vill jag verkligen inte starta dagarna under min tid som pensionär. Förresten så kommer jag inte alls tycka om att kalla mig pensionär. Friherre var det någon som sa. Det låter bra! Så får det bli! Om nio månader blir jag friherre! Efter läkarbesöket som handlade om mitt knä som känns ok för tillfället, tog jag tunnelbanan in till Sankt Eriksplan och gick upp mot Sinnenas trädgård i Vasaparken.

 

Bofinken sjöng högt för att höras här i innerstaden och folk omkring mig stressade till skola och arbete. Eftersom jag den här dagen tänkte mig som friherre, så vandrade jag lugnt och stilla och såg mig noggrant omkring. Inne i Sinnenas trädgård var det endast snödroppar och julrosor som blommade och jag vandrade vidare till Tegnérlunden där jag fotade Astrid Lindgren och den groteska statyn med Strindberg av Carl Eldh. Jag tittade in i Centralbadets trädgård som vanligt och såg att de lagt på ny jord i planteringarna där stamsyrenerna blåst omkull och sågades ner i vintras. Nu hoppas jag att de planterar ny syrenträd på platsen. Jag upptäckte också att jättelinden i hörnet vid Hårlemanska malmgårdshuset var nedsågat och jag kommer verkligen att sakna det fantastiska trädet. Jag undrar just om det var sjukt på något sätt, eller om det blev för mörkt i husens rum? Det var mycket tråkigt i vilket fall som helst.

 

Friherren blev fikasugen och gick in på Vetekatten på Kungsgatan 55 för att ta en kaffe och kanelbulle. Mycket gott! Där inne i det anrika konditoriet från 1928, satt jag en stund och kände den gammaldags kondisatmosfären. Ut i folkvimlet på Kungsgatan igen och jag gick ner mot Stureplan där jag vek av mot Humlegården. Framför planteringen vid Linnéstatyn stod jag en stund och funderade vad det ska bli av den ängslika planteringen som med åren tappat det mesta av det som jag först tyckte om. Man kan tro att om man skapar en ängsliknade plantering, så sköter den sig själv. Så är ju inte fallet, tvärtom skulle jag vilja säga. Det är svårt att hålla en sådan plantering fräsch. Ofta är det några av perennerna som tar över och redan första året så dog ju hundratals echinacea, orange oprövade sorter som då var populära i plantskolorna. Idag dominerar prydnadsgräs, kärleksört, grekvädd och eldtörel, som på vissa ställen får konkurrens av ogräs på sommaren. Nä, jag tror att det är dags att göra om den här planteringen snart. Lite mer ordning och reda vill nog vår blomsterkung ha omkring sig. 

 

Jag fortsatte bort mot Berzelii park där jag studerade magnoliaknopparna i alla de arter och sorter som finns i en egen plantering och som det ser ut nu så kommer de säkert att blomma bättre än de gjorde förra året, kanske lika fantastiskt som under våren 2015.Trollhasseln blommade vackert mot Hamngatan och gjorde sig fin med Hallwylska palatset som bakgrund. Jag fortsatt bort mot Akademibokhandeln och Adlibris bokhandel på Regeringsgatan och mötte sedan upp min dotter vid Mäster Samuelsgatan där hon jobbar. Vi gick i duggregnet bort mot Sturegatan, där jag blev bjuden på lunch av dottern och tänkte att det vore en bra dagstradition när jag blir friherre! Efter lunchen blev friherren lite trött och tog tunnelbanan hem till Bromma för att packa om och fortsätta ut mot Blockhusudden...

 

Jag tror att pensionärslivet blir perfekt för mig! Den här dagen missade jag duv/andmatningen, men det tar jag nästa gång!