Ryck upp dig Slottsträdgårdsmästaren!
Hasse, jag tror det är flera saker som spökar här: värmen - den tar musten ur en även om det är något man har längtat efter. Många år i samma jobb/miljön, även om man älskar det man gör, måste det någon gång kännas som om man har hållit på för länge. Sådant brukar gå över efter någon dag. Ensamheten, lite som mångar bönder säger - att det finns hur mycket som helst att göra, det tar aldrig slut och även om man träffar andra människor ibland, är man ensam om ansvaret för sitt yrkesområde.
Egentligen har du ett enormt ansvar - både fysiskt och mentalt ansträngande. Är det inte dags att börja "skola in" en medhjälpare - åtminstone någon gång i veckan...praktikant, ja, vad som helst som gör att du kan få någon hjälp o samtidigt tillfredställesen att lära ut en del av ditt yrkeskunnande... Jag hade förmånen att bli mentor för min ersättare. Bra för organisationen som inte tappade kompetensen helt och det blev en avlastning för mig. Tänk på saken....
Sedan så klart är det dags för en stor ranson ledighet och fotbållsglädje.
Ta hand om dig!
Ramona
Tack Ramona! Lite tidigt att böja skola in någon ny, men det kommer framöver! Ha en skön helg och njut av försommaren!
Dottern tog med mig att lyssna och se Amanda Bergman, hade aldrig hört innan och vilken fantastisk tjej det är :) Nu snurrar skivan i bilen mest hela tiden.
Vad kul Oskar! Jag gillar henne också!
