De upptäcktes först 1840 av engelska upptäcktsresande i Guyana och väckte då så stor beundran att de namngavs efter den dåvarande engelska drottningen Victoria. I Bergianska trädgården blommade den första jättenäckrosen i Victoriahuset 1904 och sedan dess har den blommat här varje sommar. I år odlar vi de två arternaVictoria amazonica - jättenäckros och V. cruziana - sydlig jättenäckros.

Bladen kan bli upp till 2,5 m i diameter och blomman nära 40 cm i diameter. De har kraftiga lufthållande nerver som stadgar bladet, vilket kan bära ca 70 kg. Jättenäckrosorna blommar på natten. På dagen slår blomman ihop sig. Har man tur kan man få se utslagna jättenäckrosor på sommarkvällarna.

Jättenäckrosorna får ärtstora frön som används till föda. Indianstammar i Amazonasområdet samlar in fröna, de torkas och mals till mjöl och användes till bakverk vid högtidliga tillfällen.