Januari
Vad beträffar januarivegetationen, så är det mest kända blommorna de så kallade isblommorna. För att de ska utvecklas behövs det, att ni åtminstone andas ut en aning vattenånga i rummet; är luften alldeles torr, kan ni inte dra upp så mycket som ett futtigt isbarr på fönstret, mycket mindre några blommor. Vidare måste fönstret vara otätt någonstans. I den riktningen blåsten piper in genom fönstret, växer isblommorna. Därför trivs de bättre hos fattigt folk än hos rikt, eftersom de rikas fönster sluter bättre till.

Icke ens januari är för trädgårdsodlaren någon overksam tid, vilket trädgårdsböckerna påstår - säkerligen endast som tröst. De säger att man framför allt ska bearbeta jorden. Han går löst på den med en spade; efter en lång stunds knogande lyckas han bryta av spaden mot den kristallhårda marken. Han försöker med grepen, och om han håller på tillräckligt ihärdigt, bräcker han skaftet. Så griper han till hackan och uppnår åtminstone så mycket, att han fördärvar en tulpanlök, som han satt på hösten.

Det enda sättet att bearbeta jorden är med stämjärn och hammare; men det går mycket långsamt framåt, och man blir snart trött på det. Möjligen skulle man kunna göra jorden porös med dynamit; men trädgårdsodlaren äger vanligen inte någon dynamit. Nå, låt oss då lämna det åt tövädret.