Min kamp mot mörkret


Ser ju hur mysigt ut som helst.
De e skit med mörkret men vem vill mysa med tända ljus, brasa i spisen och sånt på sommaren? Så, allt har väl sin tid - som vanligt!
Idag är jag bjuden på champagnemingel för att fira ljusets återkomst nu när de mörkaste dygnen läggs bakom oss. Känns otroligt trevligt!
Stearinljusterapi är utomordenltligt bra för myskänslan men räcker kanske inte riktigt mot vintermörkeräckelkänslan, då får man ta till 'äkta' ljusterapi!
Vackra böcker är också en utmärkt terapi - att hålla i, att lukta på och att läsa förstås. Jag älskar de vackra halvfranska banden på din bild, jag kan mycket väl köpa en bok på ett antikvariat bara för att den är vacker på utsidan. Att klappa ett vackert skinnband på ryggen är välgörande för själen.
Jag ber så här i slutet på min kommentar att få kondolera på förhand - den stackars pelargonen (doktor Westerlund?) i fönstret ser ut att dra sin sista suck när som helst! Eller så kämpar den också mot mörkret...