I svampskogen
Nu har jag tänkt igenom och förstått vad jag menar med de skrämmande granskogarna. Skogsbruksskogarna där alla granar har samma ålder och där floran och faunan är fattig, där vill jag fortfarande inte vandra.
Handlar det däremot om gammal skog med mossbevuxen mark med gamla träd som fallit och får förmultna ifred utan att någon kommer och ´´städar´´...då trivs jag mycket bra. Där harsyra och örnbräken växer tillsammans med svampar, där en bäck rinner sakta och där solljuset strilar vackert ner mellan trädkronorna.
Det blir något trolskt över en gammal granskog och när man vandrar under de höga trädkronorna infinner sig ett märkbart lugn. Man blir som omsluten av naturen och marken är mjuk att vandra på. Att sedan plötsligt kliva ut ur granskogen och se öppna landskap med ett torp i en glänta blir ännu en skön upplevelse.
Nästa typ av terräng blir ett bergigt landskap med blommande ljung, där man dricker kaffe på ett mossigt berg och där man inser att det är absolut tyst i skogen.
Så att...det blir nog flera skogsvandringar framöver. Jag har hittat ett nytt sätt att gå ner i varv och bli lugn av. Skogar finns på nära avstånd från Stockholm och man behöver ju inte alltid se vatten omkring sig.
Ingen svamp plockades men på nära håll studerades de fantastiska fruktkropparna där på den mossiga marken.
Visst är det härligt och man blir alldeles lugn av att gå i skogen, vi har sån där vacker skog bakom oss ingen bäck men massor av mossa.
Det var inte några smaskiga svampar du hittade direkt.
I år finns det gott om Karljohan och Kantareller.
Javisst, det där börjar likna nåt, skogen. Skogar ska vara gamla och mystiska och liksom..tja naturliga. Tyvärr inser inte alla det och avverkar för att de har pengarna stämplade i pannan och inget annat.
Lägg till en svart skogstjärn och stämningen blir komplett.
Hehe..de har olika former de där svamparna..
Ha det gott!
Svampplockning och skogsvandring är så skönt, var ute i fredags och var egentligen helt slut efter en väldigt intensiv arbetsperiod, men åh det är perfekt för en uttröttad människa och jag min knasboll hade med kameran, jag tog inte en bild och det var så SKÖNT bara vara inte tänka på annat än svamp.
Nu har du förstått! Skogen är min viloplats för den trötta själen...
En av svampgubbarna ser ut att vara "lite i hatten" hahaha....
Att vistas i skog och mark är som balsam för själ och kropp.
Mmm.. det är vackert med gammal, naturlig skog som det dessvärre finns alldeles för lite av - ingen pengalönsamhet i sådan skog!
På Romeleåsen plockade vi ett drygt kilo Karljohansvamp i dag. Hälften hamnade i en sås som åts till en bit kött och sallad. Det gäller att passa på, Karljohan dyker minsann inte upp varje säsong i sådana mängder.
Vika vackra bilder! Ofta ser man ju bara svamparna (dem man inte plockar) på rätt långt avstånd. Nu kände man riktigt doften av fuktig höstsvampskog!
