Torekov är en trivsam plats på västkusten och en av anledningarna kanske är att kajutan från min morfars gamla skuta Hoppet av Lännas kajuta står uppställd i hamnen, visserligen ihopbyggd med ett skepp från Brantevik som heter Fram men det känns speciellt att komma till Torekov och se lite skäkthistoria. Däckshuset och skansen från Hoppet finns som permanet utställning på Sjöhistoriska museet i Stockholm. När jag står inne i kajutan kan jag nästan se min morfar därinne, tyvärr hann jag aldrig träffa min sjöfarande morfar som dog 1944 men han är min släkts mest intressanta person.

Torekovs hotell ligger vackert med vidsträckt utsikt över havet men området här ändå ingen direkt kontakt med havet eftersom det är bit ner och väl där nere så hindras man av ett fårstängsel för att komma till stranden, ett klart minus. Det här stället saknar även själ på något vis, lite kallt....visst är det snyggt och det är hög klass på hotellet men man saknar lite värme och jag kan ännu en gång konstatera att vår egen anläggning där hemma är en mycket välkomnande plats för våra gäster.

Det är bröllop på hotellet ikväll och matsalen är abonnerad så jag tog en hamburgare på en brygga i hamnen, en glad ortsbo gick förbi och sa ´´god spis´´.

Trots att jag har spännande trädgårdar framför mig nu i två dagar så är det ändå Österlen som hägrar....där jag ska vila en stund. Jag anländer dit på måndag.