På återseende Österlen
Efter vägarna här nere skummar det av hagtornsblomning nu men även av ärttörne (Ulex europaeus)
Då lämnar jag Österlen och det känns som om det blev en alldeles för kort vistelse här i det landskap som jag tycker så mycket om, där jag blir lugn på samma sätt som på Gotland.
Jag läser ju Ulf Lundells Vädermannen nu och den utspelar sig just här. Jag är fortfarande riktigt besviken på delar av boken. Skulle det inte vara för de delar som är fantastiska skulle boken hamna i soporna.
Jag hoppas att min granne här slutar hosta snart så att jag får några sovtimmar innan resan uppåt.
Blommande Näsduksträd i Ulriksdals trädgård
Var med vid ett seminarium om Trädgårdstursim på Trädgårdslivsmässan i Malmö i våras där just Thord Olsson och Gustav Mandelmann pratade om sina verksamheter (och Lena Åberg om sin plantskola i Ystad). Visst blir man helt förundrad, och ganska avundsjuk i sitt möte med Mandelmann! Som när de andra tar fram en laptop med powerpoint ur portföljen - så plockar han fram ett bondgårdspussel ur en plastkasse! Och mot sin vilja lite grann så undrar man om han alltid går klädd sådär "gammaldags" jordnära och var i hela fridens namn han köper sina kläder. Jordens och odlingens inverkan på välbefinnandet får verkligen en bokstavlig bild i just Mandelmann.
Man får tacka för givande rapportering från en resa med flera kära anhalter. Göteborg (förstås), Tjolöholm och magiska Österlen.... Närmare Österlen än så här kommer jag tyvärr inte själv i år. Thulins får vänta, Rörum och Haväng likaså. Men man bär sådana kära platser med sig året om - som en lätt och munter sång, i grunden någonstans liksom.
Lena: Ja det är som att komma in i en annan tid och ett helt annat tänkande. Ett fantastiskt liv för de som klarar det.
Thomas H: Platser man älskar bär man alltid med sig och man vet att man alltid kommer att åtevända dit.
