Marginaler för vaktparader
Bondens höstsådd
Nu säger han att han ändrat sitt liv och tycker att ´´det är det skönaste som finns med tidsmarginaler´´ . Han berättar att han har fått närvaro i sig själv och på så vis reagerar vettigare på händelser omkring honom nu när han har mer tid att reflektera. Nu har han tid att vänta på att vaktparaden ska trumpeta förbi.
Två gånger i veckan drar jag denna kratta på borggården för att få gruset att ligga snyggt.
Men jag säger som Fredrik Lindström. Jag tycker att det är skönt att ha ordentliga tidsmarginaler, jag blir lugn då. Jag står utanför affärer och väntar på att de ska öppna, jag väntar på folk, jag står först i kön i Nynäshamn när jag ska med bilen till Gotland, jag står på tågperronger och väntar och jag är på Arlanda dagen innan planet ska lyfta....nästan.
Man brukar ju säga att personer som kommer precis i tid är lugna och coola människor men jag förstår inte varför man skulle må bra av att stressa. Jag vet att jag ibland är överdrivet tidigt ute och att mitt liv kan var alltför strikt. Vi har stämpelklocka på jobbet och ibland när jag tittar vilka tider jag stämplat in på morgnarna så skiljer det inte många minuter mellan dagarna och då reser jag sju mil till jobbet. Det kanske inte är så coolt.....men jag mår bra av det.
Stefanandra och ulleternell
Ett liv med marginaler är ett mycket lugnare liv. Det är jag helt övertygad om!
Men! Jag blir såååå stressad och nervös över att vara för tidig. Jag tittar på klockan, åker en extra vända, börjar fundera på om det verkligen var rätt ställe, rätt plats och tänk... för allt i världen... om jag kommer fel dag!
I måndags när jag skulle börja min praktik var jag ute i god tid. Lite orolig var jag allt för att de skulle ha glömt att jag skulle komma eller att chefen skulle ha glömt att meddela resten av personalen. Och när jag kommer in till dem möts jag av: "Chefen?!? Hon skulle väl inte vara här idag?" "Vi har tydligen en praktikant här, vem kan ta hand om henne?" osv.
Jag lugnade dem och berättade att chefen skulle komma din den dagen, hon hade skrivit upp det i kalendern med mig i luren, just för att inte missa. "Men ta det lugnt, jag sätter mig här med en kopp kaffe och bläddrar lite i en tidning tills hon dyker upp!". :) Och det gjorde hon ju förstås!
Jag är heller ingen tidsoptimist. Vill alltid vara ute i god tid och tycker det är hemskt att t.ex. komma sist in på bio och teater så hela raden får resa sig upp.
Kan Du inte ha någon maskin till den stora grusplanen? Det ser jobbigt ut, men Du slipper å andra sidan gå på gym. och träna. :)
Hälsn. Eivor
Lever i tron att jag har marginaler. Gott om tid till möten, dead-lines, stängningstid. Då hinner jag uträtta både det ena och det andra under väntetiden. Vilket ofelbart slutar med att jag hastar som en tok för att inte missa det jag egentligen skulle göra.
Och inte lär jag mig. Tänk om man hade breda marinaler....
Tänk så mycket jag skulle få för mig att göra då..
Jag brukar alltid komma i tid till möten och liknande. Det är tråkigt o oförskämt av andra att inte kunna komma i tid. Jag har en familj där ena halvan alltid är notoriskt försenade och andra halvan är tidiga. Sen blir man klart lugnare av goda tidsmarginaler än att behöva springa iväg med andan i halsen med papper och väskan i högsta hugg.
Slottis: Det kanske finns något mellanting.. vem vet.
.. och Lilla B, Jag skrattar från hjärtat åt ditt inlägg. You are my girl!
