Ju äldre man blir dest mer tänker man på sitt ursprung och hur jag hamnat i den här delen av Sverige. På min mors sida kommer jag från en gammal skärgårdssläkt i Furusund dit min morfarsfar (bilden) kom från Stockholm år 1860.
Han köpte del i en storbåt och flyttade till grannön där han gifte sig med en skärgårdsflicka och gården de skaffade sig finns ännu kvar i släkten. Morfar seglade med segelfartyg på alla haven för att senare segla med frakt på närmare håll.
Man kan se delar av det det sista segelfartyget han var kapten på vid sjöhistoriska museet här i Stockholm.

Min farfar kom från bergsmanssläkt i Västmanland och han flydde från gruvorna för att långt senare hamna i Norrtälje där sedan min mor och far möttes. Jag är uppväxt i Norrtälje och anledningen till att jag blev trädgårdsmänniska var att min far började i trädgårdsbranchen och att vi i famljen startade eget trädgårdsanläggningsföretag. Nu tror jag nog att trädgårdsyrket stannar av i släkten (efter mig) då alla andra har helt andra yrken.



På det här vackra segelfartyget var min morfar kapten och det blev hans sista skuta.

Trots att jag lämnade Roslagen för 32 år sedan för storstaden så känner jag starka band och jag besöker ofta min släkt där. På 80-talet hade jag själv båtar och vistades i Roslagens ytterskärgård så ofta jag kunde och jag hoppas att jag framöver kan hitta tillbaka till båtlivet igen.
För mig är den yttersta delen av skärgården där man har det öppna havet helt inpå sig.....det vackraste jag kan tänka mig. Att få uppleva sena sommarkvällar eller de magiska tidiga sommarmorgnarna där ute är något som jag verkligen vill återuppleva.


Ön vid havsbandet heter Vattungarna