Vecka 29-30, 2021 - Bloggsemester
Vecka 28, 2021 - Oaser i Stockholms City
I min nyårskrönika skrev jag att jag måste lära mig att leva i nuet, det uttjatade Carpe Diem är ju faktiskt det enda rätta att leva efter. Jag kommer dock alltid att längta. Längta efter en annan årstid, efter en resa eller
Jag tänkte försöka rangordna årets månader, när jag trivs bäst.
1. Maj. För mig är det ett självklart val att maj är årets bästa och framför vackraste månad. Det är då träd och buskar blommar som bäst och temperaturen passar mig perfekt Jag längtar alltid till maj!
2. April. Den här månaden är lika självklar som tvåa. Det är då naturen vaknar till liv efter en lång vintervila. Fåglarna inleder sina underbara konserter i skogarna och hägg, try och måbär börjar grönska. I april börjar livet om och vi lämnar kyla och mörker bakom oss.
3. Juni. Man kan inte annat än att älska juni som är en oerhört stillsam och vacker sommarmånad. Det är ju egentligen hit jag drömmer hela vintern - drömmen om den svenska sommaren.
4. Oktober. Den här månaden är som en grande finale på året, då naturen bjuder på ett färgsprakande skådespel. Luften är klar och lätt att andas och det nu Lexus och jag har våra bästa vandringar.
5. Mars. Det blir vår, snödroppar och vintergäck blommar och ljuset återvänder. Jag smider planer inför sommaren och om vi inte befinner oss i en pandemi, så besöker jag trädgårdsmässan i Älvsjö.
6. Augusti. När jag jobbade tog jag alltid semester i augusti. Det är en av årets stillsammaste månader. De som semestrat i juli, ligger lågt och håller sig hemma eftersom pengarna är slut och det är en perfekt månad om man ska besöka Gotland. Augustimörkret och tystnaden är omslutande och lugnande.
7. November. En månad som många nog skulle placera sist. Men jag älskar att stadsvandra en dimmig och lite kylig morgon i november. Trots mörkret och begynnande kyla så andas jag lugnare nu och jag kan åter sova med öppet fönster, utan att höra grannarna diskutera livets gåtor på balkongerna i grannhuset.
8. September. En ganska anonym månad, som en skarv mellan sommar och höst. En månad som bara är.
9. Juli. Semestermånad. Mycket folk…överallt. Ofta värmebölja som nu i år. Kravfylld tid då man bara måste bada och grilla…hela tiden!
10. Februari. En tid av längtan. Ta mig härifrån till mars månad och till ljuset!
11. Januari. En oerhört lång och tom månad.
12. December. Den mest kravfyllda månaden på året! Man bör, eller helst måste vara glad och lycklig hela tiden och pynta hemmet med kitschiga och fula julprylar. Mörkret är som ett lock över oss. Ta mig till nästa år tack!
15 juli - torsdag
Besök i min barndomsstad Norrtälje
När jag öppnade bildörren i Norrtälje och lämnade den sköna AC-temperaturen för att gå ut i 32 graders värme, kändes det precis som när man kliver av planet i ett tropiskt klimat långt söderut under en vintersemester. Min lillasyster som fortfarande bor i Norrtälje och jag som utvandrade till Stockholm 1975, promenerade i vår barndomsstad och på grund av värmen var det inte så mycket folk ute på ´´gator och torg´´.
Vi vandrade sakta bort mot Norrtälje hamn som det nya bostadsområdet heter. Två höghus reser sig där en gång stadens två silos stod och visst diskuterade vi om höghusens vara eller inte vara, men nu står de där och jag tror att de flesta Norrtäljebor trots allt har accepterat dem nu. Vi gick över den nya bron som fått det vackra namnet ´´Havslänken´´ och som går från det nya kajområdet över till Societetsparken och vi fortsatte ut till restaurang Havspiren där vi åt lunch.
I mycket långsamt tempo vandrade vi tillbaka längs ån, till min bil som bjöd på välbehövlig kyla när vi åkte ut mot Väddö. Där fick jag äntligen besöka Kröns trädgård som jag så länge tänkte se, men som inte blivit av förrän idag. Det här var ett ställe precis i min smak. En mycket fin växtavdelning och på många ställen fanns små gröna blommande rum, där man kunde fika eller äta lunch. Vi placerade oss under ett äppelträd med kaffe och morotskaka och hade en mycket trevlig stund. Vi ses inte så ofta bara vi två, så vi hade en hel del att prata om.
Det blev en mycket fin dag med syster och vi kommer med all säkert att göra fler utflykter i vackra Roslagen.
Kröns gröna rum på Väddö
På väg till optikern på Norrlandsgatan, gick jag som vanligt in i Centralbadets trädgård och den vackra platsen gör mig aldrig besviken och nu blommade dagliljor och funkia runt dammen. Mycket har jag skrivit om den här trädgården genom åren och jag vet att många med mig tycker att det är en magisk grön oas mitt i City. Det är nog min absoluta favoritträdgård i Stockholm, som bjuder på något vackert under nästan hela året, även om maj månad sticker ut då alla träden blommar.
På Klarabergsgatan framför Åhléns blommade nu kinesträden med sina vackra gula blommor och som jag tidigare skrivit så älskar jag dessa sent blommande träd och buskar. De har växt till sig riktigt bra sedan de planterades 2017-2018.
Jag trivs verkligen inte i Stockholms City som totalt förstördes under Norrmalmsregleringen på 1950-1970-talen, men det finns trots allt några platser som man kan kalla oaser bland alla parkeringsgarage och själlösa byggnader. Centralbadets trädgård, som i och för sig inte ingår i området där många hus revs, är självklart en sådan plats och även raden med kinesträd på Klarabergsgatan. Klara kyrkogård är också ett grönt vackert rum mitt i all stel och strikt arkitektur. Den fjärde platsen som jag tycker om i City, är Gamla Brogatan där de vackra gamla husen blev kvar när 700 andra hus revs under regleringen. Det var meningen att ett parkeringshus i betong skulle ersätta de här husen, men efter omfattande protester ändrades planerna. Varför protesterades det inte i andra kvarter i Klara?
Husen i det gamla Klara hade fått förfalla sedan början av 1900-talet och det var väl anledningen till att de boende i de mycket eftersatta husen inte protesterade när de erbjöds moderna lägenheter i förorterna.
Gamla Brogatan är idag en gågata med flera restauranger och caféer och jag köpte kaffe med kanelbulle på Vetekattens bakficka. Jag satt där på gatans uteservering och njöt av lugnet den här sköna julidagen, då temperaturen sjunkit tio grader sedan igår. Utefter hela gatan finns pelargonpelare med röda kaskadpelargoner och över mig svävade rosa svanar. Jag tänker ännu en gång, att en mycket större del av City skulle ha kunnat sett ut just så här idag. Varför sparades inte fler gamla vackra hus från 1700-1800-talet? Det skulle ändå ha blivit mycket plats kvar för mängder av ful arkitektur som tydligen var så nödvändig i City.
Centralbadets trädgård
Båttur till Årstaviken
Att tuffa runt med en gammal vacker träsnipa på Stockholms vatten tillhör sommarens höjdpunkter. Idag följde jag med kompis Per i hans Tea och att från vattnet se mina vandringsstråk runt stans öar är fantastiskt. Pålsundet är hemmahamn och vi träffades där den här soliga eftermiddagen då temperaturen låg runt 26 grader och gled sedan sakta fram i den mycket vackra kanalen. På min favoritbrygga där jag ibland under tidiga morgnar tar min frukost, satt en man ikväll och spelade gitarr.
Det var mycket folk längs stränderna nu när värmeböljan fortfarande ligger kvar och borta vid Tantobadet var det tätt bland solbadare. Sådana ställen är inget för oss utan vi gled vidare in i Årstaviken och ankrade på en vacker plats där lagom vindar svalkade. Vi hade inte setts på ett tag så vi hade mycket att prata om, medan vi åt vår sallad.
När vi i kvällssolen återvände till Pålsundet, var stränderna fortfarande fyllda av människor som badade i den varma sommarkvällen. Tack Per och Tea för en underbar sommarkvällstur!
Svalkande vindar från norr och 20 grader halv sju på morgonen, då jag startade vandringen runt Djurgården ute på Blockhusudden. Jag var helt ensam längs hela kanalen men borta vid roddarna var det några som morgonbadade. Innan jag kom fram till Folke Bernadottes bro mötte jag fåren som lugnt och stilla betade längs vägen. Herden satt på en bänk med sina Bordercollies intill sig. Harmoni!
Jag gick upp till slottet och även till Rosendalsterrassen för att fota de vackra sommarblommorna och blev jagad av en stor lufsande och argt skällande hund på väg upp till terrassen. Jag ökade stegen och ´´gick´´ ifrån hunden, som vände hemåt igen.
Min kaffepaus tog jag uppe i skuggan vid kvarnen på Prins Eugens Waldemarsudde. Där satt jag länge och såg ut över den båttrafiken och under hela vandringen lyssnade jag på Paulo Coelhos Alkemisten som jag tidigare läst och som alltid får en att börja tänka lite längre än vanligt. Kanske att det mesta som händer redan bestämt i förväg, att nutidsmänniskan är dålig på tyda och följa tecken i livet. Hur är den han skriver – när man anar något, då upplever man en glimt av allt som redan är bestämt om våra liv. Ja ja…lagom flummigt den här tidiga söndagsmorgonen på min favoritö i Stockholm.
Eftersom jag sovit dåligt på natten så var jag ganska trött när jag kom tillbaka till bilen, men benen var pigga och kunde nästan ha travat på ett varv till. Sträckan runt Djurgården är en mil.
Tidigt i morgon bitti åker jag till Blockhusudden igen, men då för att hämta Lexus
Vecka 27, 2021 - Högsommar i huvudstaden
Vaknade av att regnet vräkte ner och jag tittade på Lexus som låg nere vid mina fötter. Han låg på rygg med alla benen i luften och att gå ut i det här vädret fanns knappast i hans morgonplanering. Vi hade ju sett Spanien-Italien kvällen innan och matchen gick till förlängning och straffar, vilket gjorde att det blev sent för lillkillen som brukar vilja gå och lägga sig i sängen helst innan tio. Nu rastade jag honom vid midnatt, så det blev naturligt att bli kvar länge i sängen den här morgonen.
Förresten, det kändes oerhört fel att Italien gick vidare till EM-final! Spanien var det klart bästa laget och att matchen skulle avgöras på straffar var tråkigt.
Jag fotograferade ängen med hässleklockor utanför min bostad. Älskar platsen där det lilla koloniområdet ligger omgärdat av gamla förvildade trädgårdar. Knotiga äppelträd bildar ett lagom solgenomsläppligt tak över lotterna och marken runt om är vild och vacker. Vårfloran här är magisk och det är nästan så att jag redan längtar till våren igen.
I Ulf Lundells Vardagar, som är hans väldigt personliga dagböcker, läser jag ofta att sommaren inte är hans bästa tid. Om jag ska vara riktigt ärlig så håller jag med honom. Det är en enda lång väntan på att sommaren ska komma, men när den väl är här är det en oerhört kravfylld tid då alla ska vara lyckliga och umgås framför grillen, helst varje kväll. Man ska resa till landet, helst till skärgården och jag ångrar vekligen att jag en gång sålde mitt sommarhus på Rådmansö. Idag är den enklaste lilla sommarstuga löjligt dyr i Stockholms län.
De höga temperturena på 30 grader är jobbiga för både mig och Lexus. Så att våren och hösten är min bästa tid. Men visst står jag ut med att äta frukost på balkongen på morgnarna och gå i shorts och t-shirt varje dag!
På dagen vandrade vi runt Reimersholme i duggregn, det var fortfarande varmt men ändå lättare att andas efter morgonens regn. I början av veckan steg temperaturen aningen för mycket för Lexus och mig och vi vistades mycket framför fläkten.
Den här holmen är egentligen ingen favoritplats för mig, men det är en fin utsikt under vandringen, speciellt när man har Långholmen på andra sidan kanalen. Vi trivdes gott och jag ville dra ut på dagen eftersom jag skulle lämna honom på eftermiddagen.
Det är inte så ofta jag besöker Stockholms innerstad nu för tiden och då menar jag Norrmalm och City. Jag dras i stället oftast till Djurgården, Långholmen, Kungsholmens stränder och delar av Södermalm när jag vill fotografera gröna och blommande rum i huvudstaden. Men idag travade jag runt en stund i de mer centrala delarna av stan.
Nu började jag trots allt min stadsvandring på Södermalm den här gången också, men det blev en kort promenad förbi den fantastiska Öbergska gården vid Torkel Knutssongatan, som jag aldrig kan se mig mätt på. Den stora asken vid grinden böjer sina grova grenar som ett valv in till den grönskande gården med det gamla vackra huset, som är en rest av tidiga 1800-talets största klädesfabrik i Stockholm.
Jag fortsatt ner till Mariatorget för att se planteringarna med sommarblommor. De gick de i ganska tråkiga rosa nyanser tycker jag, så som det ser ut över hela stan i år. Nästa år hoppas jag på blått-lila-grått-vitt, eller i varje fall någon komposition där färgerna skulle kunna bilda harmoni. Det är länge sedan nu tycker jag. Jag vet mycket väl att harmoniska kompositioner kan bli tråkiga i längden, att något bör sticka ut och fånga ens intresse, men nu börjar det snart kännas som om det skulle vara vågat och udda med harmoni.
Ett kort besök på Mosebacke torg innan jag klättrade ner till Gamla Stan. Sommarblomsurnorna kändes lika ointressanta där som planteringarna på Mariatorget, det enda som fick mig att reagera på torget, var när en kvinna kom ut på sin balkong med frukosten, på översta våningen i huset som ligger intill Södra Teatern. Det såg trevligt ut och jag kan tänka mig att hon hade en fantastisk utsikt från sin frukostplats, över torget och säkert ut mot Stockholms vatten.
Nu för tiden tar man sig mellan de historiska delarna, Södermalm och Gamla Stan, över en motorvägsbro av guld och jag kommer aldrig att förstå denna svulstiga och groteska lösning. Men det är ju fortfarande så att staden planeras för biltrafik, på samma sätt som under Norrmalmsregleringen på 50-, 60- och 70-talet, då hela city förvandlades till en kall och själlös plats i vår annars så vackra stad.
Många från övriga delar av landet, blir förvånade när jag lägger ut mina bilder från Stockholms parker och trädgårdar och de har svårt att tro att bilderna är tagen i den stora stökiga staden. Oftast beror det på att de endast besöker city vid sina Stockholmsbesök och kanske även Vasamuseet och Grönan. Så ni utifrån landet som ska besöka Stockholm – titta i min blogg, där finns massor av tips på vackra platser.
Det var lugnt och stilla i Gamla Stan när jag sakta vandrade i medeltidsgränderna den här förmiddagen och vid Järntorget stod som vanligt Evert Taube framför Tessins Södra Bancohus. Det brukar alltid vara någon som fotograferas bredvid Taube-statyn som restes 1985, men idag var det tomt, så jag tänkte att det var min tur att få hänga lite med Evert. Jag fortsatte sedan förbi restaurang Den gyllne freden på Österlånggatan bara några hundra meter från statyn på Evert. Det var hans stamställe och där ´´drack´´ även andra stora vissångare som Olle Adolphson, Fred Åkerström och Cornelis.
Visst hade det varit mysigt att sitta en stund på uteserveringen vid Café Under Kastanjen på Brända tomten, men jag kan ju inte fika ute varje dag bara för att jag är färdigvaccinerad! Att fika i Stockholm är inte direkt billigt, så idag hade jag tagit med mig kaffe och mackor hemifrån och jag tog fikapaus i Strömparterrens vackra trädgård. Där satt jag länge på en trappa den här lite mulna dagen, då ljuset ändå letade sig ner genom de ganska tunna molnen. Ett mispelträd hade planterats och det måste vara det enda i Stockholm, utanför Bergianska trädgården. Det här lilla trädet kommer jag att följa med intresse.
En man stod och fiskade och hade det stora konstverket föreställande en strömming av plast framför sig. Det är konstnären Thomas Nordström som vill väcka frågan om klimatet och den hotade strömmingen i Östersjön.
Det blev ett besök i Kungsträdgården och i Berzelii park också innan jag vandrade tillbaka från Riddarholmen och över Centralbron till Södermalm och Södermälarstrand där jag parkerat bilen.
Nu laddar jag för finalen i Copa America i natt klockan 2, då Brasilien möter Argentina. Nu hoppas jag att Messis Argentina kan vinna den prestigefyllda kampen.
2010 planterades 4000 nya rosor i Tessinparken, i juni samma år invigdes de nya planteringarna av Sveriges främsta rosenexpert Lars-Åke Gustavsson.
De rosor som fanns här tidigare togs bort och innan de nya rosorna planterades schaktade man bort den gamla jorden, dränerade och tillsatte ny jord. Planteringarna har nu också breddats och på så vis har man kunnat komponera med rosorna på ett helt annat sätt än tidigare. Planteringsavståndet är 40 cm för de flesta rosorna och de sitter i sex rader i planteringarna.
Min dotter bor i närheten av den här vackra parken, så jag vistas här då och då, ibland vid caféet och ibland i skuggan av någon av de 150 hästkastanjerna som inhägnar parken. Planteringarna var rensade och fina idag!
Vecka 26, 2021 - Stockholms gröna fikarum
Pelouse är franska och betyder gräsmatta eller gräsplan. Stora Pelousen i Hagaparken är en del av den stora engelska parken som anlades här på 1780-talet. Gustav III lät arkitekten Fredrik Magnus Piper få uppdraget att rita parken. Pelousen här har en yta av 60 000 kvadratmeter.
Strax efter fem på morgonen startade jag min vandring med hyfsat raska steg runt Kungsholmen. Vid Kristinebergs badklippor där jag började, såg jag inte en människa men spår av lördagskvällen och nattens fester syntes tydligt och måsarna kalasade vid överfulla papperskorgar.
Nere på Hornsbergs strand satt några par tätt omslingrade och tyckte nog att morgonsolen störde. Jag minns känslan från när jag var ung och själv satt sådär och tyckte att den nya dagen jagade bort nattens magi.
Borta vid Karlbergs slott festade fortfarande ett gäng unga män och gav ifrån sig de sedvanliga grabbvrålen som hördes över hela Karlbergssjön. Men trots det var det en ljuvlig sommarmorgon. Att vandra så här tidigt får mig att må mycket bra. Temperaturen är lagom, det är nästan tomt på folk och stadens ljud har ännu inte blivit så störande, förutom grabbvrålen vid Karlbergs slott då.
Jag hade tänkt lyssna på några sommarprat under vandringen, men jag hittade tyvärr inte hörlurarna hemma. Istället fick jag gå och tänka över mitt eget liv i stället, vilket ju egentligen är mycket mer intressant än sommarprat från alla möjliga och omöjliga kändisar och halvkändisar. Det brukar vara ganska deprimerande lyssning, men jag gillade Niklas Strömstedts program.
Under den en mil långa vandringen tog jag vattenpauser då och då på favoritbryggor, för att klara av värmen som på slutet vid Fredhällsklipporna började märkas allt mer.
I morgon hämtar jag Lexus igen och då blir vandringarna många, men inte så här långa.
