• 2009
  • 2008
  • 2007

  • Site Meter

    Mitt första fria år, vecka 21 - Gotland

     Kenneth Nilssons lott i Södra Årstalunden
     
     

    22 maj - måndag

     

    Djurgårdsbrunnskanalen kantas av förgätmigej och ängsbräsma och sommarvärmen håller i sig. Jag grämer mig lite för att jag missade söndagens båtparad då mängder av gamla träbåtar gled fram i kanalen. Det var Gärdesloppet den här söndagen och jag trodde att det endast var veteranbilar som skulle invadera Djurgårdsbrunn, men det visade sig även vara gamla vackra träbåtar som fanns på plats. I vanliga fall brukar jag jubla högt om jag ser en enda träbåt som visar sig här, nu var det träbåtskö. Nästa år är även jag på plats!

     

    Det är syrentider och jag besökte Prins Eugens Waldemarsudde i trädgårdens vackraste tid. Hästkastanjer, syrener, äppelträd och tulpaner blommar gudomligt vackert och trots det hopplösa fotovädret med gassande sol, tog jag några bilder. Jag hälsade på trädgårdsmästare Marina en liten stund bland knoppande pioner och det är bråda tider i trädgården nu.

     

    Borta vid Isbladskärret mot skogen, blommar nu den vackra buskstjärnblomman och jag har aldrig sett så stora bestånd av den blomman någon annanstans. Nu är det bara asken, gullregnet och valnötsträden som inte har vecklat ut sina blad, annars är det sommargrönt överallt.

     

    Resten av dagen tillbringar Lexus och jag hemma på tomten, vilade och läste Uffes Vardagar. Tänker att han skriver precis på samma sätt som han gjorde i sin blogg, som fanns för några år sedan fanns att läsa under några månader. Boken är faktiskt som en blogg, på papper!

     

    Vi klippte ligusterhäcken mot sjön.

     

     

    23 maj - tisdag

     

    Kl. 01.47 gick jag upp för att dricka vatten. Natten var ljus och vacker och jag såg att vi glömt kvar den färgglada handduken från Italien på stolen i trädgården. Det såg lite ut som en tavla på Liljevalchs vårsalong.

     

    Det kändes ovant att inte vakna till en klarblå himmel. Tunna moln skymde morgonsolen och det var lite kyligt. Trots det tog jag frukosten ute på altanen när C gått till jobbet. Tänk att både bo och jobba på Djurgården! Pendlarbåten mellan staden och Lidingö går fram och tillbaka på sjön, jag skriver några rader och tar ännu en kopp kaffe.

     

    Det verkar bli samma torka den här försommaren som förra året. Skillnaden är att jag då var ansvarig för Engsholms slottspark, där vattnet kom från en brunn och jag var tvungen att vara försiktig med åtgången. I år slappnar jag av och längtar inte lika mycket efter regn. Nu får den nya slottsträdgårdsmästaren Bruno oroas i stället.

     

    En gammal vit Vaxholmsbåt gick förbi på det stilla vattnet.

     

    Idag tackade jag nej till ännu ett uppdrag. Ett företag som jag tidigare sålt bilder till, ville att jag skulle fota möbler. Först tänkte jag att det skulle nog vara ett bra tillskott i pensionärslönen, men nej. Möbler kan jag nog inte fotografera. Eller jag vill inte! Ibland önskar jag att jag vore mer sugen på att tjäna pengar, men oftast känner jag inte så!

     

    Jag hade gett upp hoppet om att hindra det groteska Nobel Center på Blasieholmen. Låt dom bygga, låt dom förstöra vår vackra huvudstad. Bygg på bara, låt dessa arkitekter få leka vidare i huvudstaden. Wingårdh m.fl. Men så kom domen idag.

     

    Så här skriver SVT på hemsidan: Efter många strider och överklaganden kom idag domen om det omstridda och planerade Nobel Center på Blasieholmen. Mark- och miljödomstolen säger nej till bygget och river upp detaljplanen. Skadorna skulle bli för stora i kulturmiljön på Blasieholmen, enligt domen. Tack så mycket för det! Än finns det hopp om vår stad. Slussen däremot fanns inget att göra åt! Nya Slussen och den breda trafikleden på Skeppsbron är ett fruktansvärt misstag.

     

    På kvällen körde vi upp till Söder och Årstaviken för att se Kenneth Nilssons kolonilott blomma, med blåregnet som klär in hus och staket. Så gudomligt vackert med alla syrener, där de vita passar så bra tillsammans med blåregnet.
     
     
     
     
     Prins Eugens Waldemarsudde
     
    Prins Eugens Waldemarsuddes trädgårdsmästare Marina Rydberg i pionträdgården! 

     

     

    23 maj - onsdag

     

    Sångsvanarna i viken trumpetade vid tretiden på natten och om jag ska bli väckt av fåglar så vill jag hellre höra koltrast eller näktergal.

     

    Jag öppnade dörren ut till altanen vid femtiden och såg att det skulle bli ännu en vacker sommardag. Vattnet låg helt stilla och doften av syrener kändes överallt senare under morgonvandringen. Blommande syrener i olika färger och nyanser, midsommarblomster som tillsammans med hundkäx blir en fulländad kombination.. De gula ryssgubbarna längs stranden har också börjat blomma och rör om lite i harmonin med sin starka färg, men jag gillar dem på något sätt ändå. När vi kom hem hade nordostliga vindar börja smeka in mot Blockhusudden och jag tror att Lexus tyckte att det var skönt.

     

    Klippte gräset och rensade lite ogräs i planteringar.

     

     

     Tänkaren
     
     Vakande på underbara Blockhusudden och öppnade dörren till altanen. Det skulle bli ännu en strålande dag!
     
     
     
     Blått och gult regn tillsammans med syrener i Visby
     
     
     
     25 maj - fredag
     

    Innan vi ställde oss i bilkön till båten, rastade vi Lexus längs en liten vacker sjö i Nynäshamn. På Gotlandsbåten hade vi beställt plats i hundsalongen och jag väntade mig en stökig resa med skälliga och bråkiga hundar. Men tvärtom skötte sig Lexus och alla andra hundar sig riktigt bra under den tre och en halv timmes långa resan.

     

    Så körde vi äntligen iland på underbara Gotland, ön som jag besökt så många gånger sedan jag var liten. Cecilia har en bra deal med hennes kompis och Messis matte, som går ut på att Cecilia tar hand om Messi någon gång och får då låna den fina lägenheten i Visby, som ligger en liten bit från domkyrkan innanför murarna..

     

    Visby visade sig från sin allra bästa sida, med sol och högsommarvärme och när vi installerat oss i lägenheten gick vi direkt till den vackra botaniska trädgården vid havet. Trädgården som omfamnas av stora vackra och spännande träd, är en av mina favoritträdgårdar i Sverige. Jag hade en önskan att tulpanträden skulle blomma borta vid lusthuset, men tyvärr fick jag inte se blomningen nu heller, det var nog lite för tidigt, Den trädgårdsupplevelsen har jag kvar. Inte heller det stora kejsarträdet blommade mer än några enstaka blommar. Men det var annat fint som blommade, som den enormt stora mannaasken, den kaukasiska pimpernöten och äntligen fick jag se det gamla liggande stenkyrke-äppelträdet blomma. Någon tidig ros hade börjat blomma i rekordvärmen och bland markfloran hittade vi den vackra pärlemorfjärvan.

     

    Platanerna, kejsarträdet och flikboken var lika mäktiga som jag minns dem, ja den här trädgården är verkligen att en plats att längta till, under alla årstider.

     

    På kvällen gick vi ner till havet för att se solen gå ner, så som man ofta gör här i Visby, på öns västra sida. Magiskt vackert sänkte sig det glödande klotet i havet, sjöfåglarna rörde sig nästan försiktigt längs stranden och vi tyckte att vi hade det ganska bra...

     

    Burs kyrka på Gotland
     
    Älskade Muramaris
     
     Lickershamn

     

     

    26 maj - lördag

     

    Lexus och jag gick ner till botaniska trädgården igen på morgonen och ut genom kärleksporten för att komma till havet som låg stilla även idag. Vi gick inåt staden, förbi Almedalen, upp till Strandgatan för att sedan passera huset på Lybska gränd där jag ´´förr i tiden´´ brukade bo när jag besökte Visby. När vi gick förbi domkyrkan blev klockan åtta och det vackra klockspelet startade. Nu var det dags för stadens befolkning vakna! Hemma i lägenheten åt vi frukost innan vi åkte tvärs över ön till Ljugarn.

     

    På vägen dit upptäckte vi att Gotland fullständigt dränktes av syrenblomning just nu.

     

    Runt torp och gårdar växte enorma syrenhäckar och buskage i skiftande färger och det var så galet vackert att jag hade svårt att koncentrera mig på körningen. Det blev några stopp efter vägen för att försöka fånga något av det vackra på bild. På vissa gårdar trängde sig syrenerna ända fram till de gamla husen och jag tror inte att föryngringsbeskärning eller putsning av buskarna var högsta prioritet i trädgårdsskötseln här ute på landsbygden. Tack och lov! Syrenerna kändes nästan som heliga, något som inte fick störas. De såg ut att få växa precis som de ville och med den friheten skapa denna fantastiska försommarprakt. Eller så är Gotlands husägare bara lata vad gäller trädgårdsskötsel. Tack och lov för det också i så fall. Jag fullständigt älskar vildvuxna trädgårdarna.

     

    Efter flera veckor med hög värme och klarblå himmel, blev det idag mulet och något svalare. Ett märkligt ljus trängde sig igenom de tunna molnen och det blev perfekt när vi skulle fotografera syrener! På Ljugarns strand fanns spår av enorma mängder backsippor som hade blommat över och jag kan bara tänka mig hur vackert det varit här för några veckor sedan. Vi fotade blåeld och oxtunga som just slagit ut och gladdes även år Rosa rugosa som börjat blomma med sina stora blommor i sanden. Jag vet att växten är ett problem längs många stränder, främst på Västkusten, men det orkade jag inte fundera på nu.

     

    Vårt mål idag var att besöka Cecilias vänner i Hemse, men innan dess skulle vi leta rätt på en liten plantskola där det såldes billiga perenner. Tessans trädgård låg på adressen Rone Tomte 869. Bara att låta GPS:en ta oss dit. I en vägkorsning såg vi en tomt där syrenerna var extra vackra och som fullständigt bäddade in det gamla huset och vi stannade bilen invid vägen. När jag gick ur bilen med min kamera, stannade plötsligt en bil och jag hörde någon ropa från det nedvevade fönstret - här kan du inte stå!

     

    Jag gick mot bilen och såg då att det var lantbrevbäraren som körde ut post på Mörkö, där Engsholms slott ligger, min gamla arbetsplats. Jag visste att han hade ett hus på Gotland, men att jag skulle stöta på honom just här, var knappast något som jag räknat med. Det visade sig att han bodde just intill och hade varit ute och fotograferat fåglar. Han gick i pension samtidigt som jag och ser även han ut att trivas utmärkt i friheten. Ett märkligt möte i en vägkorsning långt ute i Gotlands landsbygd.

     

    Vi kom fram till plantskolan som låg på en gammal gård med lador, hästar och skällande hundar. Ingen verkade vara hemma, men på skyltar uppmanades man att handla och sedan swisha vad det kostade. Knappast något som skulle fungera hemma i Stockholm. Cecilia hittade en del perenner och jag blev nyfiken på den där prickklockan med sortnamnet 'Sarastro'

     

    Jag hade hört att Cecilias vänner skulle bo en nedlagd skola från 1903, strax utanför Hemse och nu fick jag se platsen som låg vackert just intill Rone kyrka, som lär ha ett av Gotlands högsta kyrktorn. Den gamla skolbyggnaden var vacker och skylten ´´Folkskola´´ har tack och lov fått bli kvar. Skolan lades ner för tio år sedan och de köpte fastigheten strax efter. A och J bor på övervåningen som var fint renoverad och alla skolsalar mm. på nedervåningen står tomma, än så länge. Paret driver även ett vandrarhem med fem rum i två byggnader intill. Vi fikade i det enormt stora köket, i huset som har en bostadsytan på cirka 700 kvadratmeter!!! Den parkliknande tomen var enorm och jag förstår nog inte riktig hur det unga paret ska hinna med allt detta. Men som sagt, dom är unga och jag är en pensionär, så vi tänker nog lite olika. Det var ett trevligt möte och jag har idag sett platser på Gotland där jag tidigare aldrig varit.

     

    Hemma i Visby blev det pizza från Isola Bella!

     

    Sen vandring med Lexus bland ruinerna och koltrastarnas sång ljöd över hela gamla Visby.. En hane satt högst uppe på en ruin och sin vemodiga och vackra sång. Ingen annan människa syntes till i våra kvarter.

     

     

    Lexus i det gamla Stenkyrke äppelträdet i Visby botaniska
     
    Finaste reskompisen Lexus!

     

     

    27 maj - söndag

     

    Vi åkte norrut på 149:an. Här ligger hus och gårdar glesare, men även här hade tomterna smyckat med mängder av syrener. Just innan Lickershamn ligger ett raukområde som nu var omgivet av blommande syrener och den kombinationen hade jag aldrig tidigare fotograferat. Vi gick en stund längs den steniga stranden och såg bort mot Gotlands högsta rauk, den 27 meter höga Jungfrun.

     

    Alla har väl sina favoritplatser här på ön och en av mina är Hallshuk med sin höga klint där fyrplatsen ligger. Nedanför finns fiskehamnen och jag minns första gången som jag besökte platsen, när havet låg helt stilla och en fiskebåt anlände sakta till den skyddade hamnen. Magiskt vackert var det då och vackert även idag när vågorna rullade in mot stenstranden.

     

    Vårt tredje stopp idag blev vid Villa Muramaris. Platsen som jag besökt så många gånger och nu ville jag visa Cecilia den magiska och historiska trädgården för att se om det stora blåregnet blommade. Byggnaden brann ner den 18 januari 2013 men har nu byggts upp igen, men det är nog inte riktigt klart ännu. Villa Muramaris som ligger 5 km norr om Visby, uppfördes mellan åren 1915-17 av makarna Ellen och Johnny Roosval. Ellen, född Hallwyl kom från en av Sveriges då rikaste släkter och orsakade skandal då hon skiljde sig för att kunna gifta om sig med Johnny som var en man av folket, senare blev han Sveriges första professor i konsthistoria. Muramaris ägs sedan 1995 av familjen Amér.

     

    Det händer något med mig varje gång som jag kliver in i den här trädgården. En märklig stillhet råder här och trots att jag skulle vilja se en ordentlig uppryckning av trädgården, så är den fortfarande så vacker i sitt förfall. Den klotformade buxbomen och de låga ligusterhäckarna hade ännu inte fått årets beskärning och den här gången växte gräset högre än under mina tidigare besök, men en stor lycka var att blåregnet mot sydfasaden var i full blom.

     

     Mina fina i en puss vid dagens slut

     

     

    28 maj - måndag

     

    Resdag. Högtrycket ligger kvar och det var tropiskt varmt i medeltidsgränderna. Det blev en sista vandring i Visby och innan vi körde ner till båt-terminalen satt vi en stund på Södra hällarna och fikade. Något som vi uppmärksammat under vår vistelse på Gotland är att Lexus inte har haft en enda fästing på sig. Hemma på Djurgården plockar vi fästingar hela tiden på honom. Finaste kärlekshunden Lexus har för övrigt varit helt fantastisk att ha med på den här resan. 

     

    Vi lämnade Gotland med fina minnen med oss hem. Öns syrener tillsammans med blommande gullregn skapade ett blomsterparadis här ute i Östersjön. Stort tack Lena för att vi fick låna din fina lägenhet ännu en gång. Boendet invid domkyrkan innanför murarna är helt perfekt. Nu återvänder vi till ett sommarhett Stockholm!

     

     

     

    Gotland i syrenerna tid

    Burs kyrka
     
     
     

    25 maj - fredag

     

    Innan vi ställde oss i bilkön till båten, rastade vi Lexus längs en liten vacker sjö i Nynäshamn. På Gotlandsbåten hade vi beställt plats i hundsalongen och jag väntade mig en stökig resa med skälliga och bråkiga hundar. Men tvärtom skötte sig Lexus och alla andra hundar sig riktigt bra under den tre och en halv timmes långa resan.

     

    Så körde vi äntligen iland på underbara Gotland, ön som jag besökt så många gånger sedan jag var liten. Cecilia har en bra deal med hennes kompis och Messis matte, som går ut på att Cecilia tar hand om Messi någon gång och får då låna den fina lägenheten i Visby, som ligger en liten bit från domkyrkan innanför murarna.

     

    Visby visade sig från sin allra bästa sida, med sol och högsommarvärme och när vi installerat oss i lägenheten gick vi direkt till den vackra botaniska trädgården vid havet. Trädgården som omfamnas av stora vackra och spännande träd, är en av mina favoritträdgårdar i Sverige. Jag hade en önskan att tulpanträden skulle blomma borta vid lusthuset, men tyvärr fick jag inte se blomningen nu heller, det var nog lite för tidigt, Den trädgårdsupplevelsen har jag kvar. Inte heller det stora kejsarträdet blommade mer än några enstaka blommar. Men det var annat fint som blommade, som den enormt stora mannaasken, den kaukasiska pimpernöten och äntligen fick jag se det gamla liggande stenkyrke-äppelträdet blomma. Någon tidig ros hade börjat blomma i rekordvärmen och bland markfloran hittade vi den vackra pärlemorfjärvan.

     

    Platanerna, kejsarträdet och flikboken var lika mäktiga som jag minns dem, ja den här trädgården är verkligen att en plats att längta till, under alla årstider.

     

    På kvällen gick vi ner till havet för att se solen gå ner, så som man ofta gör här i Visby, på öns västra sida. Magiskt vackert sänkte sig det glödande klotet i havet, sjöfåglarna rörde sig nästan försiktigt längs stranden och vi tyckte att vi hade det ganska bra...

     

     
    Vad säger man? Blåregn, gullregn, syrener i Visby!!! 
     
     
     

    26 maj - lördag

     

    Lexus och jag gick ner till botaniska trädgården igen på morgonen och ut genom kärleksporten för att komma till havet som låg stilla även idag. Vi gick inåt staden, förbi Almedalen, upp till Strandgatan för att sedan passera huset på Lybska gränd där jag ´´förr i tiden´´ brukade bo när jag besökte Visby. När vi gick förbi domkyrkan blev klockan åtta och det vackra klockspelet startade. Nu var det dags för stadens befolkning vakna! Hemma i lägenheten åt vi frukost innan vi åkte tvärs över ön till Ljugarn.

     

    På vägen dit upptäckte vi att Gotland fullständigt dränktes av syrenblomning just nu. Runt torp och gårdar växte enorma syrenhäckar och buskage i skiftande färger och det var så galet vackert att jag hade svårt att koncentrera mig på körningen. Det blev några stopp efter vägen för att försöka fånga något av det vackra på bild. På vissa gårdar trängde sig syrenerna ända fram till de gamla husen och jag tror inte att föryngringsbeskärning eller putsning av buskarna var högsta prioritet i trädgårdsskötseln här ute på landsbygden. Tack och lov! Syrenerna kändes nästan som heliga, något som inte fick störas. De såg ut att få växa precis som de ville och med den friheten skapa denna fantastiska försommarprakt. Eller så är Gotlands husägare bara lata vad gäller trädgårdsskötsel. Tack och lov för det också i så fall. Jag fullständigt älskar vildvuxna trädgårdarna.

     

    Efter flera veckor med hög värme och klarblå himmel, blev det idag mulet och något svalare. Ett märkligt ljus trängde sig igenom de tunna molnen och det blev perfekt när vi skulle fotografera syrener! På Ljugarns strand fanns spår av enorma mängder fältsippor som hade blommat över och jag kan bara tänka mig hur vackert det varit här för några veckor sedan. Vi fotade blåeld och oxtunga som just slagit ut och gladdes även år Rosa rugosa som börjat blomma med sina stora blommor i sanden. Jag vet att växten är ett problem längs många stränder, främst på Västkusten, men det orkade jag inte fundera på nu.

     

    Vårt mål idag var att besöka Cecilias vänner i Hemse, men innan dess skulle vi leta rätt på en liten plantskola där det såldes billiga perenner. Tessans trädgård låg på adressen Rone Tomte 869. Bara att låta GPS:en ta oss dit. I en vägkorsning såg vi en tomt där syrenerna var extra vackra och som fullständigt bäddade in det gamla huset och vi stannade bilen invid vägen. När jag gick ur bilen med min kamera, stannade plötsligt en bil och jag hörde någon ropa från det nedvevade fönstret - här kan du inte stå! Jag gick mot bilen och såg då att det var lantbrevbäraren som körde ut post på Mörkö, där Engsholms slott ligger, min gamla arbetsplats. Jag visste att han hade ett hus på Gotland, men att jag skulle stöta på honom just här, var knappast något som jag räknat med. Det visade sig att han bodde just intill och hade varit ute och fotograferat fåglar. Han gick i pension samtidigt som jag och ser även han ut att trivas utmärkt i friheten. Ett märkligt möte i en vägkorsning långt ute i Gotlands landsbygd.

     

    Vi kom fram till plantskolan som låg på en gammal gård med lador, hästar och skällande hundar. Ingen verkade vara hemma, men på skyltar uppmanades man att handla och sedan swisha vad det kostade. Knappast något som skulle fungera hemma i Stockholm. Cecilia hittade en del perenner och jag blev nyfiken på den där prickklockan med sortnamnet 'Sarastro'

     

    Jag hade hört att Cecilias vänner skulle bo en nedlagd skola från 1903, strax utanför Hemse och nu fick jag se platsen som låg vackert just intill Rone kyrka, som lär ha ett av Gotlands högsta kyrktorn. Den gamla skolbyggnaden var vacker och skylten ´´Folkskola´´ har tack och lov fått bli kvar. Skolan lades ner för tio år sedan och de köpte fastigheten strax efter. A och J bor på övervåningen som var fint renoverad och alla skolsalar mm. på nedervåningen står tomma, än så länge. Paret driver även ett vandrarhem med fem rum i två byggnader intill. Vi fikade i det enormt stora köket, i huset som har en bostadsytan på cirka 700 kvadratmeter!!! Den parkliknande tomen var enorm och jag förstår nog inte riktig hur det unga paret ska hinna med allt detta. Men som sagt, dom är unga och jag är en pensionär, så vi tänker nog lite olika. Det var ett trevligt möte och jag har idag sett platser på Gotland där jag tidigare aldrig varit. Läs gärna mer om A och J:s skola här"

     

    Hemma i Visby blev det pizza från Isola Bella!

     

    Sen vandring med Lexus bland ruinerna och koltrastarnas sång ljöd över hela gamla Visby.. En hane satt högst uppe på en ruin och sin vemodiga och vackra sång. Ingen annan människa syntes till i våra kvarter.

     

     

    Norra Kyrkogatan där vi bodde!
     
     Visby domkyrka
     
    Lickershamn
     
     Lickersham och Gotlands högsta rauk, Jungfrun.
     
    Hallshuk
     
     Syrener vid Hall
     
     

    27 maj - söndag

     

    Vi åkte norrut på 149:an. Här ligger hus och gårdar glesare, men även här hade tomterna smyckat med mängder av syrener. Just innan Lickershamn ligger ett raukområde som nu var omgivet av blommande syrener och den kombinationen hade jag aldrig tidigare fotograferat. Vi gick en stund längs den steniga stranden och såg bort mot Gotlands högsta rauk, den 27 meter höga Jungfrun.

     

    Alla har väl sina favoritplatser här på ön och en av mina är Hallshuk med sin höga klint där fyrplatsen ligger. Nedanför finns fiskehamnen och jag minns första gången som jag besökte platsen, när havet låg helt stilla och en fiskebåt anlände sakta till den skyddade hamnen. Magiskt vackert var det då och vackert även idag när vågorna rullade in mot stenstranden.

     

    Vårt tredje stopp idag blev vid Villa Muramaris. Platsen som jag besökt så många gånger och nu ville jag visa Cecilia den magiska och historiska trädgården för att se om det stora blåregnet blommade. Byggnaden brann ner den 18 januari 2013 men har nu byggts upp igen, men det är nog inte riktigt klart ännu. Villa Muramaris som ligger 5 km norr om Visby, uppfördes mellan åren 1915-17 av makarna Ellen och Johnny Roosval. Ellen, född Hallwyl kom från en av Sveriges då rikaste släkter och orsakade skandal då hon skiljde sig för att kunna gifta om sig med Johnny som var en man av folket, senare blev han Sveriges första professor i konsthistoria. Muramaris ägs sedan 1995 av familjen Amér.

     

    Det händer något med mig varje gång som jag kliver in i den här trädgården. En märklig stillhet råder här och trots att jag skulle vilja se en ordentlig uppryckning av trädgården, så är den fortfarande så vacker i sitt förfall. Den klotformade buxbomen och de låga

     

    ligusterhäckarna hade ännu inte fått årets beskärning och den här gången växte gräset högre än under mina tidigare besök, men en stor lycka var att blåregnet mot sydfasaden var i full blom.

     

     

    28 maj - måndag

     

    Resdag. Högtrycket ligger kvar och det var tropiskt varmt i medeltidsgränderna. Det blev en sista vandring i Visby och innan vi körde ner till båt-terminalen satt vi en stund på Södra hällarna och fikade. Något som vi uppmärksammat under vår vistelse på Gotland är att Lexus inte har haft en enda fästing på sig. Hemma på Djurgården plockar vi fästingar hela tiden på honom. Finaste kärlekshunden Lexus har för övrigt varit helt fantastisk att ha med på den här resan. 

     

    Vi lämnade Gotland med fina minnen med oss hem. Öns syrener tillsammans med blommande gullregn skapade ett blomsterparadis här ute på ön i Östersjön. Stort tack Lena för att vi fick låna din fina lägenhet ännu en gång. Boendet invid domkyrkan innanför murarna är helt perfekt. Nu återvänder vi till ett sommarhett Stockholm!

     

      

    Älskade Muramaris
     
    Lexus, årets strandpojke!
     
     Den första blåelden 
     
    Den gamla skolan i Rone från 1903, som lades ner 2008.
     
    I botaniska trädgården hittade vi den vackra Pärlemorjärvan - Merténsia virginica
     
    Lexus besöker det gamla Stenkyrke äppelträdet i botaniska trädgården
     
    Kaukasisk pmpernöt - Staphyléa colchica
     
    Vi njöt av den fantastiska solnedgången!
     
    Mina fina i en puss vid dagens slut!
     
     Dags att åka hem till Djurgården igen! Du har varit helt fantastisk att ha med som resekompis kära Lexus! 

    Mitt första fria år, vecka 20 - Hänryckning mellan hägg och syren

     Groens malmgårds magiska trädgård

     

    14 maj - måndag

     

    Den skönsjungande koltrasten höll mig vaken i natt. Tidigt frukost på balkongen. Ulvsundasjön låg helt stilla. Flygplanen började lyfta och landa från Bromma klockan 7. Biltrafiken brusar från Tranebergsbron och Essingeleden, men jag hör fåglarna från skogen intill. Tvättstugan. Det låter mycket mer från allt möjligt här hemma i Bromma än ute på Blockhusudden där jag vistades förra veckan. Jag saknar det lugnet, tystnaden och vågorna som bryter mot stranden nedanför tomten.

     

    Tog mig in till stan för att se de vackra träden i Centralbadets trädgård blomma. Syrener, päronträd och prydnadsaplar. Det är egentligen omöjligt att fotografera i det här högtrycket utan moln, då solen vräker sig över stan och skapar skarpa skuggor. Centralbadets trädgård är alltid vacker och idag blommade enstaka röda tulpaner i skuggan under de blommande träden. Jag vandrade vidare bort till Norra Bantorget där parken var prydlig och vacker, tusentals kritvita Narcisser Actea fyllde den västra delen av parken. Actean är av de vackraste sorterna. I den stekande solen blommar allt över i en rasande hastighet nu i år. De flesta prunus och magnolior har blommat färdigt, men nu går hästkastanjerna och syrenerna i blom. 

     

    Tog några bilder på bukettaplarna 'Everest' i Berzelii park och gick in i Kungsträdgården där körsbärsblomsterfesten äntligen är över. Det var nu helt stilla i Stockholms äldsta park, inte ett enda evenemang. Inga försäljningsstånd, inga food trucks och ingen hysterisk högtalarröst i från scenen. Kungsan brukar annars mer likna Gröna Lund än en stadspark nu för tiden. Men idag var det helt stilla, några få som sakta vandrade genom parken och själv gick jag bort till Tehuset under almarna för att njuta av kaffe och macka. I gången ut mot Strömmen fanns mängder av färglada tulpaner i stora urnor och i de nyplanterade planteringarna av Ulf Nordfjell, blommade den vinröda liljeblommande tulpanen 'Merlot' tillsammans med den fyllda blekrosa 'Angelique' - mycket vackert! De formklippta bokarna är roliga trädgårdsskulpturer i de spegelvända planteringarna - Fagus sylvatica 'Gatekeeper'. 

     

    På Akademibokhandeln vid Sergels torg, köpte jag Uffe Lundells nya bok Vardagar. Nu väntar en skön läsning i den här vackra tiden och för att fira boksläppen gick jag ner till Systembolaget under Åhléns och köpte vin. Doppio Passo. Väl hemma på Brommabalkongen började jag läsa och drack lite av det goda vinet. Mitt på dagen! Så kan man göra om man är pensionär!

     

    I boken, som inte är en roman utan en ren dagbok, skriver han bland annat om sin första fru Barbro som tog livet av sig förra våren. Barbro följde mig på Instagram och Facebook och uppskattade mina stockholmsvandringar. Så sorgligt att hon valde att avsluta sitt liv. Det är inte många skönlitterära böcker som intresserar mig nu för tiden. Klas Östergren och Ulf Lundell kommer jag dock alltid att läsa och när jag nu har den här boken i min hand vill jag inte forcera läsandet, utan dra ut på det. Lite i taget.

     

    Den här våren hade jag tänkt att jag skulle följa stadens vår-uppvaknande så noggrant. Finnas med min kamera i varje stadsdel, varje dag och vara på plats när alla växter gick i blom. Nu förstår jag att det är en omöjlighet. Tiden räcker inte till trots att jag är en PJ. Jag får i stället fortsätta som tidigare helt enkelt, att dyka in lite här och där, lite då och då - med min Nikon. 

     

    Sista åren på Engsholms slott, kände jag att mina fotografier blev ständiga upprepningar och nu börjar jag även känna så i Stockholm! Jag tar liknande bilder som jag gjort tidigare år i parker och trädgårdar och jag känner att jag måste hitta nya platser, eller ett nytt sätt att ta mina bilder. Kände mig plötsligt lite foto-trött!

     

     
      
    Centralbadets vackra trädgård på Drottninggatan 88.
     
    Malus sargentii 'Everest' i Berzelii park mot Näckströmsgatan.
     
     
     Kungsträdgården och Stockholms slott.
     
    På Malmtorgsgatan söder om Brunkebergstorg står tre stycken nyplanterade Magnolia 'Galaxy' 
     
     Turkhassel - Corylus colurna vid Brunkebergstorg
     

     

    15 maj - tisdag

     

     

    Det här högtrycket som parkerat över Stockholm i en vecka nu, har gjort att växternas blomning sker i en rasande takt. Jag hinner som sagt inte med att bevaka det som jag tänkt den här våren/försommaren och har känt mig lite stressad, trots att jag är ledig varje dag. Men när jag kom upp till Rosendalsterrassen i morse blev jag trädgårdslycklig igen, nu när jag såg något som blev sådär extra bra. Som när Djurgårdsförvaltningen trädgårdsmästare Cecilia valde så fantastiskt vackra tulpaner till planteringen runt Svan-fontänen uppe på vackra Rosendalsterrassen. 

     

    Jag träffade Cecilia där och jag for runt med min kamera och bara öste beröm över den här kompositionen! Tack för att jag slipper känna att jag upprepar med mina bilder! Det här var något helt nytt och fantastiskt vackert! 

     

    Tulpanerna är:

     

    Belicia, den fyllda vita med rosa kanter.

    Jackpot, den purpurvioletta med rosavit kant.

    Verona, den fyllda gula som doftar så fantastiskt.

     

     

    Jag gick bort mot Waldemarsudde som är en av mina favoritplatser vad gäller häggblomning och även om flera häggar har gett upp med åren, så är det fortfarande en fin plats för häggspaning.

    Spårvagn och tunnelbana tvärs över stan till Hornstull där det exotiska Kejsarträdet blommade, men väldigt försiktigt. Alltså väldigt! Några blommor här och där. Vi får vänta några år på att det ska blomma ordentligt. Jag tror att det är två år sedan det stora trädet planterades utanför gallerian, så vi kan inte kräva för mycket av det.

     

    Högtrycket ligger kvar, 27 grader och stekande sol. Solglasögon och FC Barcelona-keps och nära till vattenflaskan. Jag hade tänkt fika vid Stora Henriksvik vid Långsholmsbadet, men de har fortfarande bara öppet på helgerna. Tråkigt! Det enda café som hade öppet på den här vackra ön idag, var Brofiket vid Långholmsbron, men det är mer som en kiosk. Det blev i varje fall kaffe och en toast i en solstol invid Pålsundet, där båtar gick förbi och folk som stod på surfbrädor och paddlade. Jag satt länge och njöt av frihet och värme. 

     

    Gick sakta över Västerbron och ner till Torlidsplans tunnelbanestation och åkte därifrån två stationer hem till Bromma.

     

     

    Funderar vidare på att jag den här våren hade en lista på platser som jag tänkte besöka där jag tänkt ta bilder av vårblomningen, men att tiden inte räckt till. Det är dags att jag börjar inse att jag inte behöver fotografera allt som är vackert. Jag slängde listan och nu har jag ingen plan alls, utan mina besök i trädgårdar framöver får bli spontana nedslag. Beslutet gjorde mig genast lugnare!

     

    En bäver hade idag tagit sig ända upp på Karlavägen vid Garnisonen. Djurambulansen kom och räddade den stressade bävern som glömt sig under en bil. Med en stor hov fångades den in och släpptes senare tillbaka ner i Djurgårdsbrunnsakanalen. Naturen är alltid nära i Stockholm.

     

     
     
    Djurgårdsförvaltningens trädgårdsmästare Cecilia Adén bland hennes vackra tulpaner på Rosendalsterrassen.
     
     Tulpanplanteringen vid Rosendalsterrassen
     
    På Rosendalsterrassen finns även den här härligt glada planteringen vid näckrosdammen. Narcisserna i den här planteringen är i år - Acropolis, Delta, Double Fashion, Ice King, Lemon Beauty, Manly, Obdam, Petit och Pueblo.
     
    I Rosendals fruktträdgård blommar nu träden!
     
    Häggmarker vid Prins Eugens Waldemarsudde. Jag älskar verkligen hägg och så här skrev jag i min bok Stockholms gröna rum:
     
     
    ´´När häggen sprider sin stank över backarna försvinner jag härifrån´´  skriver Strindberg om tiden i maj då Djurgården omfamnas av vitskummande häggblomning. Pris Eugens udde värms av vårsolen, häggträd böjer sig ut över vattnet och de vita blommorna lyser i grönskan. När tiden mellan hägg och syren infaller går Strindberg och jag i motsatt riktning. Han flyr häggstanken och jag välkomnar häggdoften.
     
     
     
     
     Caféet Stora Henriksvik hade tyvärr inte öppet, utan är endast öppet under helgerna!
     
     

    16 maj – onsdag

     

    Högtrycket och hettans sista dag, för den här gången. 29 grader och vi åkte ut till Tyresö slottspark, Per och jag. Vi skulle försöka med det omöjliga, att med våra kameror fånga försommarprakten i den engelska parken. Jag älskar verkligen den här platsen med stora lummiga träd och med gångstigar som slingrar sig fram i parken. Vid slottet pågick stor renovering av etagerna där restaurangens uteservering ligger och nere i fruktträdgården blommade äppel- och päronträd.

     

    I närheten av bron över till Notholmen var markerna fyllda av gullvivor och jag tänkte på min mor som älskade dessa underbara blommor. Att fota gula blommor i full solsken och i tropisk hetta, var dömt att misslyckas, för mig i varje fall. Jag är verkligen dålig på att fotografera i det här ljuset och jag ville helst stoppa ner kameran i väskan tills himlen börjar fyllas av fluffiga moln igen, eller när dramatiska åskmoln blir bakgrund till blommande växter. Det var i varje fall skönt att sitta ute på Notholmens café och prata om livet en stund, och det gör vi så bra, Per och jag. Efter den tysta och stilla stunden i Tyresö slottspark - det var i stort sett bara vi och en grupp ´´äldre´´ pensionärer med stavar som var på plats - återvände vi till Stockholm och jag kom plötsligt att tänka på att det var onsdag och att just onsdagar har Groens malmgård, med sitt lilla café öppet.

     

    Så fort jag kommer i närheten av den här trädgården blir jag nästan religiös. Eller i varje fall trädgårds/naturreligiös! Av alla trädgårdar jag vet, finns det nog ingen annan plats där jag blir så tagen och helt uppslukad som i det här paradiset. Trädgården är egentligen ganska vildvuxen, även om jag vet att den tas om hand på ett mycket kärleksfullt sätt. Att sköta en sådan här trädgård och bevara charmen, magin och det vilda, utan att den havererar, är ingen lätt uppgift. Att putsa en perfekt skött trädgård är enkelt, men att bevara det vilda, utan att tappa taget, är en konst. Beskärning av träd och buskar är ingen som prioriteras här, eller rättare sagt, det ingår inte i synen på hur en trädgård ska se ut.

     

    Eller vad vet jag, trädgården kanske är mitt uppe i ett förfall, att man har tappat det där taget om träd och buskar och bara låter det underbara förfallet fortgå - i all sin skönhet! För min del så kvittar det, så länge jag någon gång varje år får kliva in i detta undersköna och i dag när häggar, körsbärsträd, aplar och syrener blommade som aldrig förr, fylldes jag ännu en gång av lycka. Jag vill skriva en bok om den här trädgården!

     

    Att sedan bilderna blev ganska dåliga och att jag alltid har lika svårt att förklara i ord vad jag känner här inne, är inget att göra åt!

     

     
     
     Fruktträdgården vid Tyresö slott
     
     Stugan i Tyresö slottspark som kallas Åliden, byggdes på 1920-talet och på en informationsskylt kan man läsa ´´ Förebilden till detta hus finns att hämta i franska bondbyar där 1700-talets kungligheter roade sig med att leka lantliv´´.
     
    Förvildad apel på Notholmen i Tyresö
     
    Kabbleka och svärdslilja i Tyresö slottspark
     
     Tulpaner i Vitabergsparken
     
     

    17 maj – torsdag

     

    Nu äntligen har näktergalen anlänt till Djurgården och sjunger sin märkligt vackra sång inne i Parkuddens parkliknande trädgård. Det var det som fattades för att försommaren skulle vara perfekt.

     

    Vi vistades hela dagen ute i Haninge för att lyssna på föreläsningar och vandra bland mängder av tulpaner. Den här tulpanfestivalen var ett samarbete mellan Haninge kommun och det Holländska lökföretaget Verver och jag fick möjlighet att för en dag tillhöra Kungliga Djurgårdsförvaltningen…! Vi fick se härliga kompositioner av vackra tulpaner och lyssna på intressanta föreläsningar, bland annat av grus-och sandodlaren Peter Korn, som jag har haft lite svårt att förstå om jag ska vara ärlig.

     

    Jag som älskar lummiga och lite stökiga romantiska trädgårdar, hur ska jag kunna ta till mig växter som trivs i sand och grus och i en karg miljö? Men efter att ha hört Peter berätta om sin trädgård och sitt intresse för växter som egentligen klarar sig helt själva, eller nästan i varje fall, så förstår jag hans passion, på något sätt. När hans alp-klipp-växter etablerat sig, behöver det ingen skötsel alls, han vattnar aldrig, sanden är ju alltid fuktig en bit ner och de få ogräs som kommer är lätt att rensa bort.  På hösten måste dock växterna klippas ned och att allt organiskt material måste avlägsnas noggrant, eftersom det inte ska bildas någon jord till dessa växter.

     

    Det var en intressant dag och jag träffade flera trädgårdskompisar, bland annat jobbade Mariana Vodovosoff här i kulturhuset där vi vistades och hon var vår grupps värdinna idag. Tack Haninge och tack Djurgårdsförvaltningen för att jag fick vara med på tulpanpartyt!

     

     

    18 maj – fredag

     

    För en syrenälskare är Skinnarviksberget på Söder ett måste den här tiden. Högtrycket kom tillbaka även om det inte blev lika varmt som tidigare i veckan, men den klarblå himlen gjorde det helt omöjligt att ta bra bilder,  just nu när det är som vackrast i naturen och i trädgårdar. Jag tog trots allt några bilder och filmade lite med mobilen där uppe på berget, där det växer en otrolig mängd syrener, mest vita vilken jag uppskattar extra mycket.

     

    Av någon anledning har vi aldrig träffats tidigare, trots att hon jobbat i Rosendals trädgård i många år. Vi hade pratat om det många gånger och idag blev det äntligen av.

    Rosendals trevliga VD Tin-Tin Jersild bjöd mig och Cecilia på fika i den blommande fruktträdgården och vi hade en riktigt trevlig stund i den blommande fruktträdgården.

     

    Hon berättade bland annat att Anders Stålhand hade varit där dagen innan och att hon tyckte att han och hans sällskap skulle även skulle se det jag skrivit var Stockholms vackraste plantering just nu. Det jag hade skrivit om i bloggen var Djurgårdsförvaltningens tulpanplantering uppe på Rosendalsterrassen, men hon hade missuppfattat och skickat ner dem till Rosendals slottsträdgård i stället. Nu är det fantastiskt vackert även där, men i år var det terrassens komposition som jag älskade mest.

     

    Jag skrev sedan till Anders och förklarade och skickade bilder.

     

     

     
    Tulpanfestival i Haninge
     
    En av Ververs representanter berättade om framtidens tulpaner, att de kommer att se ut på många olika sätt.
     
     Haninge
     
     Rosendals trädgårds VD Tin-Tin Jersild bjöd på fika i den blommande fruktträdgården.
     
    Rosendals trädgård, VD Tin-Tin Jersild och kommunikatör Victoria Lagne.
     

     

    19 maj – lördag

     

    Totalt var 20 Bichon Havanais hundar på plats i en trädgård på Värmdö och Lexus lycka var total när han fick röja runt med alla kompisar i flera timmar. Nu fick jag även träffa hans mamma Ebba, en 8 år gammal lugn och mysig liten dam som mest satt och tittade på när ungdomarna sprang sig trötta. Det blev korvgrillning och fika och hundträffen avslutades med ´´korvträdet´´.  Korvbitar stoppades in i barken på tallar och sedan släpptes hundarna ut för att kasta sig på godbitarna. Det var en trevlig och kul stund hos de gästfria värdarna och trötta återvände vi till stan.

     

     

    20 maj – söndag

     

    I början av veckan blommade häggen som bäst. Syrenerna och stadens alla vackra hästkastanjerna hade just börjat sin blomning. Idag såg jag att häggen har blommat färdigt för den här gången, att syrenerna har sin bästa tid, men att det faller blommor från de 150 hästkastanjerna i Tessinparken. Redan! På Gärdet gjorde min dotter och jag ett hjärta på marken av nedfallna blommor av Prunus ’Kanzan’ , det senast blommande prydnadskörsbärsträdet. Jag minns inte att den här vackraste blomperioden gått så hysteriskt fort under tidigare år. Det måste vara någon slags rekord i år. Högtrycket har verkligen skyndat på växterna att blomma klart. Inget att göra åt, det är som det är! Nu går vi i stället in i en något lugnare period.

     

    För att försöka fånga något av syrenernas tid i huvudstaden, trots det hopplösa fotovädret, åket jag upp på Söder och vandrade runt en stund på Åsöberget. Tidigare i veckan var jag uppe på Skinnarviksberget på den västra delen av Södermalm, nu njöt jag av alla syrener här på den östra sidan av ön. Kvastmakartrappan brukar jag alltid besöka i syrentider och längs parkvägen bort mot Lotsgatan finns stora bestånd av syrener inne på gårdarna och i parkområdet runt omkring. Doften är berusande och när syrenerna blommar tänker jag alltid tillbaka på min koja inne i den stora syrenhäcken på gården där jag växte upp i Norrtälje.

     

    I Vitabergsparken kände jag mig lite obekväm med min kamera en sådan här solig och varm söndag, då många låg på gräsytorna och solade. Det blev ett kort besök där jag mest tittade och doftade på syrenerna vid Mäster Pers gränd och Bergsprängargränd.

     

    Nu packar jag väskan för en Djurgårdsvecka, som blir lite annorlunda eftersom vi åker till en ö i Östersjön på torsdag!

     

     
     Skinnarviksberget på Söder
     
    Från Skinnarviksberget.
     
     Vy från Åsöberget på Söder.
     
     Vita syrener på Åsöberget.
     
     Kvastmakartrappan.
     
    De 150 hästkastanjerna blommar runt Tessinparken på Gärdet.
     
     ...och jag läser vidare!

    Haninge tulpanfestival

     
     
     

    Vi vistades hela dagen ute i Haninge för att lyssna på föreläsningar och vandra bland mängder av tulpaner. Den här tulpanfestivalen var ett samarbete mellan Haninge kommun och det Holländska lökföretaget Verver och jag fick möjlighet att för en dag tillhöra Kungliga Djurgårdsförvaltningen…! Vi fick se härliga kompositioner av vackra tulpaner och lyssna på intressanta föreläsningar, bland annat av grus-och sandodlaren Peter Korn, som jag har haft lite svårt att förstå om jag ska vara ärlig.

     

    Jag som älskar lummiga och lite överväxta romantiska trädgårdar, hur ska jag kunna ta till mig växter som trivs i sand och grus och i en karg miljö? Men efter att ha hört Peter berätta om sin trädgård och sitt intresse för växter som egentligen klarar sig helt själva, eller nästan i varje fall. När hans alp-klipp-växter etablerat sig, behöver det ingen skötsel alls, mer än att de på hösten måste klippas ned och att allt organiskt material då måste avlägsnas, för att det inte ska bildas någon jord till dessa växter, då förstod jag hans passion för dessa växter, på något sätt.

     

    Det var en intressant dag och jag träffade flera trädgårdskompisar, bland annat jobbade Mariana Vodovosoff här i kulturhuset där vi vistades och hon var vår värdinna idag.

      

     
     Tyvärr vet jag inte namnet på Ververs lökexpert!
     
    Virilily pink
     
    Peter Korn och Anders Stålhand diskuter växter!
     
     Dagens värd för Tulpanfestivalen var Mariana Vodovosoff
     
    Skottkärror med tulpaner har placerats ut och tanken är att vem som helst ska kunna välja en ny plats här i byn, åt dessa blomsterkärror!
     
    Trädgårdsmästarna Cecilia, Micke och parkchef Gunnar från Djurgårdsförvaltningen diskuterar tulpaner...eller om det är den stundande lunchen!
     
     
     

    Stockholms vackraste plantering just nu!

     
     
    15 maj 2018
     
     
    Det här högtrycket som parkerat över Stockholm i en vecka nu, har gjort att växternas blomning sker i en rasande takt. Jag hinner inte med att bevaka det som jag tänkt den här våren/försommaren och har känt mig lite stressad, trots att jag är ledig varje dag. Det har även känts som om jag upprepar mitt fotograferande i Stockholms gröna rum. Att jag tagit liknande bilder under tidigare vårar.
     
    Men så kom jag upp till Rosendalsterrassen i morse och jag blev sådär lycklig som man blir när något sticker ut och skiljer sig från allt annat. När något blir bättre än bra. Som när Djurgårdsförvaltningen trädgårdsmästare Cecilia valde dessa tulpaner till planteringen rund Svan-dammen där uppe på den vackra Rosendalsterrassen. 
     
    Jag träffade Cecilia där och for runt med min kamera och bara öste beröm över den här kompositionen! Tack för att jag slipper känna att jag upprepar med mina bilder! Det här var något helt nytt och fantastiskt vackert! 
     
    Tulpanerna är:
     
    Belicia, den fyllda vita med rosa kanter.
    Jackpot, den purpurvioletta med rosavit kant.
    Verona, den fyllda gula som doftar så fantastiskt.
     
     
     
    Trädgårdsmästare Cecilia Adén bland sina tulpaner!
     
    Stora vackra, blommande blodhäggar bildar tak över tulpanplanteringen!
     
    Blodhäggens blommor
     
     

    Mitt första fria år, vecka 19 - Försommarens mirakel

     
     
     
    7 maj - måndag
     
    Efter frukosten hemma på Brommabalkongen körde jag i morgontrafiken genom stan ut mot Djurgården. Att åka den ´´miljövänliga´´ Norra Länken med tre tullavgifter blir för dyrt för en pensionär, så jag valde det billigare alternativet genom stadens centrala delarna för att korsa huvudstaden. Ett mycket märkligt miljötänk av de som styr staden!
     
    Morgonen var fantastisk med sol och värme och träden som grönskar skirt och vackert. Ute på Djurgården tog Lexus och jag en morgonvandring runt Isbladskärret och det är just nu som vitsipporna är som vackrast där. Skogarnas vita mattor tar andan ur mig och jag hoppas att de blommar hela den här veckan. Hemma på tomten tog vi det lugnt och jag solade för första gången i år. Vilade i en solstol! Utan att göra någonting annat. När hände det senast? Båtar gick förbi och vågorna sköljde sakta upp mot stranden här nedanför tomten, så sövande att både Lexus och jag somnade en stund.
     
     
    Dagens långvandring blev bort mot Rosendals slott där narcisser blommade i enorma mängder i planteringarna. Den gula färgen dämpades av de vita sorterna och tillsammans blev de perfekta. Lila hyacinter längs kanterna och tulpaner som nu börjar blomma inne i det fantastiska blomsterhavet gjorde den här Slottsträdgården till ett litet paradis den här morgonen! Vi fortsatte upp mot Rosendalsterrassen och även där börjar snart den stora blomsterfesten. 
     
    I den här värmen måste min vandrarkompis vila med jämna mellanrum och dricka mycket vatten, så vi satt ibland i skuggan under några av Djurgårdens gammelekar och hämtade krafter. Om man som jag bor varannan vecka på den här vackra Stockholmsön och tycker om trädgårdar, så blir det ofta vandringar till Rosendals slott, Rosendalsterrassen. Rosendals  trädgård och Prins Eugens Waldemarsudde, men det är aldrig tråkigt eftersom trädgårdarna förändras för varje dag som går. Det är alltid några nya blommor som slagit ut och alla dessa trädgårdar är fantastiska platser att vistas på.
     
    Eftersom jag älskar hägg och syren, så håller jag koll på knopparna som bara väntar på att få gå i blom. Häggen kommer först, men på vissa ställen blommar de ibland samtidigt. Jag gissar att häggen börjar blomma i slutet av veckan, denna sena vår. Näktergalen bör också komma vilken dag som helst, förra året vid den här tiden så sjöng den redan sin underbara sång under kvällarna här ute på udden. 
     
     
     
     
     
     
     
    8 maj - tisdag
     
    Klockan var strax efter tre på morgonen då jag väcktes av koltrastens magiska morgonsång. När jag tittade ut genom fönstret såg jag hur himlen brann i öster, då solen förberedde sig att gå upp. Det är sådana här morgnar som jag längtar till under hela vinterhalvåret och nu helt plötsligt är vi äntligen här. Visst somnade jag om, men gick ändå upp vid sextiden då Cecilia skulle iväg till jobbet. Lexus och jag som inte jobbar, tog frukosten ute på den soliga altanen i den 12 gradiga morgonvärmen.
     
    Med flera vattenflaskor i ryggan tog vi oss över till den västra sidan av Djurgårdsön och besökte ännu en gång Rosendals slottsträdgård där Djurgårdsförvaltningen nu tagit bort näten runt porfyrvasens plantering då tulpanerna nu har börjat slå ut ordentligt. Av någon anledning blev tulpanerna 'Dreaming Maid' inte lila som trädgårdsmästare Cecilia hade tänkt, utan går nu i stället i rosa, vilket blev väldigt fint det också! 
    Det här är en fantastiskt vacker plats och som jag tidigare sagt - fler borde hitta dit!
     
    Vitsippsmarken mot Skansen hade nu fått sällskap av blommande svalört och det blir en mycket fin kombo i det vilda. Borta vid entrén till Skansen, kändes det som om alla skolklasser i hela Stockholm fanns på plats. Den fantastiska magnolian vid Skansenbutiken är som vackrast nu och förgyller verkligen den lilla gården, där den är placerad. Vi vek av in mot Godthem och Ulla Winblad och vilade i skuggan under en hästkastanj. 
     
    I trädgården gjorde jag en arbetsinsats genom att skyffla ogräs på grusgångar och det är skönt att få jobba lite i lagom doser. Jag har ju alltid tyckt att gångarna i en trädgård ska vara så rena som möjligt, men att sedan trädgården kan vara lite charmigt vild. Kontrasten blir så vacker!
     
     
     
     Tidig morgon, nästan natt på Blockhusudden och koltrasten sitter på pergolan och sjunger.
     
     
     
    10 maj torsdag
     
    Häggens blommor slår ut på sina håll och nu börjar den allra ljuvligaste tiden på året. Begreppet ´´Mellan hägg och syren´´  som är den vackraste tidsangivelse jag vet, kan som bekant vara väldigt kort eftersom de här vackra växterna ibland blommar samtidigt. Jag brukar i stället använda mig av perioden ´´från det att häggen slår ut till dess att syrenerna blommat färdigt´´. Då blir den vackra perioden längre och mindre stressigt! Lönnens blommor faller nu till marken, där maj-smörblomman snart går i blom. Det är så mycket som händer i naturen nu att jag blir yr och det gäller att inte stressa för att försöka se allt som nu händer, utan försöka fokusera på något i taget och bara njuta av försommarns mirakel. Tiden rusar och många av oss tycker att det går alldeles för fort, men vi måste försöka njuta av det som är just nu, i stället för att lägga fokus på det vi inte kan göra något åt! Jag vet, det är lätt att säga för mig som är pensionär!
     
    Idag lämnade vi Djurgården och for söderut till Trosa, som jag bara besökt en gång tidigare och det var för 20 år sedan. Ibland har jag hört jämförelsen mellan Trosa och min hemstad Norrtälje, men trots att jag tycker om min barndomsstad i Roslagen så måste jag säga att Trosa känns trevligare och mer idyllisk än Norrtälje, som växer så fort nu och där stora bostadsprojekt förändrar staden totalt. Småstadsidyllen som fanns när jag växte upp finns inte kvar, även om det fortfarande är mycket vackert på sina håll längs ån.
     
    Vi gick längs Trosaån och beundrade alla vackra gamla trähus längs strandpromenaden. Det var någon slags jippo den här Kristi Himmelfärdsdagen och det var ganska mycket folk i rörelse. Vi åt Västerbottenpaj på Marsipanfabrikens lilla mysiga gård innan vi åkte vidare till Tullgarns slott.
     
    Cecilia har en tidigare arbetskamrat som nu bor i Tullgarns slottsområde och vi träffade Helen en stund när vi anlände till det här vackra kungliga slottet. Vi gick en stund i slottsparken där vitsippor och gullvivor tävlade om vilka som var vackrast den här strålande majdagen. Det var en stillsam stämning i parken med fågelsång och skirt grönskande träd och den vackra ängsbräsman blommade i stora bestånd på ängsmarkerna. Innan vi återvände hem till Djurgården besökte vi Helen och Reine, som bjöd på kaffe i det gamla 1800-talshuset med utsikt över en vacker gammal fruktträdgård och ut över sjön. På vägen hem somnade Lexus i bilen efter alla intryck under dagen och på kvällen kom min dotter ut till Djurgården och vi grillade i trädgården.
     
     
     
    Ett av Trosas vackra hus längs ån.
     
    Cecilia är glad åt shoppingen i Trosa och Lexus har fått upp ett spår!
     
    Tullgarns slottspark
     
     Stinkkallan blommar nu i kärrliknande natur efter vägen en bit ifrån Tullgarn.
     
    De fantastiska planteringarna vid Rosendals slott!
     
    Tulpanen heter 'Dreaming Maid' 
     
     Har Blockhusudden Stockholms blommigaste busshållplats?
     
     
     
     11 maj - fredag
     
    Vaknade med öppet fönster och lyssnade på sjöfågeln i viken och vågorna sköljde upp mot stranden. Något senare satt jag ensam på altanen med morgonkaffet. P2 klassisk musik på låg nivå och strandskatorna spanade nere på bryggan. Solen började värma. Körsbärsträdet vid boden blommar sagolikt vackert och även plommonträdet har nu gått i blom. Mina kära vaknade och gjorde mig sällskap. Häggarna blommar och doften sprider sig över Blockhusudden. Det är gott att leva - trots allt! Som Uffe Lundell sjunger.
     
    Vi besökte den vackra gården vid gamla Allmänna BB på Fiskartorpsvägen för att se magnolior blomma. Stjärnmagnolian blommade fullt ut och även den rosa högre sorten har börjat blomma med sina stora balongliknande blommor och de är vackra tillsammans. Vi fortsätter vår fotoförmiddag upp till Rosendals slott och Rosendalsterrassen som är Cecilias skötselträdgårdar på Djurgåden och jag blir helt trädgårdslycklig av den fantastiska blomning som nu råder där. Vid slottet blommar alla narcisser vidare och nu har även de rosa tulpanerna Dreaming Maid börjat  blomma över narcisshavet vilket blev sagolikt vackert, även om Cecilia trodde att de skulle gå mer i lila som katalogen visade. 
     
    På Rosendalsterrassen blev jag helt knockad av blommande körsbärsträd som tillsammans med stora blodhäggar bildade ett paradisiskt blomsterrum där tulpanerna runt fontänen med Svanen just börjat blomma. Jag tycker nästan synd om alla människor som trängs hos grannen Rosendals trädgård. Här uppe på kullen i blomsterhavet, råder ett stillsamt lugn och jag kan inte sluta att fundera över varför så få personer hittar hit.
     
     
     
    Magnolia 'Galaxy' i Slottsträdgården Ulriksdal.
     
    Cecilia med sin mamma Lotta funderar vilken pelargon de ska köpa!
     
    Till slut hittade Cecila en som nu står på altanbordet ute på Blockhusudden.
     
     Rondellen vid Djurgårdsbron är verkligen fin i år, där tulpaner och kejsarkrona samsas!
     
     Inne på Allmänna BB:s gård blommar vita balkansippor och gula hundtandsliljor tillsamman.
     
     Allmänna BB:S gård på Fiskartorpsvägen.
     
     Magnolian som jag inte vet namnet på inne på BB:s gård.
     
     
     
    12 maj - lördag
     
    Vad vore en lördagsmorgon utan Naturmorgon på P1! Jag lyssnar ute i trädgården under frukosten. Solen och värmen är kvar och jag njuter av den tidiga stillheten. Barfota i daggigt gräs och med blicken ut mot Fjäderholmarna!
     
    Vi besökte Slottsträdgården Ulriksdal för att fika och titta på vackra växter och vi hade en fin stund trots att jag nog aldrig sett så mycket folk där tidigare. 
     
    Ute på Blockhusudden har korna släppts in vid Isbladskärret där de som vanligt ska beta under sommaren. Häggarna blommar allt mer, men Näktergalen har ännu inte kommit! Vi tog farväl av vitsipporna under vår kvällsvandring.
     
     
    Lexus - Cecilias bild!
     
     
     
     
    13 maj - söndag
     
    När jag kom hem till Bromma efter att ha bott en vecka på Djurgården, blommade syrenerna intill söderväggarna. Efter en fantastisk vecka på Blockhusudden ska jag försöka vänja mig med flygplan som stryker över hustaket här hemma och av det ständiga bruset från Tranebergsbron. På Blockhusudden är allt stilla!
     
    Att fotografera i brännande sol från klarblå himmel är en utmaning och nu längtar jag faktiskt efter fluffiga moln! 
     
    Här finns alla 19 veckors dagbok!
     
     
     
     
     
     


    Mitt första fria år, vecka 18 - Vårstädning och blomstervandringar

    Magi i vitsippsskogen på Djurgården
     
    Vild flora i Centralbadets trädgård
     
     Kristinehovs malmgård
     
     
     

    30 april - Valborgsmässoafton

     

    Det här är en klämdag för många som jobbar, men sånt där behöver jag inte bekymra mig om längre. Stämpelklockor, minustid, raster, övertid, klämdagar och semestrar är endast ett minne nu.

     

    Den här veckan befinner jag mig hemma i mitt Brommanäste och idag vandrade jag runt i Vasastan och in en sväng på Östermalm. Dagens 24 296 steg långa vandring började på Sankt Eriksplan och jag smet in på Sinnenas trädgård vid Vasaparken, för att beundra den vita balkansippan som tillsammans med ormhasseln blir ett mycket vackert par. De fyra relativt nyplanterade Prunus Accolade hade just börjat blomma här inne i den vackra lundmiljön och röda tulpaner lyste i de upphöjda planteringarna. 

     

    Jag fortsatte bort till Röda bergen, den trevliga stadsdelen i Vasastan som byggdes i början av 1920-talet och som skiljer sig väldigt mycket från Stockholms vanliga stadsplan med strikta rutnätssystem. Här böjer sig gatorna på medeltida vis och det är stadsplanerare Per Olof Hallman som har ritat området. Han ligger även bakom Lärksstaden, Helgalunden, Lilla Blecktornsparken, Eriksberg och Diplomatstaden i innerstaden. De här kvarteren i Röda bergen med sina små trädgårdstäppor är verkligen trevliga och jag hade önskat att Hallman hade fått rita hela Stockholms stadsplan, i stället för Albert Lindhagen med sitt rutnät. 

     

    Jag vandrade vidare bort mot Norrtullsgatan där jag en gång i slutet av 1970-talet bodde ett år i nr. 57. Innan jag fortsatte in mot City, fotograferade jag scillan och porslinhyacinterna som rinner som en flod ned i sluttningen från Stefanskyrkan i Vanadislunden. Vid Observatorielunden hade alla Scilla sibirica slocknat för i år och jag fortsatte in i Spökparken vid Drottninggatan 116. Där inne hade ny krokus i blå och lila färger planterats i en gräsmatta och i den här lugna parken satte jag mig en stund för att vila. Att sitta på en parkbänk en måndag känns fortfarande lite märkligt, när jag vet att min efterträdare som trädgårdsmästare i Engsholms slottspark är i full färd med vårarbetena. Men så tänker jag att jag är värd den här friheten efter 48 år som trädgårdsarbetare. Jag måste få bort den sista känslan av dåligt samvete nu…

     

    Scillan inne på Adolf Fredriks kyrkogård började också slockna, nu när träden snart börjar grönska och lövverket bli som ett stort grönt tak över stadens kyrkogårdar. Jag gladdes mycket åt vitsipporna som har börjat breda ut sig inne i Centralbadets planteringar. De nyplanterade syrenträden inne i trädgården har klarat vinterns prövningar och kommer säkert att trivas här inne i den vackra cityoasen. De äldre syrenträden längs gången till badets entré har beskurits, då de böjde sig lite väl charmigt över gången förra sommaren och normallånga personer fick huka sig. På Rydbergs restaurang intill trädgården, åt jag en god vegetariskt lasagne.  

     

    I Stureparken på Östermalm blommade de ljuvligt vackra Prunus x subhirtella 'Automnalis' och jag njuter mer av den här körsbärsblomningen än av Kungsträdgårdens nästan galna, fast på sitt sätt vackra rosa alléer. Engelbrektskyrkan renoveras nu, så där blev det ingen fotografering på den bergiga kyrkogården, kyrkan där min mormor och morfar gifte sig på 1920-talet! Jag fortsatte i stället bort till Johannes kyrka, men där renoverades kyrkogården, så jag packade ner min kamera och gick ner till Rådmansgatans tunnelbanestation och åkte hem i stället. Jag som hade tänkt fotografera alla innerstadens kyrkogårdar den här sommaren!

     

    Visst är det bra att byggnader och vägar renoveras i huvudstaden, men det känns på något vis som om det mesta renoveras just nu. Byggarbetsplatser och vägarbeten överallt. Det går tydligen bar för Stockholm och Sverige nu, eftersom det byggs mer än någonsin. Det har inte byggts så många bostäder sedan miljonprogrammet på 1970-talet, hörde jag på radio. Bara i nya Hagastaden byggs 6000 nya lägenheter, varav hälften i Stockholm och den andra hälften i Solna. Jag stod nedanför bygget av det ena av höghuset Norra Tornen som just nu uppförs och som jag kan följa från mitt fönster hemma i Bromma. Det ena tornet kommer att vara 36 våningar högt och det andra 32 våningar. Tornen kommer tillsammans att innehålla 300 lägenheter! Det här är ett spännande möte mellan Stockholm och Solna!

     

     

    Vårstädning med fönsterputsning hemma i Bromma-nästet 
     
    Stureparken
     
     Scilla på Sankt Eriksplan
     
     

     

    2 maj – onsdag

     

    Med fotoväskan på ryggen och med lätta steg den här mulna men sköna vårmorgonen, gick jag upp till tunnelbanan som tog mig in till Hötorget. Igår var jag inne i Centralbadets trädgård för att fota vitsipporna, men jag blev inte riktigt nöjd med bilderna, så jag gjorde ett nytt försök idag och lyckades något bättre.

     

    Det var dags att känna av våren på Södermalm och efter det att jag köpt Söderblandningen på The Tea Centre of Stockholm på Hornspuckeln gick jag över till Maria kyrkogård för att beundra den vackra magnolian. Lönnarna hade börjat blomma i sin härliga limegröngula färg och SMHI lovar värme nu till helgen, vilket kommer att få stadens övriga träd att vakna. Jag vandrade vidare västerut på Södermalm och på Weindels konditori på Varvsgatan 33, åt jag en laxpudding som var helt ok, men miljön där inne var ganska deprimerande! Det var som om det riggats för att Roy Andersson skulle komma in och skjuta några scener för en ny film!

     

    Framför den där gallerian vid Hornstull som ser ut som ett kraschlandat rymdskepp, tittade jag till kejsarträdet som står där som en anonym storstjärna . Trädet har ännu inte blommat sedan det planterades för några år sedan. Jag tror inte att så många som passerar trädet förstår vilken fantastisk skönhet som fått sin plats här. Det kommer att visa sig när den får för sig att blomma framöver. I Monets trädgård Giverny såg jag ett stort blommande kejsarträd för några år sedan och det var makalöst vackert. Här i Stockholm är det verkligen en chansning med det här exotiska trädet, men vi får hoppas att Hornstulls stolthet snart kommer att blomma med sina underbara lavendelfärgade klockblommor.

     

    På Långholmen tittade jag in i Stora Henriksviks trädgård och såg att caféet äntligen öppnat för säsongen. Jag gick även ner till badstranden och platsen där min tidigare favorithägg hade sin plats, innan det fälldes förra våren för att ge plats åt ytterligare några meter badstrand. Det övergreppet på den fantastiska häggen som böjde sig ut över vattnet har jag ännu inte kommit över. Stockholms stad var generösa nog att spara en liten häggplanta och om 10 år kanske det kan böja sig ut över vattnet så som de borttagna beståndet gjorde. Vid Kerstins rosäng en bit därifrån blommade påskliljor i klara färger under den gamla vackra hästkastanjen och jag hittade även fantastiska vildtulpaner inne i den vackra trädgården. Tyvärr var Kerstin inte själv på plats idag.

     

    Egentligen hade jag bestämt mig för att hålla mig borta från körsbärsblomningen i Kungsträdgården där människor klättrar på varandra för att få ta den bästa bilden till Instagram. Men på hemvägen från Söder, stannade jag  trots allt till en kort stund för att ta några bilder just nu när de blommar som bäst.

     

    17 601 steg

     

     

    Vanadislunden
     

     

    3 maj – torsdag

     

    I Bergianska trädgården kunde även jag konstatera idag, att våren är två veckor sen mot vad som är normalt. Under tidigare år hade jag som tradition att vandra runt i den här botaniska trädgården varje 1 maj och när jag ser tillbaka på mina blogginlägg så brukade alla prunusträd då vara i full blom. Visst har några gått i blom nu, men de flesta vilar och väntar nog in helgens utlovade värme. Jag får helt enkelt besöka Bergianska om en vecka igen för att se när prydnadskörsbärsträden skummar som bäst.

     

    Det är alltid fridfullt och skönt att vistas en stund på den här vackra platsen vid Brunnsviken och jag fick trots allt se magnolior som just börjat blomma, den milt gula skenhasseln som också blommade nu och några tidiga rhododendron/azaleor hade vecklat ut sina första blommor. Nu börjar även det Öländska-Gotländska alvaret bli färdigt i sluttningen mot Brunnsviken borta vid Victoriahuset. Det ska bli intressant att följa den här nya delen i trädgården.

     

    Jag funderar lite på vad den här bloggen som nu är 13 år gammal, betyder för mig och vilka dörrar den har öppnat i mitt liv. Den har bland annat fått mig att lära känna och träffa många nya människor och till och med fört mig till den stora lyckan i livet. Däremot undrar jag ibland varför jag inte vågar ge mig hän åt alla de uppdrag som jag skulle ha kunnat kasta mig in i. Uppdrag från tidskrifter mm som velat ge mig olika jobb och för att inte tala om alla förfrågningar om att föreläsa om trädgård och om Stockholm trädgårdar och även att hålla stadsvandringar i parker och trädgårdar, som en efterdyning av boken.

     

    För ett tag sedan tackade jag nej till att tjäna pengar på att ha reklam på bloggen och senast idag tackade jag även nej till en tidskrift som ville att jag skulle skriva en artikel, som i och för sig lät intressant. Men då kom genast det där prestationskravet över mig igen, det som jag kände så starkt när jag jobbade de sista åren och som jag nu helt kommit ifrån. Jag trivs bäst här på min blogg, där jag bestämmer allting själv, där jag skriver vad jag vill och där jag väljer vilka bilder som ska användas. Att det inte ger mig en enda krona som ett tillskott till pensionen, gör mig egentligen ingenting. Det viktigaste är lugnet, kravlösheten, friheten och kärleken!

     

    Det som jag däremot har gjort och fortfarande gör, är att sälja bilder till tidskrifter mm.

     

     

     
     1 maj var jag ut till mina fina på Blockhusudden
     
    Högalidparkens vackra vårängar
     
    Vildtulpaner i Kerstins rosäng
      
    Det blev trots allt ett kort besök i Kungsan...
     
     Magnolia- och bergskörsbärsblomningen var på gång i Bergianska trädgården
     
     Den tidiga och vackra Lundvivan i Bergianska trädgården
     
     Forsythia och Skenhassel i Bergianska trädgården
     

     

    4 maj – fredag

     

    Frukost på balkongen!

     

    Den nya miljöprofilerade stadsdelen Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt just nu. När hela området är klart 2025, kommer det att finnas 12 000 lägenheter i den nya stadsdelen. Jag har följt bygget från det att de första husen stod klara 2012 och har med spänning besökt platsen då och då. Eftersom jag själv aldrig skulle kunna bo så tätt inpå andra människor, så imponeras jag inte direkt av alla dessa hus. Att sedan byggnaderna verkar få se ut hur som helst gör inte saken bättre.

     

    Det skulle kunnat bli så bra när en helt ny stadsdel skapas, med ett sådant här bra läge, men idag när jag besökte Norra Djurgårdsstaden, ville jag bara därifrån. Förr fanns det något som hette skönhetsråd, som skulle se till att nybyggen inte fick ta ut svängarna hur mycket som helst. Jag är absolut inte emot ny arkitektur, men de flesta byggnader som växer upp här ser helt enkelt för jävliga ut tycker jag. Det som jag däremot är intresserad och lite imponerad av, är att en hel del spännande träd används som gatuträd, bland annat katalpa och magnolia. Jag kommer framöver att följa vad som planteras längs gator, i parker och inne på gårdarna.

     

    För att återställa skönhetsbalansen besökte jag Humlegården, där jag såg att Café/Restaurang Debaser som varit till salu, nu målades i en klar blå färg och jag frågade om den barackliknande restaurangen var sålt nu. Det visade sig att de gamla ägarna ska fortsätta ett år till, men nu med i en enklare caféstil i stället för restaurang, vilket passar mig perfekt! I Berzelii park blommade magnolian och på Sturekatten mötte jag min dotter, det gamla anrika konditoriet på Riddargatan 4 och ännu en gång undrar jag om det verkligen är värt 81 kronor för en kopp kaffe och en kanelbulle, även om bullen var god. Fast jag vill inte vara en gnällig pensionär, så jag bestämmer att det var ok!

     

    Storstädning hemma – putsat fönster!

     

    Jag läser i Östermalmsnytt att en 800 kvm stor odling invigts på Garnisonens tak på Karlavägen. Här ska finnas grönsaker, frukt, bär och blommor och det är trädgårdsmästare och författaren Karin Eliasson som ska få taket att gro. Det här måste jag se i sommar!

     

    Vårplanteringen är avklarad i Stockholms 850 urnor och 50 rabatter, och 200 000 plantor på 200 centrala platser kommer att finnas för oss. Sedan 2008 har Stockholm ett tema för både vår- och sommarblommorna och i år är inspirationen från den franska barocken. Det kommer att vara både blommor och grönsaker i urnorna. Färgerna går i orange, vinrött och blått och några av växterna är penseér, förgätmigej, narcisser, kronärtskocka, rabarber och gräslök. Inte så tokigt...!

     

     

     
     På Jaktgatan i Norra Djurgårdsstaden blommar Magnolia
     
     Magnolia som blommar även framför Kungliga biblioteket i Humlegården
     
    Tokyokörsbär i förgrunden vid Humlegårdens lekplats
     
    Berzelii park. 
     
     
    Vårplanteringen är avklarad i Stockholms 850 urnor och 50 rabatter och 200 000 plantor på 200 centrala platser kommer att finnas för oss. Sedan 2008 har Stockholm ett tema för både vår- och sommarblommorna och i år är inspirationen från den franska barocken. Det kommer att vara både blommor och grönsaker i urnorna. Färgerna går i orange, vinrött och blått och några av växterna är penseér, förgätmigej, narcisser, kronärtskocka, rabarber och gräslök. Inte så tokigt...!
     
     
     
     
    Hornstull
     
     
    5 maj - lördag
     
    Nu är vitsippsmarkerna ute på östra Djurgården som allra vackrast och vi hoppas att den vackraste vårblomman ska lysa även den kommande veckan, trots den värme som nu kommit till oss. Lönnen blommar, häggen grönskar och nu börjar naturen vakna på allvar! Vi kan nog se de första häggblommorna i slutet av nästa vecka!
     
    Min dotter och jag besökte Starrbäcksängen på Gärdet, där gårdarna blommade fantastiskt av prydnadskörsbär.
     
     
     
    Vacker gård med blommande bergskörsbärsträd vid Starrbäcksängen/Gärdet
     
    Starrbäcksängen
     
     
    6 maj - söndag
     
    Det är alltid lika trevligt att besöka min systerdotter Therese på gården Westermossen i Roslagen. Här bor hon och hennes Tobias med alla sina djur. Jag har glömt hur många vackra höns de har och även hur många underbart bräkande får, men jag vet att det för ett tag sedan föddes 7 stycker bedårande lamm. Vi firade min lillasysters födelsedag där ute i den värmande solen och det blev en mix av ett härligt möte med släkten och med alla djuren. Lammen fick väldigt mycket kärlek av oss alla. 
     
    Nu väntar en vecka ute på Djurgården och det ser ut att bli sommarvärme!
     
    Cecilia med Abbe!
     


    Tiden går inte, det är vi som rusar fram genom den stillastående evigheten.

     Vitsipporna blommar inne i Cityoasen Centralbadets trädgård!
     
     
    För varje dag som går fylls nu trädgårdar och parker med nyutslagna blommor och det är nu som tiden tycks gå som fortast sägs det. Då använder jag mitt favoritcitat - Tiden går inte - det är vi som rusar fram genom den stillastående evigheten. 
     
    Utan att fundera så mycket mer på tiden, fortsätter jag att vandra runt i stan för att möta våren i de gröna rummen och nu går vi in i Magnolinas tid. 
     
     
     Kristinehovs malmgård
     
    Magnolia soulangiana blommar snart mot väggen till Borgerskapets enkehus på Högalidsgatan 26
     
    Högalidsparkens hav av scilla och vårlök
     
    Vid Hornstull finns det rabarber i blomsterurnorna!
     
    Jag försöker göra som Instagram-proffsen! Fota vattenspeglingar, men det blir såklart inte lika spektakulärt som när motiven är Kungsans körsbärsblomning eller Mariabergets söderhus som speglar sig i Riddarfjärden. Jag låter till och med granitkantstenen och gatlyktan vara med...! Och fimparna! Jag tror att jag håller mig till trädgårdsbilder faktiskt!
     
    Bland kolonilotterna på Långholmen
     
    Nu har äntligen Stora Henriksviks café öppnat för säsongen!
     
    Underbara vildtulpaner på Kerstins Rosäng!
     
    ...där finns även tama tulpaner!
     
    Kerstins rosäng blommar redan vackert med narcisser!
     
    ...och eftersom vi är inne i den bästa tiden för Kungsträdgårdens Prunus 'Accolade' så kände jag mig tvungen att stanna till där på hemvägen!
     
     Studentens lyckliga dag!
     
    På Maria kyrkogård står Evert Taube inbäddad i magnoliablom vid hans grav.
     
    Mariatorgets alltid så förgsprakande försäljning!
     
     Vårplantering på Mariatorget!
     
     

    Sverigeresor 2018

    Klicka på länkarna!
     
    Läckö slottsträdgård - Vecka 30
    Örebro stadspark - Vecka 30
     
    Gotland i syrernernas tid - Vecka 21
     
     
     
     

    Trauttmansdorffs trädgård i april

     
     
     
    20 april 2018
     
    I många år har Cecilia pratat om en italiensk trädgård i Alpdal på gränsen till Österrike, dit en bekant till henne flyttat. Jag minns när jag först såg en bild av trädgården, att jag tyckte att den såg fantastisk ut och vi har pratat länge om att besöka den här relativt nya trädgården som invigdes 2001. Nu i april blev äntligen vår resa av, en resa som krävde en hel del planering eftersom det inte är helt lätt att ta sig till Trauttmansdorff, om man nu inte vill hyra bil vid Gardasjön till exempel. Vi valde dock att ta oss dit med tåg, en ganska trasslig resa med många byten, men vi såg inte det som något problem, utan vi hade bestämt att hela den här dagen skulle vi ägna åt trädgården, resan dit och tillbaka hem till Desenzano vid Gardasjön. Allt från flygresor, tågresror och boende under den här resan har min duktiga dotter skräddarsytt åt oss! Stort tack för det kära dotter!
     
    Den sista delen av tågresan mellan Bozen och Merano i Sydtyrolen, som var slutdestination för oss, var kantad av stora fruktodlingar mil efter mil, där de låga plantorna blommade som bäst och det var oerhört vackert med Alpernas snöklädda toppar som en kuliss i bakgrunden. Framme i Merano som visade sig vara en vacker stad, letade vi efter en buss för att ta oss till trädgården, som låg några kilometer från staden. Jag frågade tre olika busschaufförer om vilken buss vi skulle ta och alla var lika arroganta och otrevliga. Jag älskar verkligen Italiens landskap, trädgårdar, atmosfär och även maten, men folket är oftast inte så gästvänliga. De här busschaufförerna hade fullständigt missuppfattat sitt yrke och borde gå många charmkurser. Bussarna man ska välja är nr.1 eller 4! Så slipper ni fråga!
     
    Men nu skulle det här handla om trädgården och redan vid entrén så såg vi att det här var en mycket speciell plats. Vissa prydnadskörsbär blommade fortfarande, men det som fångade vårt och många andras intresse, var de stora rosa blomsterkornell som var planterade i höga urnor längs vägen och som var oerhört vackra. Plötsligt befann vi oss högst uppe vid slottet och såg ner i dalen där trädgårdens terrasseringar i form av en jättelik amfiteater var något jag aldrig sett tidigare. Tulpanerna blommade i stora fält och längst ner i terrasserna stod ännu en rosa blomsterkornell som ett lysande smycke i Trauttmansdorffs fantastiska trädgård. 
     
    Vi började dock högst uppe där en stig ledde oss till den stora metallbrygga som sträckte sig ut över dalen och varifrån man kunde ta panoramabilder. Sedan vandrade vi nedåt och såg vackra växter från hela världen. Stora fält av gyllenlack och sommarlövkoja växte vackert och effektfullt i sluttningarna. Nere vid dammen åt vi en härlig sparrissallad och drack ett glas vitt vin vid caféet, innan vi fortsatte att njuta av den stora trädgården. Om man noggrant ska undersöka Trauttmansdorff, så bör man ha en hel dag på sig. Den här dagen låg temperaturen runt 27 grader och solen gassade, vilket gjorde oss ganska trötta till slut. Men det var absolut inget hinder för att vi skulle leta upp så många små ytor av trädgården som möjligt. Vi ville se allt! 
     
    Både Cecilia och jag var mycket nöjda med det vi fick uppleva den här dagen och nu låter jag bilderna berätta. Självklart är många bilder tagna av Cecilia och jag tillägnar henne det här blogginlägget. Äntligen fick hon se den trädgård som hon längtar så till!
     
    Om det fanns något negativt här? Egentligen inte, men om jag ska vara lite petig, så skulle jag önska att det använts svart metall som staket och räcken i trädgården i stället för blank aluminium, då hade trädgården fått 10 poäng på en skala 1-10. Nu fick den 9,99 av mig...! Det här var en underbar plats!
     
    Lite historia om hur trädgården kom till!
     
     Den här vackra trädgården som ligger i en solig sluttning, började anläggas 1994 och invigdes 2001. Redan 2005 blev den vald till Italiens vackraste trädgård. På den här 12 hektar stora ytan finns ungefär 100 000 olika växter i de mer än 60 trädgårdsrummen som är uppdelad i fyra avdelningar - solträdgårdarna, vatten- och terrassträdgårdarna, skogsträdgårdarna och Sydtyrolens flora. De allra flesta växter har skyltar med namn och sånt älskar jag, även om skyltarna kanske stör den estetiska helheten.
     
    Slottet byggdes 1850 och är idag Sydtyrolens landsmuseum för turism. Här finns restaurangen Slottsträdgården som har en stor terrass och längs ner vid dammen ligger ett café.
     
     
     Cecilias bild
     
    Den rosa blomsterkornellen lyser som ett smycke i trädgården i april
     
     Äntligen fick Cecilia besöka trädgården som hon så länge velat se!
     
    Den fantastiska blomsterkornellen hälsar besökarna välkomna vid entrén!
     
    Cecilas bild
     
     Cecilias bild
     
    Gyllenlack
     
    Cecilias bild
     
     Cecilias bild
     
    Tulpanen Verona. Cecilias bild.
     
     Sommarlövkoja - Matthiola incana Cinderella Mix
     
     Rosa Banksia luta plena
     
     Akebia växte i pergolor!
     
    Sissi och Cissi!
     
    Sissi - kejsarinnan Elisabeth av Österrike kom första gången 1870-1871 till Trauttmansdorff för den rena luftens skull. Staden Merano var en känd ´´spa-ort´´ för det helande klimatet.
     
    Idag finns flera påminnelser om Sissi i trädgården, som Sissi´s tron varifrån det är en fantastisk utsikt över den vackra dalen med trädgårdarna. Uppe i bergssluttningen finns denna staty av Sissi, som Cissi från Blockhusudden poserar bredvid!                                                                                                                                                                             
     
    Stigarna vid natursluttningen kallas Sissis promenad och vandringsvägen in till Merano har fått namnet Sissis väg. 
     
     
    Härifrån tog vi panoramabilder!
     
    Cecilias bild
     
    Blomsterkornell
     
     


    RSS 2.0
    Related Posts with Thumbnails