Villa Muramaris
Läge: 5 km norr ov Visby
Känsla: En känsla av vemod i den vackra, lite
Växter: Det som stannar kvar i minnet är det fantastiska blåregnet mot väggen på byggnaden, annars inget speciellt spännande i växtväg. Gullregn, olika rosor och en del perenner mot havet.
Historia: Villa Muramaris på Gotlands västkust byggdes mellan 1915 och 1917 av makarna Ellen och Johnny Roosval. Ellen, född von Hallwyl, kom från en av Sveriges då rikaste släkter och orsakade skandal när hon skiljde sig för att kunna gifta om sig med Johnny som var en man av folket, sedemera professor i konsthistoria
Muramaris är Ellens och Johnnys gemensamma skapelse och ömsesidiga kärleksförklaring
Ägare: Birgitta Amér
Film: Se en liten film av Mari Jungstedt där man får se trädgården och där hon berättar om Nils Dardel som målade ´´Den döende dandyn´´ här. Se filmen här.
Hemsida: Villa Muramaris
____________________________________________________________________________________
Paret Johnny och Ellen Roosvals komplicerade kärlekshistoria kan man läsa om i boken ´´Som berusad av din närhet´´ där man får följa överklasskvinnan och officershustrun Ellen Hallwyl-de Mare som träffar Johnny Roosval, ung konsthistoriker med uppåtsträvande ambitioner. De blir så småningom ett äkta par, men vägen dit är lång och konfliktfylld.
Det finns även en bok utkommen 2009 som heter Muramais - en kärlekshistoria.
Vidare finns ett kapitel om Muramaris i Stella Westerlunds fina bok - Gotländska trädgårdar
Ett examenarbete av Niclas Fredriksson berättar om Muramaris anläggningshistoria 1915-1924
Postat av: Yo
Jag fick också ambivialenta känslor för denna trädgård. Kändes tom på nåt sätt. Kan det vara för att den är malplacerad på Gotland? För under Italiens heta sol platsar den absolut. Yo
2009-11-25 @ 14:38:51
Postat av: Ruben
Dina bilder visar iallafall en charmig oas! Men det är ju klart, du väljer dina motiv med omsorg. Bilderna är ju hänförande, och kommer man när blåregnet blommar, måste det ju vara fantastiskt! Däremot, trötta rosor är ju ingen höjdare. Och visst blir man sugen på ett besök om man har vägarna förbi!!!! Jag misstänker, att man ska vara beredd på, att parken inte är stor? /Ruben
2009-11-25 @ 15:44:06
URL: http://rubensrabatter.blogspot.com
Postat av: Leif
Det var väldigt fint där. Du får ta en sväng till capellagården på Öland någongång också. Det är ju Carl Malmstens "skola"
2009-11-25 @ 16:27:45
URL: http://vallby38.blogspot.com
Postat av: Eva Kronvall
Bilderna är ju ljuvligt vackra... Och vilket blåregn! Finns det något underbarare, svårare och mer nyckfullt än blåregn? Vill så gärna ha men vågar inte. Promenerade en gång i maj med käre maken under ett blåregnsvalv vid Forum Romanum - en färg- och doftupplevelse jag aldrig glömmer.
2009-11-25 @ 16:52:10
URL: http://skogseva.blogspot.com/http://
Postat av: Slottsträdgårdsmästaren
Yo: Mm blandade känslor som sagt.
Ruben: Visst är det så att man försöker hitta det vackraste motiven när man fotar, är ganska dålig på att fånga det som är fult och dåligt på bild...även om man ser att det ser lite sömnigt ut bland vissa växter. Du ska absolut besöka platsen om du är på Gotland. Trädgården är inte stor och restaurangen ligger utanför.
Leif: Jag har varit där några gånger...av någon anledning har jag inget på bloggen om platsen.
Eva Kronvall: Det är något jag skulle vilja göra...gå under blåregn i Forum Romanum...det har jag kvar!
2009-11-25 @ 18:47:12
URL: http://gardener.blogg.se/
Postat av: Janne
Riktigt cool trädgård tycker jag!
2009-12-03 @ 15:23:48
URL: http://www.villa-tips.se/
Postat av: Åsa!
Svimma inte av nu, men jag har aldrig besökt Muramaris, borde nog göra det!
2010-02-05 @ 16:51:10
URL: http://bitihopdax.blogspot.com/
Postat av: LN
Tror vi kan ha spanat gråregn samma dag. Finfint o finfintfin ny header..men var sjutton finns det så stora buxbomsplantor? Har ALDRIG varit i närkontakt med så enorma..hm.
2010-02-07 @ 20:20:57
Postat av: Johanna
Jo, jag vet vad jag känner för Muramaris - och där finns ingen ambivalens! Jag arbetade som praktikant i trädgården här för tolv år sedan och grävde fram kalkstensgångar och rensade grus... det kändes som jag medverkade i att avtäcka ett paradis. Tidiga morgnar i stillhet under tallarna och sena kvällar ensam vid flygeln i salongen, med solnedgången över havet bortom fönsterspröjsar och blåregn... Men det är klart: lite melankoli över tidens tand är oundviklig. Om man bara fick ta hand om detta! Här känns det som om jag får ro.
2010-05-05 @ 17:55:08
Postat av: Slottsträdgårdsmästaren
Det låter fantastiskt Johanna. Jag kan riktigt känna känslan att gå in i trädgården under tidiga morgnar och börja arbeta.
Vilken oerhört vacker förstabild.
Dit vill jag åka, definitivt.
Sagolikt vackert. Det känns som om man är nånstans på kontinenten. Kanske är jag den enda som inte hört talas om Muramaris tidigare....
Villa Muramaris - det är något melankoliskt med hus och plats. I maj var det inte särskilt mycket att beskåda i trädgården och man blev utlämnad att "känna". Huset behöver rustas upp för att kunna bevaras och trädgården behöver återigen besjälas. Det känns i hela kroppen en brådska att göra något, nu! Till Dig som äger huset, Gör något!.
/Med gråt i halsen
