Gröna maj välkommen!
En något kylig första maj i Stockholm och jag tänkte fortsätta min tradition att fotovandra i Bergianska trädgården just den här dagen, och det gjorde jag. Men väl hemma med alla bilder på samma växter som jag fotograferat så många gånger...så kändes det totalt onödigt att lägga ut dessa blommande prunusträd ännu en gång.
Nä...så jag drog upp till söder och till Tanto och Eriksdalslunden igen. Parkerade 307:an på Slipgatan som vanligt och hade tänkt vandra runt Årstaviken men mina knän ville inte riktigt hela den sträckan idag, så jag nöjde mig med att klättra i sluttningen där alla kolonilotter finns och det blommade betydligt mer nu än vid mitt förra besök. Här tog jag hundratals bilder på blommande träd och tulpaner mm.
Fick en negativ känsla av de bilderna också men blev lugn av det gröna och när jag såg att häggen gått i blom, så slog det alla andra växters blommor tillsammans. Magnolior av alla möjliga och omöjliga sorter och underbart blommande körsbärsträd fanns överallt, men det var häggen som fick mig på fall!
De två översta bilderna är från platsen där Hans Drost har sitt Refugium och jag känner så starkt för den här lilla trädgården och det gröna huset. Det ser rätt ruffigt ut i trädgården men det är något lugnt och stilla som fångar intresset. Här finns inte denna explosion av färger som man kan se i så många av de små lotterna här. Jag hade tänkt lägga ut bilder som visade kontrasten mot det lugna gröna men jag kunde bara inte.
Nu väntar en ny vecka och jag ska fortsätta att försöka göra vår slottspark lite vackrare än den var förra året.
Backsippor i Tanto
...och Kungsängslilja
Södermalmbornas träbåtar börjar komma i sjön och man sorterar sina vinterprylar och lägger i en ordning som endast dessa båtägare förstår...
Tack för underbara bilder och vacker musik!
Det värmer en frusen själ......
Jo men visst är det så att det enkla ofta är det vackraste! Underbara bilder på svensk försommar :-)
Du är ju en skön prick! Blomsterbilderna i all ära men bäst var den sista bilden plus din kommentar...Skrattar fortfarande! Tack för dagens garv!
När jag jobbade i Sthlm och kom med tåget från Eskilstuna varje dag, så var Tantolunden det första av Sthlm jag såg varje dag. Kul att få de Tantolunden från ett annat håll också. :)
Vad roligt det vore att ha sådana strövtågsområden inom räckhåll!!
Själv har jag legat platt på backen och nästan knäckt nacken..och umgåtts med mina blåsippor.
Lagt upp några bilder på bloggen.
(stanna upp några småpauser och bara njut av tiden, det försöker jag också göra)
Tack för häggen och refugium. Måste ta fram boken och bläddra lite i den. Vi for till Tyresta och gick över bergshällarna där skogsbranden drog fram 1999. Fortfarande får man en känsla av domedag när man går där. Vitsippor och blåsippor såg vi många och några änder. Grönskan ligger lite efter där, närmare havet.
billan: Varsågod!
Fia: Jag gillar färger också...ibland!
Maria: Jag har själv varit båtmänniska så jag vet vilket extremt ordningssinne man utvecklar...
Lena: Kommer man nära så blir det så mycket mer än när man rusar förbi ja
Bojje: Hur går det med sorken?
Kesti: Mycket spännande plats. Jag gick där förra året
http://gardener.blogg.se/2010/september/tyresta-nationalpark-fornborgsslingan.html
Åh så vackert, våren är längre kommen uppe hos dig än nere hos mig i Skåne, ända häggblomman i dag var en liksom inne i en annan buske där en hägg börjat växa, varmare där tror jag.
Fånga dagen, ja nu det är så vackert att det nästan gör ont och allt liksom blommar på en gång, jag vill stanna tiden, bara en liten stund. Fast man ska ta sig tid att njuta det är NU och det är vackert NU. ha en skön kväll/Sophia
Hahaha, sista bilden samt kommentaren innan, var jätteroliga! :-)
Kan minnas doften av Hägg när jag ser bilderna!
Grannens Hägg har inte börjat blomma ännu! Hägg står på min inköpslista i år.
Ha en bra vecka
Mariana
Jag älskar intimiteten i de översta bilderna! Häck- och staketomgärdat tilltalar mig alldeles speciellt. Säkert något att 'psykologisera' över för den som är intresserad av sådant.
Jag håller fullkomligt med i det omöjliga att få själen att hänga med i nuet dessa vårmånader där allt händer slag i slag över huvudet på en medan man själv står på knä med ögonen riktade mot jorden!
Det gäller att vara diciplinerad och ta många micropauser - höja blicken och titta på allt det ljuvliga och lyssna på den intensiva fågelsången. Jag försöker i alla fall...
Eva
Sophia Callmer: Men den här sluttningen är nog flera dagar före med våren än övriga Stockholm.
Linda V: Ordnig och reda!
Mariana: Klart att ni ska ha en massa häggar!
Eva: Då tänker vi lika!
Varken kropp eller själ hänger med just nu, många förkylningar o nackproblem sinkar trädgårdsarbetet, lövhögar och icke nedklippta perenner trotsar de nya skotten i planteringarna. Det är bara att bita i hop o vila färdigt. Det är fint ute i alla fall. Jag har de sista åren ochså fått ett stort behov av att få upp staket, vindskydd o avgränsningar. Jag vill se o visa var gränsen går och kanske få en mysig sittplats i ett vindskyddat o ombonat läge. Små stunder för eftertanke
