Site Meter

Jättedaggkåpa - Alchemilla mollis





Ur boken ´´Perenner i din trädgård´´ av Lena Månsson läser jag att namnet Alchemilla är från 1400-talet och kommer av alkemi. Detta kommer sig av att alkemisterna trodde sig kunna framställa ´´den vises sten´´ ur de vattendroppar som samlas i bladskålen. Släktet har 250 arter och i Sverige finns 24 arter av daggkåpa. Jättedaggkåpan är en ganska sen växt i svenska trädgårdar, den infördes i England från Turkiet 1874 men det dröjde länge innan den blev populär i både England och Sverige.

Jättedaggkåpa är en mycket användbar perenn. Jag vet nog ingen perenn som har så många bra egenskaper, sedan kan man ju tycka vad man vill om blommornas färg mm. Det här måste vara den bästa marktäckare som finns, den ger inte ogräset en chans eftersom bladen så väl fyller ut planteringsytan.

Gult brukar vara svårt att kombinera andra färger med men den här limegrön/gula färgen stör inte bland de andra färgerna i vår stora slänt ...tycker jag i alla fall!
En annan av växtens stora fördelar är att man kan plantera den både i full sol och i nästan helt skuggiga lägen (vet ingen annan perenn med de egenskaperna). Jag har heller aldrig sett någon växtsjukdom på jättedaggkåpan, den ser alltid fräsch ut.

Den härstammar från Östra Karpaterna, Västra Asien och Kaukasus. Den blir 40 cm hög och den trivs i vilken jord som helst men bäst blir den i näringsrik och inte allt för torr jord.



Jättedaggkåpan har på senare år upptäckts av kommuner i landet där de använt den i parker, rondeller mm. just för att den är så tålig och lättodlad. Den vanligaste skötseln är att .....inte sköta den alls, den klarar sig på egen hand. Men om man vill ha en senare blomning så kan man innan den blommat färdigt klippa ner den helt och hållet, med blad och allt och den kommer senare att komma med ännu en blomning. Den här metoden fungerar inte varje år, sommaren måste vara varm med lagom sol och regn. Men för det mesta lyckas det och då blommar den länge på sensommaren också. Att föröka daggkåpa är lätt. Gräv upp en planta som växt något år på platsen och dela den, man får ut mängder av plantor. Görs vår eller tidig höst.


I Blombok av Sune Jonsson läser jag:
Daggkåpan (vår vanliga Alchemilla vulgaris) kallas på flera språk för Jungfru Marie kåpa, men även i dialekter i norra och mellersta Sverige och i Norge.
På tyska heter den Frauenmantel, på engelska bl.a. Lady´s Mantle. Kvinnors använding av daggkåpa ansågs förr ge tillbaka kroppen jungfruliga former! Daggkåpan ansågs också vara ett bra sårmedel.

Dragsjukan (Kalmarsjuka, Västeråssjuka mm.)
Linné berättar att man i Småland beredde ett extrat av örten för att motverka den s.k. dragsjukan (bl.a. kramp i nackens muskler så att huvudet drages bakåt) då den härjade 1754, dvs. mjöldrygeförgiftning som bl.a. yttrade sig i känselnedsättning och muskelkramper, framför allt i nacken.


1800-talets botanister reducerade daggkåpans användning till växtfärgning ´´Det enda hvartill den numera kanske stundom begagnas, är att färga ylle gult (ljus oliv).

Allmänt rekommenderades också daggkåpan som kreatursfoder, eftersom den ansågs ge mer och fetare mjölk än många andra foderväxter. I hushållen gjordes ´´grönkål´´ om våren då bladen ännu var späda.

Register för Dagens växt
.

Kommentarer
Postat av: Katarina

Du har ingen närmare beskrivning på hur man ska göra för att få tillbaka sina "jungfruliga former"?

Nu kan du vara något stort på spåren!!!

Jag rullar mig ju hellre i daggkåpa än använder några av de andra späkningsmetoderna...

2008-08-04 @ 14:12:17
URL: http://kollitott.blogg.se/
Postat av: Slottsträdgårdsmästaren

Katarina: Egentligen är jag för blyg för att citera boken men så här står det ordagrant:

Förr i världen tvättade kvinnorna sina underliv med ett avkok på daggkåpa. Därmed skulle genitalierna dras samman och jungfrudomen bevaras. Likaledes kunde avkoket, om äldre kvinnor tvättade sig med det, återge hängbröst de fasta, runda och jungfruliga formerna.

Du....jag tror att jag lämnar det här området nu....

2008-08-04 @ 14:23:52
URL: http://gardener.blogg.se/
Postat av: Katarina

Kom ihåg att det var du som började :O)

2008-08-04 @ 16:07:33
URL: http://kollitott.blogg.se/
Postat av: The Intercontinental Gardener

Till något annat... Undrar om smaklökarna har ändrats under århundradenas gång? Att man skulle äta daggkåpa låter ju väldigt underligt, bladen är ju nästan ludna. Jag provade kirskål, eftersom det också används som mat, men ack så beskt det var! Och kokade små späda maskrosblommor och åt med smör, men inte var de som lovat (likt sparrisknoppar) heller! Nå ja, något att ta till om recessionen fördjupnar ytterligare.

Postat av: Anna

Vilken användbar och trevlig info om daggkåpa, tackar och bockar! Ska prova att dela min daggkåpa när jag flyttar den. The more the merrier. :)

2008-08-04 @ 18:02:03
Postat av: Slottsträdgårdsmästaren

Katarina: Jo visst!



The Intercontinental Gardener: Tack för de testen av grönska. Smaken har tydligen förändrats som du säger.



Anna: Gör det...!

2008-08-04 @ 21:42:29
URL: http://gardener.blogg.se/
Postat av: Mona

Daggkåpa är en favorit, tycker den är så fin! På skolan hade vi den planterad vid en rödbladig lönn - otroligt vackert :) Och nu ser jag att man kan använda avkok av den också hmm hmm :D

2011-04-20 @ 19:55:17
Postat av: Lilian

Hej! Intressant beskrivning, men jag reagerade på meningen: "Jag har heller aldrig sett någon växtsjukdom på jättedaggkåpan, den ser alltid fräsch ut." Min daggkåpa får ofta bladmögel :-(. Den börjar med enstaka små runda fläckar och sedan blir de fler och fler så att de täcker hela bladet. Då ser planteringen mycket tråkig ut. Vill du, så kan jag skicka en bild, för nu är sjukdomen på väg in :-(



Mvh // Lilian

2011-08-08 @ 07:11:04
Postat av: Pia

Hej! Läste att den kan "ta över". Har du erfarenhet av det? Är sugen på att skaffa till en slänt där jag behöver marktäckare.

2011-11-09 @ 22:14:59
Postat av: slottsträdgårdsmästaren

Lilian: Aj då. Ja skicka gärna in en bild.



Pia: Nej jag har aldrig haft något problem med att den tar över.

2011-11-10 @ 07:21:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0