Vecka 8, 2020 - I kejsarolvonets tid!
17 februari – måndag
Vid Isbladskärret ute på östra Djurgården, såg jag att hägrarna flög vilset kraxande runt sina bon, denna vinter som är som en enda långsam vår. Ännu ett alldeles för tidigt vårtecken! Lexus och jag valde lä-vandringar bort mot Hundudden idag, då Dennis fortfarande bråkar med sin sydväst. 7 grader varmt och kejsarolvonet på Cecilias tomt lyser med sina fullt utslagna ljusrosa blommor.
18 februari – tisdag
Förra veckan axelläkare, idag knäläkare. Mitt vänstra knä som på 80-talet opererades tre gånger efter en olycka, har nu en del artros men annars är det ett fullt fungerande knä, sa den italienska läkaren Riccardo. Bara att höra hans italienska brytning fick mig att längta till Italien med sina vackra trädgårdar.
Med ett mycket bra besked inför kommande vår-vandringar i huvudstaden, gick jag glad och med lätta steg från Sophiahemmet. Vandrade genom Stureparken där ett vinterkörsbärsträd blommade intill tre Prunus Accolade träd, som tack och lov väntar med sin blomning ett tag till.
Funderar ett varv till på min idé att byta lägenhet. Nu när mitt knä ser ut att vara ok, kanske jag inte behöver flytta riktigt än. Tre trappor upp utan hiss kommer nog att fungera ett tag till. Men vissa dagar längtar jag efter något nytt, nya vyer och nya vandringstråk i en annan stadsdel. Andra dagar känner jag att jag aldrig vill flytta ifrån mitt älskade Brommanäste! Att jag ska bo kvar här om jag så ska krypa upp för trapporna!
19 februari – onsdag
En ovanligt behaglig och skön dag på Djurgården. Det kändes som i slutet av mars när Lexus och jag startade vår morgonvandring bland vårblommor och fågelsång. Några minusgrader, som på förmiddagen byttes mot flera plusgrader denna märkliga vinter.
När solen började värma, gick vi elljusspåret runt Kaknästornet. Det känns lite tråkigt att tornet och restaurangen är stängt sedan 2018. Det var något alldeles extra att äta lunch eller fika med den vidunderliga utsikten uppe i det 155 meter höga tornet. Brister i brandsäkerheten var det som gjorde att man blev tvungna att stänga och det finns inga planer på att öppna igen för allmänheten.
Vid Häståkeriets stall borta vid Gärdet var flera hästar ute i hagarna och betade utlagt halm och Lexus ignorerade dem fullständigt. Tittade inte ens på dem fast vi stod alldeles intill, möjligen är han lite rädd för dem. Det man inte ser finns inte! Hemma på udden njöt vi sen av ´´mammas´´ fantastiska morotskaka, som slår alla andra i smak och utseende, av de jag provat på åtskilliga caféer.
20 februari - torsdag
Himlen glödde i soluppgången då jag blickade ut över Stockholm hemma i Brommanästet. Efter frukosten skyndade jag mig ut till Lexus som väntade på Blockhusudden och jag såg hans huvud mellan orkidéerna i fönstret när jag körde upp bilen på tomten. Några minusgrader och en tunn dimma låg över Djurgårdsbrunnskanalens vatten, som nu var helt stilla efter en tid med bråkiga sydliga vindar. Lexus har många träd att besöka i alléerna utefter kanalen och jag har all tid i världen att låta honom nosa.
Dagens andra vandring gick från Rosendal, vidare till Prins Eugens Waldemarsudde, där jag hälsade på Christer Johansson i det gamla trevliga växthuset där sommarblommor mm drivs upp. Där finns mängder av moderplantor till pelargoner, sticklingar och även sådda pelargoner. Det alltid lustfyllt att kliva in i just det här gamla växthuset, där värmen, ljuset, dofterna, den gamla inredningen och radion på låg nivå, gör att det blir extra trivsamt. Trädgårdsmästare Marina var ledig idag, så vi får ses en annan dag, men det var trevligt att träffa Christer som också är en mycket duktig odlare. Sista året (2017) som jag jobbade som trädgårdsmästare på Engsholms slott, kom Wuddens trädgårdsavdelning på besök och jag visade runt dem i ´´min´´ park. Se här!
Utanför i trädgården såg jag att häggens bladknoppar skiftade i grönt…
Vi fortsatte Djurgårdsvägen förbi Skansen och upp Hazeliusbacken, där jag såg årets första krokusar blomma. Vid Rosendals slott kunde jag inte låta bli att fota kejsarolvonet framför slottet igen, de ljusrosa klockorna är ju så fantastiskt vackra. Det är verkligen kejsarolvonets tid nu.
21 februari – fredag
I södra Sverige är det nu meteorologisk vår! Grattis…eller!
Här hemma i Stockholm köpte jag en ny matta till vardagsrummet…
Årets första fästing har hittats på Djurgården. Sveriges farligast djur. Djuret som inte tycks ha någon direkt uppgift här på jorden, inget annat djur äter fästingar. De finns för sin egen skulle helt enkelt!
Nästa vecka blir det snö och jag ser redan löpsedlarna framför mig! Snökanon över Sverige! Mördarsnön från norr!
Vecka 7, 2020 - Stockholm blommar ute och inne i februari
11 februari – tisdag
Under Djurgårdsvandringen idag ropade Cecilia plötsligt - där! Självklart hade kvinnan med blick för allt som händer och syns, sett blåsippor på skaft och med en lysande blå färg, trots att de inte var helt utslagna. Aldrig tidigare har jag väl sett blåsippor i februari…tror jag!
Vårtecknen avlöser verkligen varandra den här vintern och det börjar kännas som om vi slipper snön. Om så är fallet, blir våren mycket märklig, ingen snösmältning med takdropp, inga livsfarliga istappar från taken, ingen dagsmeja, inga snöfyllda blommor på trollhasseln, vintergäck och kejsarolvon. Alla dessa skönheter som har blommat hela denna snöfattiga och varma vinter.
Jag minns flera snöfria vintrar på 70-talet, så jag tror inte att just den här varma perioden beror på klimatförändringar. Då vill jag också tillägga att jag verkligen inte är någon klimatproblemförnekare, utan tror att vi människor är på god väg att fullständigt förstöra den här vackra planeten. Även om plastindustrin redan på 1950-talet utvecklades stadigt, så minns jag inte plast under min barndom. Jag minns däremot att min mamma slog in köksavfall i tidningspapper, som veks ihop till ett snyggt litet paket innan det kastades i sopnedkastet. Plastpåsar och plastförpackningar fanns helt enkelt inte. Nu flyter det omkring enorma plastöar ute i haven, plast som aldrig bryts ner. Det sägs att redan den första plasten som tillverkades en gång i tiden fortfarande finns kvar i kretsloppet, utan att på något sätt brytas ner.
Från elände till något roligt. Idag bokade vi boende inför vår snabbresa till Sofiero i maj. Där ska vi bland annat se Claus Dalbys vårlökutställning i tulpanernas tid, då den danska mästaren är på plats. Vi hoppas att det även blommar några rhododendron i den magiska ravinen i slottsparken. Det kändes oerhört lustfyllt att planera en vårresa till Skåne och om tre månader drar vi söderut! På hemvägen kommer vi att stanna på ett ställe som för mig är mycket främmande, men vad gör man inte för sitt ressällskap!
Efter att ha sett Mandelmann på TV ikväll, blev jag nästan sugen på att se en tung Norénpjäs…
12 februari – onsdag
Cecilia skickade en bild när Lexus invigde den nyrenoverade bryggan nedanför hennes hus på Blockhusudden. Nu har Cissis brygga även fått en bänk att sitta på.
TV-serien The Capture var riktigt spännande…
13 februari – torsdag
Kortisonspruta i axeln! I min kallelse till Capio Sankt Göran trodde jag först att läkaren hette Axel Armbåge, eftersom det stod med versaler. Tyvärr hette han inte så.
Knädoktor nästa vecka!
Fotograferade blommande körsbärskornell nedanför Alviks torn.
14 februari – fredag
Det är 34 dagar kvar till vårdagjämning och 40 dagar till trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar i Älvsjö. Nu börjar rastlösheten bli riktigt påtaglig och även om vi har och har haft något av en förvår hela vintern, längtar jag efter den riktiga våren nu. Snödroppar, vintergäck, kejsarolvon, trollhassel, persisk blåstjärna, körsbärskornell och här och där till och med körsbärsträd blommar i Stockholm. Men nu räcker det med sensationsblomning, jag vill ha normaltid på krokus och narcisser framöver.
15 februari – lördag
När gråvädret känns som värst och när stormen Dennis kastar upp hårda vindar ända hit till huvudstaden, gjorde vi det bästa av den här lördagen genom att bege oss till blomsterprakten i Slottsträdgårdens Ulriksdal. För en gångs skull var det jag som skulle handla något. Min mamma hade alltid Streptocarpus, alltså kornettblommor i sitt köksfönster åt öster och eftersom jag har mitt vardagsrumsfönster åt samma väderstreck, så tänkte jag att jag för första gången skulle välja de blommor som min käre mor en gång hade. Tre stycken blev det och i korgen lade jag även tre ytterkrukor som jag tyckte om.
Vi fikade som vanligt och fikahunden Lexus fick ett ben som vi hade med. Det kändes verkligen uppiggande att vandra bland alla blommor och som vanligt är allt så fint arrangerat i växthusen.
Vi landade sedan i Brommanästet, där JAG lagade mat, för ovanlighetens skull!
Vecka 6, 2020 - Lång och trogen tjänst
3 februari – måndag
Oroväckande kyla har dragit in i Stockholmsområdet, temperaturen var till och med under 0-strecket på morgonen när jag åkte mot Djurgården!!!
Vid stranden nedanför Rosendals slott, träffade Lexus och jag Cecilia och hennes arbetskamrater på Djurgårdsförvaltningen. Det är storröjning i backarna vid sjön och naturen öppnas upp på ett fint sätt.
Efter att ha fotat det blommande kejsarolvonet uppe i Rosendals slottspark, vandrade vi vidare och passerade Skansen innan vi återvände till Rosendal där vi parkerat bilen. Det var en helt ljuvlig vårpromenad denna märkliga vinter.
På vår senare promenad ute på udden, träffade vi Tommy Berggren med sin hund och vi pratade en stund om hundar och den konstiga vintern. Att han är 82 år är svårt att tro!
4 februari – tisdag
Jag visste att vinterkörsbärsträdet blommade lite försiktigt redan i januari på Karlaplan, men idag när jag åkte förbi blev det tvärbroms och spontanparkering för att kunna fota trädet som var översållat med underbara rosa blommor.
Dagens glada nyhet var annars att GB ska börja sälja Igloo cola igen i sommar! 88:an och Magnum får kliva åt sidan, nu blir det isglass som gäller igen!
5 februari – onsdag
På morgonen när jag kom ut till Blockhusudden var Cecilia och hennes dotter Julia i full färd med att piffa inför besöket på Stockholms slott idag, då hon ska ta emot guldklocka av Kungen. 30 år som trädgårdsmästare hos Djurgårdsförvaltningen för lång och trogen tjänst. Cecilia började som 18-åring efter att ha utbildats sig på Säbyholm och efter en tid flyttade hon in i sin första lägenhet på Djurgården, i orangeriet vid Rosendal.
Så här skrev jag i blogginlägget om Cecilias högtidsdag:
Nu har Djurgårdsförvaltningens trädgårdsmästare Cecilia Adén jobbat i 30 år på Södra Djurgården och i morgon tar hon emot guldklocka för lång och trogen tjänst av Kungen och Drottningen på Stockholms slott. Nog borde det väl avfyras 30 kanonsalvor från Skeppsholmen för att fira Cissi i morgon!
Cecilia började jobba hos Djurgårdsförvaltningen redan som 18-åring, då hon just gått ut trädgårdsutbildningen på Säbyholm och det skulle inte förvåna mig om hon år 2040, får ännu en guldklocka då hon jobbat i 50 år på Djurgården, kanske då av Drottning Victoria.
Det finns många duktiga trädgårdsmästare hos Djurgårdsförvaltningen och alla har väl sina specialområden inom trädgård. Cecilia är allmänt mycket kunnig, men har sin specialitet att komponera fantastiska sommarblomsplanteringar, men även lökplanteringar på våren.
2018 gjorde hon Rosendals slottsträdgård till en romantisk dröm, som tog andan ur en romantiker som mig. Året efter överträffade hon sig själv när hon tog i med starka färger och skapade en blomsterprakt som kommer att finnas i minnet länge hos de som besökte den vackra slottsparken 2019. Troligen kommer denna komposition att dyka upp på andra platser - utanför Djurgården nu i sommar!
Jag med många andra väntar med spänning på vad Cecilia kommer att hitta på nästa gång i Rosendals slottspark och på Rosendalsterrassen! Känn ingen press! Dina två största fans, din kära Lexus och jag kommer med kameran när det börjar blomma på dina områden igen!
Stort grattis och en varm kram Cecilia!
Lycka till hos Kungen i morgon.
Jag hämtade Lexus och innan vi åkte mot Brommanästet gick vi runt Lötsjön i Sundbyberg, denna lite kyliga men underbara förmiddag.
7 februari – fredag
Det är inte så ofta vi ses, men när det väl händer är det alltid lika trevligt. Kamrat Per, som jobbar i Gamla Stan och jag åt en mycket god lunch på nyöppnade italienska restaurangen Portofino på Kornhamstorg. Vi pratade om livet, minnen och om framtiden. Men innan vi träffades vandrade jag runt lite i medeltidsgränderna, hälsade på Järnpojken vid Bollhustäppan och konstaterade att det var väldigt många ryska turister i gränderna. Är det semestertider för ryssar nu?
Stockholms smalaste gränd, Mårten Trotzigs gränd med en bredd på 93 cm, var tidigare en historisk och mystisk liten medeltidsgränd, men har på senare år förvandlats till en plats för fritt klottrande. Turisterna tycktes älska att fota i gränden, men jag mådde inte alls bra när jag gick trapporna ner mot Västerlånggatan. Ung konst säger några, klotter och förstörelse säger jag!
På Köpmangatan ligger Samfundet S:t Erik som bland mycket annat ger ut årsböcker om Stockholm och jag hade helt glömt bort att se vad boken från 2019 handlade om. I fönstret skyltar dom med Per O. Hallman – stadsplanekonstens förnyare! Årsboken handlar alltså om min idol bland stadsplanerare, mannen som skapade de trevligaste kvarteren med slingrande gator, som i medeltida stadskärnor. Mäster Hallman skapade Helgalunden, Röda bergen, Lärkstaden, Eriksberg, Lilla Blecktornsparken mm. En motreaktion mot 1800-talets rutnätsstad.
Jag brukar tänka om Hallman hade hunnit före Lindhagensplanen som innebar en stad av rutnät, vilken underbar huvudstad vi skulle haft. Visst tycker jag om Stockholm som staden blivit, men många platser vill jag helst blunda när jag passerar. På de slingrande gatorna och de vackra byggnaderna i Hallmans kvarter infinner sig genast en trivsel som borde vara självklar i varje stad. Nu har jag spännande läsning framför mig.
8 februari – lördag
Det är tradition att besöka vårsalongen på Liljevalchs, men i år var det mer ointressant än vanligt, när Cecilia och jag försökte hitta några verk att tycka om. Fikastunden inne på Café Skroten efteråt var däremot lika ljuvlig som vanligt.
9 februari - söndag
Helgen avslutades med ett ilsket oväder med mycket hårda vindar och regn!
30 år i Södra Djurgårdens gröna rum!
Vecka 5, 2020 - Blommande vinter
27 januari – måndag
Gryning i mars månad. Koltrasten sjunger utanför mitt sovrumsfönster och jag vet inget bättre ljud att vakna till. Men denna januarimorgon vid sjutiden, kändes sången nästan lite skrämmande. Jag vet att januari många gånger har varit varm under tidigare år och att koltrastar sjungit redan i december vissa år, så jag kanske överreagerar. Vi lär nog få vinter så det räcker innan våren är här på allvar. Så sjung vidare du trast!
På Adolf Fredriks kyrkogård blev det ännu mer vårkänning, då mängder av vintergäck blommade tillsammans med små öar av snödroppar. Här finns en av innerstadens tidigaste vintergäckblomning, men i januari har jag aldrig sett dem blomma på kyrkogården där Olof Palme och Hjalmar Branting ligger begravda.
Med ovanligt pigga ben vandrade jag från Odenplan till Adolf Fredriks kyrkogård, Centralbadets trädgård på Drottninggatan 88, Vasagatan, Kungsbron, Kungsklippan och till Bergsgatan, där jag fikade på Kungsholmens mysigaste café, Wilhelm kaffebar med sina fantastiska mackor. Längre västerut på Bergsgatan hämtade jag ut mitt nya pass vid Polishuset och hur jag kunde godkänna fotografiet i passet är en gåta…
Monty Dons nya serie om amerikanska trädgårdar, har jag nu njutit av i tre avsnitt/tre timmar på YouTube. Det finns egentligen inte någon amerikansk stil vad gäller trädgårdar, så som i Italien eller Frankrike, utan i Trumps stora land blandar man stilar från hela världen. Jag var tveksam om jag skulle tycka om just den här serien, eftersom allt annan han gjort är av världsklass. Att han nu skulle nosa rätt på trädgårdar i Nordamerika kändes vågat! Men jag njöt både av hans som vanligt underbara sätt att presentera och bedöma trädgårdar och att det faktiskt fanns några riktigt fina trädgårdar over there! När ska Monty göra en serie om svenska trädgårdar?
28 januari – tisdag
Nu när mina ben inte längre värker, blir min idé att byta lägenhet inte så akut som för några veckor sedan. Tre trappor upp utan hiss är inte alls något problem längre, men visst borde jag väl såklart planera för framtiden och byta till ett hus med hiss. I 33 år har jag bott i Brommanästet och det blir nog trots allt svårt att välja bort platsen där jag trivts och fortfarande trivs så bra.
Men idag vandrade jag omkring i Hornstull och tittade på några adresser som finns med i min byteskarusell på nätet och jag fastnade för ett läge 5 trappor upp, nära bron över till Långholmens grönska. Det visade sig också att det endast var 100 meter till bageriet på Verkstadsgatan där stans godaste kanelbullar bakas, vilket ju är ett stort plus! Där skulle jag absolut kunna bo, men att triangelbyten ska stämma för alla tre parter är komplicerat!
Jag vandrade vidare till Tantos koloniområde, där jag bland annat besökte Ulf Gråbergs fantastiska lott i barockstil, där låga, friska och fina buxbomshäckar bildar symmetriska mönster. Det är en plats som sticker ut mest bland alla Årstavikens 500 små trädgårdslotter. Planen var att gå bort till Skanstull, men jag vek av och gick Rosenlundsgatan och Hornsgatan bort till Mariatorget, där mitt favoritcafé i den här delen av Söder ligger – Chic Konditori på Swedenborgsgatan 1. Jag blev kvar en stund på detta enkla gamla kondis med sina underbara bakverk.
29 januari – onsdag
Klockan 9 släpptes biljetterna till Ulf Lundells sommarturné och den 14 augusti står vi på Skansen och lyssnar på mannen som jag följt sedan Vargmåne 1975!
30 januari – torsdag
Hängde med Lexus på Udden. Fram på dagen besökte vi Prins Eugens Waldemarsudde och fotograferade vintergäck som blommade i täta mattor nedanför Galleriterrassen.
31 januari – fredag
Jag följer Medelhavsvåren nu när jag har årskort till Edvard Andersons växthus och idag kollade jag in hur långt den hunnit. Anemone coronaria blommade vackert med en varmröd färg just intill Sangiovese-vinstockarna som började knoppas.
Trollhasseln vid japanska dammen blommade som om det vore mars månad, men media har självklart tappat intresset för vårlika januari, nu när Coronaviruet sprider sig över vårt klot. Första smittade personen i Sverige idag. Är det naturens straff för hur vi behandlar djur på dessa märkliga marknader.
1 februari – lördag
Vi möttes av ett kaos när vi anlände till Danys home ute på landsbygden i Botkyrka. Det var stor utförsäljning i ladan som är fylld med inredningsprylar och det verkade halva Stockholm ha koll på. Vägarna runt ladan var som en enda lervälling i regnet och bilar stod i kö åt alla håll i jakten på en parkeringsplats längs vägarna. Cecilia placerade sig i kön in till ladan, medan jag och Lexus efter en stunds letande hittade en plats för bilen på en äng. Sedan promenerade vi en stund i regnet längs en naturstig, innan vi försökte torka upp i bilen. Dagens inredningsfynd – en ljuslykta!
2 februari – söndag
Vi morgonvandrade i solen vid Minnebergs strand och jag fotade blommande kejsarolvon. Tyvärr blev bilderna med de bästa motiven suddiga. Jag gör ett nytt försök nästa vecka! Vid Alvik såg Cecilia (som ser det mesta omkring sig) körsbärskornell som nästan gått i blom. Väldigt svårt att med kameran få fokus på dessa små blommor, trots det vanliga fotoknepet. Försöker igen nästa vecka. Denna Cornus mas är en av vårens tidigast blommande buskar, men i början av februari har jag aldrig sett den blomma!
