Den första vårveckan i april blev skön och behaglig ute på Djurgården, där fågelkonserterna blir allt mer intensiva inne i vitsippsskogen. Vi kallar skogen mellan Blockhusudden och Manilla så, eftersom den senare i april bjuder på en vit markflora som blir en av vårens höjdpunkter. Lexus och jag vandrar där varje morgon och på en speciell plats stannar vi alltid en stund och lyssnar på taltrastens fantastiska sång. Det är en omöjlighet att rangordna vem av fåglarna som sjunger vackrast, men taltrasten tillhör dem som jag tycker allra mest om. Bofink, rödhake och koltrast är andra skönsångare här i skogen. Vi hittade vitsippor i knopp, men även några utslagna i skyddade söderlägen på andra platser. Under helgerna är så klart Cecilia med på vandringarna, på vardagarna måste ju någon jobba...

 

Mitt andra år i pensions-frihet känns lugnare och mer behagligt, än förra årets eufori. Jag börjar bli van med mitt nya liv och går inte längre omkring och tänker på att jag är fri och jag vet att min efterträdare på Engsholm är en duktig och omtyckt trädgårdsmästare, så jag släpper den parken nu. Fina minnen från den vackra platsen finns det gott om här på bloggen, som här till exempel!

 

I Cecilias trädgård pysslar jag lite och nu har vi stängt in hela tomten med svart tunt rådjursnät. Lexus kan inte komma ut och rådjuren kan inte komma in! Han får nu mer springyta och tulpaner och rosor får förhoppningsvis tid på sig att gå i blom framöver. Det stora kejsarolvonet blommar fantastiskt nu på sjösidan och många stannar upp en stund på strandpromenaden för att beundra skönheten.

 

I Nordiska museets park, blommar fantastiska mattor av scilla och jag tränar vidare på min nya kamera och tycker nog att vi börjar hitta fram till en vänskap, även om det är en bit kvar. Vårlöken blommar med sin lysande gula färg i parkmarkerna och får nu även sällskap av den mer intensivt gula svalörten som är både älskad och hatad. Häggens svällande bladknoppar har på vissa platser försiktigt börjat öppnas sig och vecklat ut sina första späda blad. Älskade hägg! Min favorit bland våra vildväxande träd! Jag vill inte stressa fram tiden tills de blommar, men visst längtar jag!

 

Veckans skönaste stund var när vi tog ut kaffet, filten och boken till altanen. Nu kan jag äntligen börja sitta ute igen och lyssna på vågorna som sköljer upp mot stranden nedanför tomten, titta på båtar som passerar, lyssna på fåglarna och njuta av solens värme. 

 

Veckan avslutades ute vid Bosse Rappnes Slottsträdgården Ulriksdal, där vi hade en mycket trevlig stund när vi firade min dotter som fyllde år. Blommor och fika är alltid en bra kombo!