Vecka 24, 2018 - En ny bok om Stockholms parker
11 juni – måndag
För första gången på mycket länge vaknade jag till en molnig morgon. Värmen är kvar och jag välkomnar verkligen molnen. På väg ut mot Drottningholm såg jag att träden inte mådde bra längs Drottningholmsvägen, från Stora Mossen till Brommaplan. Flera lönnar såg riktigt trötta ut. Några helt avlövade. Vet inte om det är den extrema torkan som ställt till det, men det kan ju såklart vara en bidragande orsak, om träden redan innan mådde dåligt av någon annan anledning. Från Brommaplan och ut mot Drottningholm såg jag även hästkastanjer som såg sjuka ut och jag blir rädd att det skulle kunna vara den fruktade kastanjemalen som kommit till stan. Men vi hoppas att det är torkan och att träden återhämtar sig när det någon gång i framtiden börjar regna. Det måste verkligen komma regn snart annars blir det stora problem på många håll, främst för växtligheten i naturen och självklart för lantbrukarna. Det utlovade regnet ikväll och i natt, uteblir! Inte en droppe ska det komma och torkan kommer att fortsätta visar tiodygnsprognosen.
Ute i Drottningholms slottspark förundrades jag ännu en gång av den märkliga beskärningen av lindarna som utfördes under vårvintern. Jag antar att jag måste lita på att experter tagit hand om den här mycket komplicerade beskärningen, för att träden ska utvecklas som det är tänkt. Men jag kan inte hjälpa att jag tycker att det ser nästan komiskt ut just nu. Det här är tydligen alltför avancerat för mig.
Torrt även här i slottsparken. Gula gräsmattor. Fontänerna gick igång klockan 10 samtidigt som jag gick till slottscaféet och drack gott kaffe och åt en helt ljuvlig kanelbulle. Det var jag, en stor grupp högljudda asiatiska turister och en skolklass, som var besökare på Drottningholm den här morgonen.
Tog bilen upp till Söder, parkerade på Torkel Knutssongatan och gick upp till Monteliusvägen för att fota utsikt med blommande fläder i förgrunden – precis som jag alltid brukar göra den här tiden. Tyvärr hade de inte blommorna slagit ut helt och hållet ännu. Förutom allt klotter och skräp, var det fint på en av Stockholms bästa utsiktspromenader och jag tycker mycket om Söder, men jag kan ibland bli riktigt trött på allt klotter och på den kraftiga nedskräpningen. Synd på så vackra historiska miljöer. Väljer att inte skita ner bloggen med bilder på klotter och skräp, utan riktar som vanligt kameran mot de platser som klarar sig.
Jag läste att Vintervikens växthus, kolonilotterna intill och även parkerade bilar i området blivit vandaliserade i helgen. Det finns mycket godhet hos oss människor, men det onda märks hela tiden.
12 juni - tisdag
Ännu en underbart mulen morgon, men sen skingrades molnen och under hela dagen brände solen igen, på allt levande som kämpar för överlevnad i hettan. Fortfarande inte en droppe regn i långprognoserna.
När jag närmade mig Linnéplanteringen i Humlegården såg jag på håll att där fanns mängder av människor med gult lysande arbetskläder. Äntligen ogräsrensning tänkte jag!
Det visade sig vara en stor grupp unga sommarjobbare som tog upp högar från rensningen som tidigare hade utförts. Nu vill jag verkligen inte vara den där gnälliga pensionären och jag tycker att det är strålande att ungdomar får jobb i stadens parker. Men en sådan här viktig plantering nu när turistsäsongen är igång, borde nog rensas bättre. Mycket bättre!
Jag försökte förstå varför baldersbrå/ogräs fått vara kvar tätt intill de nyplanterade stäppsalviorna runt statyn. Kan tanken vara att det inte är bra att ha öppen jord nu i torkan? Det kliade verkligen i fingrarna på mig att få rensa och släppa de salvior som planterades i höstas fria, så att de slipper konkurrens från ogräset. Vore det inte för att jag tycker så mycket om den här platsen och för den här planteringen runt vår stora blomsterkung, så skulle jag väl inte bry mig. Och det är ju faktiskt en strålande idé att plantera stäppsalvia här.
I prydliga Berzelii park planterades sommarblommorna idag, runt en annan favoritstaty. Jöns Jacob Berzelius, den berömde kemisten och vetenskapsmannen som gett namn åt parken vid Nybroplan. Jag tog lite bilder innan min dotter kom ut från sitt jobb och mitt expertråd sponsrade sin pensionerade pappa med lite nya kläder! Tack kära dotter!
Vid Lusthusparken mitt emot Nordiska museet har Djurgårdsförvaltningen börja plantera sina planteringar i olika färgteman. Den gula sattes igår och i dag planterades den vita rabatten. Tyvärr var Malin, Kerstin och sommarjobbarna på lunch när jag kom dit. Jag vandrade vidare utefter stranden bort mot Rosendals slott, där Cecilia planterade sommarblommor runt den stora porfyrvasen idag. Där fanns självklart också hennes vän och vapendragare Heidi och även sommarjobbarna Calle och Anna. Cecilia placerade ut sin tänkta komposition och jag tror att det här blir minst lika vackert som förra året. Jag återkommer när plantorna växt till sig en aning. Uppe på Rosendalsterrassen hade planteringen runt svanenfontänen planterats igår och den blev då genast kallad för VM-plantering, på grund av blå salvia och gul nemesia som nu skapar svenskt hopp om att gå vidare ur gruppen med Tyskland, Mexiko och Sydkorea.
På väg mot Café Ektorpet på Waldemarsudde, gick jag en sväng i Rosendals trädgård, där det rensades och fixades. Rosenträdgården ser lite trött ut även i år, men det blommade vackert och rosorna gillar ju den här eviga solen. Mitt tänkta kaffe vid Ektorpet blev i stället en god ekologisk lager, som jag njöt länge av i skuggan under ekarna. Mitt sista uppdrag idag var att se om Wuddens japanska ligustersyren blommade. Det är så skönt med dessa senblommande buskar, men tyvärr så verkar den inte blomma alls i år. Det vilar säkert under det här året och blommar säkert med full kraft nästa år igen.
13 juni – onsdag
Det byggs bostäder på väldigt många platser i Stockholm just nu och idag tog jag bilen ut till Kvarholmen för att känna lite på det nya bostadsområdet med det fantastiska läget mittemot Djurgården. Från Djurgårdssidan har jag under flera år följt hur det märkliga området växt fram mittemot östra Djurgården och idag såg jag i stället underbart gröna Djurgården från Kvarnholmen.
Kvarnholmen, där nya bostadshus blandas med gamla tegelbyggnader, har den absolut vackraste utsikten av alla nya områden som bebyggs i Stockholm just nu. Härifrån kan man följa fartyg som anländer från skärgården och rundar Lidingö, förbi Fjäderholmarna och in till Stockholms stadsgård. Här finns fortfarande den gigantiska tegelbyggnaden Qvarnen Tre Kronor kvar, som var centrum för Sveriges bageriverksamhet i nästan 100 år.
Kvarnudden är inte färdigbyggt ännu, men jag får ungefär samma känsla här som i Norra Djurgårdsstaden, Hammarby sjöstad och vid Hornsbergs strand – att det är för trångt. Att man bor inpå varandra. De som lever här måste verkligen trivas med närheten till sina grannar! Eftersom jag själv bor i en lägenhet helt utan insyn, blir jag nästan skräckslagen när jag ser hur folk packas ihop i de nya bostadsområdena. Men – utsikten från Kvarnudden är makalös!
För flera år sedan besökte jag ganska ofta Hässelby slottspark och konstaterade varje gång att den historiska slottsparken sköttes mycket illa. Men sedan 2015 har trädgården sett prydlig ut och idag var inget undantag. Eftersom jag är allergisk mot dåligt skötta grusgångar, så blev jag lugnad av dessa perfekt skötta ytor. I planteringarna blommade pioner och iris och lavendeln var på gång. De fantastiska granhäckarna har ännu inte beskurits i år, men de ser oerhört friska ut i den torka som nu råder. Vi borde använda låga granhäckar oftare i trädgårdar här i Sverige tycker jag, i stället för att envisas med buxbom och liguster! Vad säger ni i Drottningholms slottspark? Låga granhäckar i stället för den besvärliga buxbomen? Häckarna i Hässelby slottspark som planterades på 1960-talet, är enligt min mening mycket vackrare än buxbom. De kräver dock en årlig beskärning - som alla andra häckar och jag måste nog åka ut igen, när de är nyklippta.
Så den här trädgården vid musikslottet, med restaurang-, utbildnings-, hotell- och konferensverksamhet, som bland andra ägs av Tomas Ledin, är ett riktigt smycke bland Stockholms parker idag!
Jag minns då trädgården var dåligt skött och när jag 2011 skrev i ett blogginlägg, då Ledin just blivit delägare: Tomas, sparka av dig sandalerna av plast nu och på med jobbarskorna och börja renovera planteringarna i den nedre terrassen, för du vet att sommaren är kort! Så det är bäst att sätta fart!
Jag tror att han lydde mig…
En ny bok om Stockholms parker och trädgårdar har idag släppts under högtidliga former på Strömparterren. Den heter Vårt gröna Stockholm och det bjöds på bubbel, en god kaka och körsång under ett av mina favoritträd i Stockholm. Den fantastiska hästkastanjen som står här majestätiskt på parterren nedanför Stockholms slott. Det började regna en aning, så kompis Per och jag blev inte kvar till slutet.
Så här beskrivs boken:
Vad vore Stockholm utan alla sina grönområden, parker, friluftsområden, lekparker och milsvida strandpromenader?
I Vårt gröna Stockholm berättar Bengt Edlund hur stadsträdgårdsmästare och medarbetare berikat och inspirerat staden till stora satsningar för ett hälsosammare klimat, rikare friluftsliv och nöjen.
Stadsdel för stadsdel beskrivs stadens gröna oaser med tips om var man kan vandra eller bara avnjuta utsikten, sol och bad.
Boken presenterar också hur parker och grönområden planerats och utvecklats från 1600-talet fram till våra dagar.
Boken är ett omfattande verk på 382 sidor och är inte på något sätt en bild-inspirations-bok, utan här finns tack och lov massor av spännande och intressant text. Vid signeringen av boken samtalade jag en stund med författaren Bengt Edlund, född 1927 och verksam inom stads- och parkplanering i hela sitt yrkesliv.Han kände igen mig och berättade att han i sin bok nämner mig och min bok Stockholms gröna rum, på flera ställen.
Jag kommer genast att kasta mig över den här boken och tror att jag kommer att älska den!
14 juni – torsdag
Det doftar av schersmin i vår stad!
Ibland letar jag efter nya vandringar i boken Alla dessa promenader i Stockholmstrakten och jag har länge funderat på vandring nr. 33 - Villapromenad i Djursholm och Stocksund. Idag var det äntligen dags och jag tog Roslagsbanan från Östra station ut till Altorps station och gick sedan ner mot sjön (saltsjön).
I boken hade jag läst om stora villor ritade av kända Stockholmsarkitekter som Erik Josephson och Ragnar Östberg och jag startade min 8 kilometer långa vandring utefter den berömda Strandvägen för att spana in dessa stora bostäder. Längs den här vägen bor säkert några av de rikaste personerna i Stockholm. Alla dessa palats med stora parkliknande tomter utstrålar verkligen makt och rikedom och alla stora städer har ju sådana här gräddhyllor. Själv kände jag mig lite obekväm och vilsen och började plötsligt längta efter små slitna och sneda gamla trähus inbäddade av vildvuxna syrener. Sådana bostäder imponerar mer på mig. Men självklart är många av dessa stora byggnader fantastiska, det är nog mer en fråga vart man känner sig hemma och även om jag inte riktade kameran mot de största och lyxigaste husen, så fångade några av de som jag tyckte om på bild.
Men vilsenheten vände när jag efter Sveaviken hittade en gammal sliten brygga där två gräsänder låg och sov. Jag tog fram min kaffetermos och mina mackor och satte mig på den gamla sneda bryggan. Funderade lite över varför jag tycker så mycket om slitna gamla hus och bryggor som ibland nästan är helt fallfärdiga. Jag är medveten om att det här är ett romantiskt tänkande, som inte fungerar i verkligheten. Det är ju såklart svårt att leva i ett ruckel. Men det är något med förfallet som är så vackert. Något förfall bland de stora husen i Danderyd och Stocksund, hittade jag inte. Tvärtom var det hantverkare i vart och vartannat hus som renoverade eller byggde på något nytt.
När jag närmade mig Stocksund blev känslan en annan. Jag vandrade på grusvägar längs vattnet och det kändes mer levande här. Här fanns även bitar av skog kvar bland alla inhägnade tomter och byggnaderna var inte lika vräkiga som längre ut mot Djursholm, även om vi fortfarande pratar om stora och hysteriskt dyra bostäder. Om jag ibland kände mig lite vilsen idag, så hade jag ändå vattnet inpå mig hela tiden och utsikten mot innerskärgården var helt fantastisk utefter hela den här långa Strandvägen.
Visst borde jag ha gått upp till Djursholms slott och även till Cedergrenska tornet, men jag gick i andra tankar och missade vägen upp till dessa byggnader. Det får bli nästa gång. Kanske när naturen sprakar av färgade höstlöv. Den vackraste platsen idag hittade jag intill Cedergrenska parken. Här låg Skogshyddan, eller Cedergrenska parkvillan som den också kallas och här doftade det av schersmin och en fruktträdgården var vackert belägen intill. Hit vill jag återvända nästa år i maj då träden blommar.
15 juni – fredag
Jag läser i Östermalmsnytt att i tre månader ska robotgräsklippare testas i Humlegården. Det är ett projekt där Östermalms stadsdelsförvaltning, Kungliga Djurgårdsförvaltningen, Husqvarna och Stockholms stad samarbetar. Även i den stora rondellen vid Roslagstull kommer en robot ta hand om klippningen i sommar. Speciellt i Humlegården slipper nu de kringboende störningar från motorgräsklippare. Jag måste åka in och se dessa robotar framöver.
Nu börjar Fotbolls-VM och vi har 63 matcher framför oss! Spanien-Portugal 3-3.
En vilodag. Inga utflykter. Vistats på balkongen med kaffe och den nya intressanta och välskrivna boken Vårt gröna Stockholm.
16 juni – lördag
Jag ser en hel del på Fotbolls-VM och jag lider med världens bästa fotbollsspelare Messi, som spelar i ett så dåligt landslag
På eftermiddagen såg jag Rosendals slotts nya sommarblommor. Det är redan riktigt fint, men när de växt till sig så kommer det att bli fantastiskt! Tyvärr har rådjur ätit en den och tyvärr verkar de även ha börjat acceptera Trico Garden. Ska jag börja tvivla på det för mig tidigare 100% säkra medlet mot rådjur som äter upp rosenknoppar? Trots upprepad besprutning med det miljövänliga Trico Garden, har de ätit av rosenknoppar på flera rosor på Blockhusudden.
Det var vecka 24! Nu väntar en Djurgårdsvecka!
Tack för den vackra rundvandringen.
Mina favoritfärger på blommor lila-blått, vitt och grått är med.
Tycker också att det byggs för kompakt överallt, alla kan se vad grannen ser på TV eller äter verkar det som.
Måtte det inte vara kastanjesjukan som kommit till er. I stan har den skövlat dom mesta av kastanjerna.
Ha de gott på Djursholm i veckan och ha en fin midsommar.
Tack så mycket Britt och jag önskar även dig en fin vecka och en trevlig midsommar! Men Djurgården är det Britt...inte Djursholm!
Måste ha varit lite förvirrad där, beror nog på vätskebrist i form av regn, även om vi fick 10 mm inatt.
Givetvis ska det vara ha de gott på Djurgården i veckan med Cecilia o Lexus.
Tack för ännu en trevlig och inspirerande veckorapport! Blir lite konfunderad över en av bilderna under onsdagsavsnittet; "Bostäder i Kvarnudden. Katarina kyrka på Södermalm i bakgrunden". Var är den tagen? Om det är Kvarnholmen som avses får jag bara inte ihop det...
Ja men visst ska det vara Kvarnholmen Annika, jag har ändrat nu. Tack! Jo men jag står i bostadsområdet på Kvarnholmen och fotar in mot stan.
Aha! Det är ju så mycket nybyggt på Kvarnholmen med utsikt åt alla väderstreck men nu förstår jag var ifrån bilden är tagen!
Du ska veta att det är mycket intressant att följa dina vandringar! Lärorikt! - om växter, beskärning 😉, platser - geografin! osv. Dina intryck berikar! Tack!
Men vad roligt att höra Christina!
Tyvärr fick jag också erfara att rådjuren åt upp de flesta av mina tulpaner i våras, fastän jag hade besprutat dem med Trico Garden.☹
Älskar verkligen att bläddra igenom dina foton så himla vackert 😍
Ja men vad tråkigt Peggy! Trodde ett tag att vi fått ett perfekt medel som kunde rädda rosor och annat.
Vad glad jag blir Sabina!
