Site Meter

Mitt första fria år, vecka 22 - Näsduksträdet och Plensas skulpturer

Varje morgon den här veckan har jag druckit mitt morgonkaffe ur min nötta kopp på balkongen. Visst är det fint med kvällssol, men jag älskar de här soliga morgnarna.
 
 
 På Kerstins äng finns det vackra vita midsommarblomstret
 
 Rosen Frühlingsduft på Kerstins rosäng
 
Kerstin på sin Rosäng på Långholmen. Läs mer om Rosängen här!

 

 

29 maj - tisdag

 

Den tropiska värmen vägrar att släppa greppet och torkan blir säkert ett stort problem även i år, mest för lantbrukare och helt klart även för trädgårdsägare som inte har tillräckligt med vatten till sina trädgårdar.

 

Började dagen med att ta en fästingspruta på vårdcentralen. Nummer 4.

 

Sjön låg helt stilla och solen brände in på min balkong när jag låg i solstolen och läste en stund. Efter ett tag insåg jag att det var omöjligt att vistas där i hettan, så jag gick in och snickrade ihop blogginlägget om vår Gotlandsresa i stället. Fram på dagen tog jag tunnelbanan in till Fridhemsplan och gick ner till Mälarpaviljongen vid Norr Mälarstrand för att träffa kompisen Per. Vi skulle ´´ta en öl´´ i skuggan och prata en stund. Trädgården vid den här populära strandrestaurangen var som vanligt mycket fin och vi träffade trädgårdsmästare Christina Björk som hade besök av Cecilia Liljedahl. Vi bestämde att jag ska fotografera trädgården när sommarblommorna kommit och då det inte är så mycket folk. En tidig morgon alltså!

 

Per och jag skiljdes åt vid Rålambshovsparken, han skulle gå hem till sitt Söder och jag skulle gå bron över till mitt näste i Traneberg. Solen brände som en gasolbrännare över mig uppe på bron.

 

Det stora arbetet på Fridhemsplan, med att bredda trottoaren på Åhlénssidan, är klart och trots att jag är bilist i Stockholm, så välkomnar jag att bilarnas utrymme krymps. Städer är sedan mitten av 1900-talet helt anpassade för biltrafik, nu får gärna gång- och cykeltrafikanter ta mer plats i gatunätet.

 

 

30 maj – onsdag

 

Vaknade efter en natt med dålig sömn. Min lägenhet högst upp i fastigheten är helt insynsskyddad och jag störs inte på något sätt av grannar, men sovrummet ligger inåt mot grannhusets balkonger och under varma sommarnätter måste jag ha fönstret öppet. Förr bodde fler yngre personer i det huset, som under varma sommarnätter ofta satt ute balkongerna och pratade och det var då helt omöjligt att sova med öppet fönster, trots värmen.

 

Det har varit lugnt i flera år, men två nätter i rad nu, har det vistats en man på sin balkong som långt in på natten sitter och röker och med jämna mellanrum hostat en rosslande rökhosta så att det ekat mellan husen. Sista gången jag tittade på klockan i natt var den halv två. Jag hittade ett par öronproppar, men hörde ändå ljudet av den hostan och det var mycket nära att jag hade vrålat något ut i natten, av ren ilska. Det är vid sådana tillfällen som jag tänker på ´´Gubben i stugan´´ som ensam levde sitt liv i tystnad, med endast naturens ljud omkring sig, där ute i södra Dalarnas skogar. Nästa vecka vistas jag på Blockhusudden där nätterna är tysta!

 

Väderrapporteringen blir enformig den här försommaren. Klarblå himmel och hett. Efter en lång frukost på balkongen, åkte jag in till Humlegården och nyfiken gick jag mot Linnéstatyn för att som vanligt se vad som händer i den stora perennplanteringen. Jag tycker att jag alltid hyllar våra parker och trädgårdar i Stockholm och jag tycker verkligen att de har lyft sig med hjälp av plantering av bra växter de senaste åren. Både träd, buskar, perenner och sommarblommor. Som vanligt skiljer sig olika trädgårdsarbeten väldigt mycket från varandra. Att rita trädgårdar har självklart en hög status, landskapsarkitekten är lite av en konstnär när idéerna växer fram på ritningarna. Att anlägga trädgårdar och att plantera allt från träd till sommarblommor har också hyfsad status, men att sköta trädgårdar har knappt någon status alls. Skötsel får inte kosta så mycket och ´´vem som helst´´ kan väl rensa ogräs, vattna och klippa gräs, brukar det heta.

 

Idag blev jag faktiskt besviken på skötseln i planteringen runt vår världsberömda blomsterkung i Humlegården. Nya stäppsalvior har planterats på ett område runt hela planteringen och just där växte det väldigt mycket ogräs, där de nya perennerna ska etablera sig, utan konkurrens från ogräs. Även i andra delar av den stora planteringen växte ogräs, där nu eldtörelns blomning dominerade. På gångarna runt Linné växte det också ogräs. Visst förstår jag att man kan vara i början av en skötselcykel, men i den här planteringen hade ingen varit på länge.

 

Jag har säkert varit för petig med att gångar och planteringar skulle vara helt rena från ogräs och jag tror egentligen inte att någon mer än jag själv riktigt uppskattade det på Engsholm där jag jobbade. Att jag var så noggrann. Kontrasten mellan perfekta gångar och planteringar, mot växternas fria och vilda sätt att utveckla sig, tycker jag mycket om. Men vad vet jag, folk kanske inte bryr sig så mycket lite ogräs här och där, utan koncentrerar sig på annat. Något som märks mer. Hur som helst så tyckte jag att skötseln idag var en aning eftersatt här i en av Stockholms finaste parker. Jag hoppas att det finns resurser framöver att sköta den här planteringen, som ju egentligen inte blev som det var tänkt från början, då mängder av solhattar (Echinacea) planterades här. Tyvärr var de orangea sorterna inte tillräckligt prövade för våra vintrar. Idag finns inte en enda kvar.

 

   

Den stora fontänen på Karlaplan var avstängd, nu när hela bassängen rengjordes. Det är almarna runt om som fällt sina frön. Drivor av dessa lätta flingor finns alltså fortfarande kvar i Stockholm, trots almsjukan. Jag tittade upp mot alla dessa almar som växer runt Karlaplan och tycker att de fortfarande ser friska ut. Inga tecken på någon almsjuka här. Även den stora almen framför Historiska muséets entré var lummigt grön och hade även den släppt sina frön som drev omkring, omöjliga att fånga in för renhållarna. För övrigt ser även Kungsträdgårdens almar lika fina, även om det ryktas att de är angripna.

 

 

Mitt mål idag var annars att fika på Rosengården, Historiska museets restaurang, för att se om blåregnet blommade mot väggen ute på gården. Förra året var Cecilia och jag där och fikade, men då fanns inte en enda blomma på blåregnsväggen och i år var det faktiskt likadant. Inte en blomma! Men det stora vackra Robiniaträdet blommade fint, precis som förra året. Det blev inget fika där, utan jag gick i stället till Östermalmstorg där jag åt lunch med dottern. På vägen hem vandrade jag genom Berzelii park där gräsmattorna var fulla av lunchätande människor. Vid Gallerian, som ska få flera våningar och runt Sergels torg är de stora ombyggnationerna fortfarande igång och jag läste att Gallerian ska vara färdig 2019.

 

Det här kan man läsa på Stockholm.se:s hemsida:

 

Ambitionen är att Stockholm city år 2030 ska vara en av de mest attraktiva miljöerna i Stockholm att vistas i. Den intensiva pulsen, de inbjudande offentliga platserna, det mångfacetterade utbudet av aktiviteter, upplevelser och varor samt mångfalden av människor och miljöer ger en omisskännlig atmosfär av att vistas i en storstad.

 

Häpp! När jag fyller 75 år, då blir det cityhäng!

 

 

På eftermiddagen åkte jag med dottern i köerna ner till Södertälje där hon skulle köpa sin nya cykel.

 

 

 
 Rödblommig hästkastanj i Humlegården
 
Trädgårdsprofilerna Christina Björk och Cecilia Liljedahl jobbar vid Märlarpaviljongen...
 
 
 Det vackra robiniaträdet i blom inne på Rosengården, Historiska museets restaurang
 
 ...och varför blommar aldrig blåregnet där inne?
 

 

31 maj – torsdag

 

Jag blev bjuden på förmiddagsfika av min trevliga granne här nere på gården. Vi satt under den stora hängsyrenen (Syringa reflexa) där på Glimmerbacken 10, som jag en gång i tiden planterade. Det var någon gång på 70-talet. Han jobbar med trädgård och vi kom att prata om beskärning av prydnadsträd och buskar och att jag in i det längsta vill låta växter få växa ut som de vill och bli så vackra som de är skapta att bli. Att beskära så lite som möjligt! Rundputsade prydnadsbuskar får mig att må väldigt dåligt!

Vädret? Sol från klarblå himmel, men inte lika hett som tidigare.

 

 

Ett av dagens mål var att se om det stora näsduksträdet i Eriksdalslunden hade kvar sina näsdukar. Det är högbladen som liknar näsdukar och som innehåller den egentliga blomman. Jag hade tur, det ´´blommade´´ fortfarande, men hade börjat fälla sina näsdukar. Trädet här planterades 1975 och brukar uppmärksammas i lokalpressen under den här tiden. Näsduksträdet i Berzelii park är fortfarande för ungt för att blomma. Det blev även en kort vandring bland lotterna i Södra Årstalundens sluttning där syrenerna nu blommat färdigt och där de tidiga rosorna nu i stället tar över. Alla tycker att blomningen går otroligt fort över den här rekordvarma maj månad och så är det ju också. Det blev liksom högsommar på en gång.

 

 

På vägen upp mot Kerstins rosäng på Långholmen, träffade jag Kerstin själv med sina hundar och vi gjorde sällskap upp till hennes lilla paradis. Jag hälsar ofta på Kerstin och har skrivit mycket om hennes plats på Långholmen. När jag för första gången besökte hennes rosäng, var min första tanke att det här ju ingen äng utan mer en lund och jag blev en aning förundrad över att rosorna trivdes så bra under de höga trädkronorna här i Långholmens djupa grönska. Rosor och rosenträdgårdar brukar annars vara placerade i full sol i ganska öppna lägen. Men vem som helst kan se att Kerstins rosor mår mycket bra och jag måste säga att rosorna blir så mycket vackrare här, där skugga och solljus vandrar över hennes mer än hundra olika sorter. Skuggspelet gör platsen mer spännande än en traditionell rosenträdgård, som oftast saknar stora hästkastanjer, lindar, almar och lönnars skuggande kronor. Visst blir rosor mer kompakta och kanske blommar rikligare i öppnare lägen, men jag tycker att det är vackrare när de blir högre och kastar sina grenar hit och dit i jakt på ljus.

 

Platsen där ängen/lunden idag ligger var tidigare en grusplan där parkarbetarna hade sina omklädningsrum och fikarum i vagnar fram till slutet av 1990-talet. 

 

Så här skriver Kerstin på sin blogg:

 

När jag kom på idén att odla gammeldags rosor på en grusplan på Långholmen så läste jag runt på nätet för att få en uppfattning om vilka rosor som kunde vara lämpliga p.g.a. sin tålighet i olika avseenden: sjukdomsresistenta, skugg- och köldtåliga, förnöjsamma vad gäller jordmån. Skrev en lista och åkte till Plantagen vid Bergianska.

Där köpte jag rugosarosen Hansa. Ett förträffligt köp! Hansa är en fantastisk ros. Den 10 juli 2001 åkte jag så till Zetas och inhandlade där Albarosen Belle Amour. Mer blev det inte första året.

 

 

Fortfarande är det helt omöjligt att ta bra bilder denna vår/försommar, eftersom det inte funnits ett enda moln på himlen under många veckor! Jag längtar efter foto-moln!!!

 

 

1 juni - fredag

 

Sol från klarblå himmel! 24 grader.

 

Idag hängde jag lite med min älsklingskompis Lexus (Bichon havanais) ute på Blockhusudden. Värmen gjorde att han mest låg i skuggan och sov. Själv läste jag  ’’Vardagar’’ av Ulf Lundell och njöt i solen en stund, innan jag drog mig undan i skuggan där även jag slumrade till en stund, till ljudet av vågorna som sköljde upp på stranden när båtar passerat. Så sövande!

Nedanför Rosendals slott mot Djurgårdsbrunnsviken har det placerats några jätteansikten av den världsberömda katalanske konstnären Jaume Plensa. Jag besökte de mycket vackra skulpturerna och tog några bilder. Det är galleri Andersson/Sandström som för tredje året i rad ställer ut konstverk i samarbete med kungliga Djurgårdsförvaltningen och initiativet lär komma från prins Daniel. Alla skulpturer verkar inte ha kommit på plats ännu, men idag såg jag tre fantastiska verk som ska finnas här fram till den 23 september. I januari i år placerades en vacker 2 meter hög skulptur av Plensa, permanent på Stureplan. Det tackar vi för! Förra årets tillfälliga skulpturer på Djurgården tilltalade mig inte alls, men de här är helt fantastiska. Näktergalen sjöng vid konstverken och naturen är knastertorr. Inget regn i sikte.

 

Uppe i slottsparken randades gruset inför helgen och sommarblommor var planterade i urnorna framför slottet. Snyggt! Snart ska även planteringarna på andra sidan slottet fyllas med vackra sommarblommor.

 

Klippte gräs och gjorde ett nytt försök att sola en stund på tomten, men det var för ansträngande, så jag tog plats bredvid Lexus i skuggan igen i stället. I morgon ska 15 000 löpare från 103 olika nationer springa Stockholm Marathon i den här hettan. Hoppas att alla överlever!

 

Jag fick hem boken ´´Muramaris – en kärlekshistoria´´

 

 

2 juni – lördag

 

Stockholm Marathon. Sol och hetta. Några moln. 29 grader. Torka. En kenyan vann maran. Cykeltur till Blockhusudden.

 

 

3 juni – söndag

 

Vaknade som jag brukar vid sextiden och åt i vanlig ordning min frukost på den morgonsoliga balkongen, denna tropiska sommar. 30 grader idag och orken tryter.

 

Det blev en skön avslutning på veckan ute på Djurgården och i morgon börjar Djurgårdsveckan!

 

Fikastund på Blockhusudden
 
Trappa i Södra Årstalundens koloniområde
 
Näsduksträdet som blommade i Eriksdalslundens koloniområde
 
 Paraisbusken har börjat blomma
 
 Jaume Plensas fantastiska skulpturer på Djurgården
 

Kommentarer
Postat av: Britt

Näsduksträdet är sagolikt vackert, har sett det i Botaniska i Göteborg.
Stackars Lexus i denna värmen, tänk vad han skulle vilja ta av sig pälsen ibland.
Vi har köpt en kylfilt till vår Ragdoll som han kan ligga på.
Tulpanträdet brukar blomma runt den 20 juni, men som allt annat i år är det nog tidigare så jag får väl åka in till stan (bor en mil söder om) o kolla i veckan.
Ha de gott i hettan o njut nu i veckan ute hos Cecilia o Lexus

2018-06-03 @ 17:31:51
Postat av: Hasse Wester

Tack så mycket Britt, det blir säkert en fin vecka på Djurgården! Ja vi har pratat om en sådan kylfilt, vi kommer nog att köpa en! Vad spännande att se om tulpanträdet börjat blomma! Ha en fin vecka du också!

2018-06-03 @ 18:01:29
URL: http://gardener.blogg.se/
Postat av: Christina GM

Alltid intressant läsning! och Vackra bilder! Vill tala om att det alltud är lärorikt och att vi uppskattar det! Måste se Kerstins Rosäng! t ex. Närmare än ner till Fredriksdal kan man tycka...😊 Tack igen för att du delar med dig av dina veckor o vandringar! Vi hoppas på lite svalare väder! Regn är väl en önskedröm...,

2018-06-03 @ 19:34:12
Postat av: Hasse Wester

Ja men visst måste du se Kerstins rosäng Christina och nu snart börjar de flesta rosor att blomma! Jag hoppas också på regn, det kom lite här för en stund sedan, men det retar väl bara naturen! Fint att du gillar mina veckoinlägg!

2018-06-03 @ 19:41:59
URL: http://gardener.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0