Site Meter

Trädinventering i Stockholms innerstad 1993

Prunus x gondouinii 'Schnee' på Jakobsgatan 12 maj 2011
 
 
På Stockholms stadsarkiv hittade jag två skrifter som fick min puls att öka ordentligt. Eftersom jag är mycket intresserad av Stockholms träd så blev ´´Trädinventering i Stockholms innerstad´´ från 1993 något perfekt att grotta ner sig i. 
 
Så här står det i förordet om bakgrunden till projektet:
 
Stockholm Konsult avdelningen Samhällsbyggnad har fått i uppdrag av Gatu- och Fastighetskontoret region Innerstaden att göra en trädinventering för delar av innerstaden. Syftet med inventeringen är att den ska ligga till grund för områdesvisa trafikplaner. Arbetet har gjorts enligt en metod som utvecklats i samråd med Gatu- och Fastighetskontoret, Per-Ola Fritzon.
 
 
Det här är material som jag kommer ha stor nytta av framöver. I inventeringen kan man se när träden planterades och i vilket skick de var i år 1993. Några av träden har säkert bytts ut, men de flesta av gatuträden är nog kvar sedan inventeringen gjordes för 25 år sedan. Visserligen har gatuträd ett mycket kortare liv än träd som växer i parker, eftersom de hårdgjorda ytorna inte är ideala livsmiljöer, men nu har dock sedan en tid tillbaka, nya växtbäddar skapats för många av Stockholms gatuträd och de kommer nu att må mycket bättre än de tidigare gjort. De nya bäddarna kallas skelettjordar och nu citerar jag ur S:t Eriks årsbok Parkstaden från 2017:
 
Vid byggnation av skelettjord läggs stenskärv i en smal fraktion, ett 30 cm tjockt lager med så jämnstora stenar som möjligt, i ett dike i gatan. Stenarna kompakteras så att lagret blir stabilt att köra på. Mellan stenarna spolas jord ner i hålrummen med en hård vattenstråle. Detta upprepas en gång. Ovanpå skelettet läggs ett luftigt bärlager som kompakteras. Detta lager har hålrum mellan stenarna för att möjliggöra spridning av vatten och luftutbyte till rötterna. Vatten- och lufttransporten in i och ut ur detta lager sker via luftningsbrunn.
 
Över detta läggs ett avjämningslager, en geotextil och sedan den beläggning som ligger på gatan i övrigt. Luftningsbrunnar monteras i marken mellan träden. Deras lock är stora som en vanlig betongplatta, man kan känna igen dem på det utstansade bladmönstret. Till dessa luftningsbrunnar leds dagvattnet från främst trottoarer och tak via rännor i beläggningen.
 
I trädinventeringen får jag ännu en gång bekräftat att den allra största delen av Stockholms gatuträd är lind. Som tur är har Stockholms stad sedan en tid börjat använda flera olika arter som gatuträd. Att en art utgör en så stor del av stadens gatuträd kan bli förödande om någon allvarlig sjukdom skulle drabba arten, se bara hur det gått för almen som snart är helt borta här i stan. Sveriges högsta alm som står i Humlegården dör nu och kommer att sågas ner. Visst finns det almar kvar, som Kungsträdgårdens historiska almar och på Karlaplan runt hela den runda parken och den mäktiga almen inne i Centralbadets trädgård, som ger karaktär åt den vackra platsen. Även ask och hästkastanj har problem med sjukdomar. Det är alltså mycket viktigt att använda flera olika arter.
 
När inventeringen utfördes 1993, hette parklind Tilia vulgaris på latin, idag ska den heta Tilia x europaea.
 
Nu ser vi fram mot nya spännande träd längs Stockholms gator och det har redan har hänt mycket, som Hornsgatans fantastiska allé med 200  Ginkgo biloba, olika sorter av magnolia har på flera ställen använts som gatuträd som till exempel på Gröndalsvägen vid Ekensberg, Jaktgatan i Norra Djurgårdsstaden, S:t Eriksgatan, Karlbergsvägen, Valentin Sabbats gatan och Norrlandsgatan. På Norra Agnegatan står stora mäktiga Kaukasiska vingnötsträd. 
 
 
 
 
Eftersom det inte är hemlån på något från Stadsarkivet, så satt jag här och fotade av 200 sidor ur dessa spännande skrifter. Nu tog jag ett exempel från Odengatan - det finns självklart andra arter än lind bland gatuträden!
 
 
Fraxinus ornus - Manna-ask som planterades 1970 på Regeringsgatan, bild från 6 juni 2012
 
Norra Agnegatans Kaukasiska vingsnötsträd 4 juni 2016
 
 Magnolia 'Merrill' på Valentin Sabbats gata den 27 april 2015 
 
 Eriksdalsgatan 3 maj 2015, Prunus x yedonensis (Tokyokörsbär)
 
Några av Hornsgatans 200 Ginkgo biloba som planterades mellan 2010-2013.  Bilden är från 24 oktober 2015

Kommentarer
Postat av: IngridT.

Vad vore en stad utan träd? Man känner extra för dem ,som kan blomma och trivas i en ofta ogästvänlig miljö. Jag kollar alltid in träd, när jag kommer till en ny eller för den delen känd plats.

2018-02-15 @ 17:05:10
Postat av: Hasse Wester

Ja visst är det mycket viktigt med träd i en stad Ingrid! Jag är likadan, kollar alltid in träd när jag kommer till nya

2018-02-15 @ 22:40:25
URL: http://gardener.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0