Vecka 15, 2018 - Djurgårdens vårblommor
9 april – måndag
Tofsvipan kom och hade flyguppvisning över Isbladskärret och jag blir lika glad varje år när jag hör deras gnälliga läte - diuvitt-vit-vitt-diuuvitt – som lätet beskrivs i fågelböcker…! Även de vitkindade gässen har nu anlänt till Djurgården där de i stora flockar kaxigt vandrar runt och betar på parkytorna. Vi får se om de även i år blir ett problem på Södra Djurgården, där de lämnar enorma mängder korvar efter sig på gräsmattorna. Det blir omöjligt för människor att vistas där med picnicfiltar och lekar. Fjäderholmarna är en favoritplats när de häckar och 2013 fanns 273 bon ute på Stockholms närmaste skärgårdsö.
Jag vandrade även idag med två hundar, men i morgon åker Messi hem till sin matte på Östermalm igen. Vårstädade tomten på Blockhusudden och det kändes skönt att greppa trädgårdsverktyg en stund. Alltså en stund…! Lökväxter börjar försiktigt sticka överallt i planteringar och på gräsmattor
10 april – tisdag
Lite PJ-gnäll!
Om jag åker från Bromma till Djurgården (från mitt hem till Cecilia på Blockhusudden) med bil under den högsta trängselskattsperioden, så kostar det mig 105 kronor om jag åker Norra Länkens tunnel eftersom jag då passerar tre tullar. Det är den absolut snabbaste vägen och då slipper jag även vara med om att täppa till innerstadens gator och spy ut avgaser där folk bor och arbetar.
Skulle jag trots allt välja att åka genom stan, så kostar det mig endast 35 kronor eftersom jag då bara passerar en tull. Hur tänker stadens styrande egentligen? Är det inte bättre om jag åker i en tunnel där trafiken flyter bra, i stället för att trängas i innerstaden? Vad är bäst för miljön? Det handlar tydligen om att finansiera tunnelbygget. Helt galet på alla sätt!
Eftersom jag betalar nästan 1000 kr varje månad i trängselskatt, så har jag nu beslutat att endast köra igenom innerstaden framöver.
11 april 2018
Den här morgonen var planen att vandra längs någon av Stockholms milslånga stränder, utanför Djurgården den här gången. Jag visste att det ännu inte fanns så mycket att se för en blomster- och trädgårdsfotograf, nu njöt jag i stället av det fantastiska vädret. Högtrycket har parkerat över vår stad och med ovanligt lätta steg vandrade jag runt Årstaviken den här onsdagen.
Tunnelbanans gröna linje tog mig till Skanstull där jag började min vandring på Årstasidan och gick bort mot Liljeholmen. Eftersom jag var tidigt ute blev det här skuggsida, men det var trots det en riktigt skön och lite kylig aprilmorgon.
Utefter promenadstigen fanns skyltar med texten:
´´Du befinner dig nu på en av de platser Stockholms stad valt ut i projektet Guide till tystnaden. Stadens ljud är alltid närvarande, men relativt tysta platser går ändå att finna.
Läs mer om guide till tystnad här!
Årstaviken är verkligen en speciell plats i Stockholm, där man varken hör eller ser biltrafik, förutom vid de två tullarna i väster och öster - Hornstull och Skanstull. Annars är det här en ganska tyst och behaglig vandring runt viken, en sträcka på 8 kilometer. De ljud som märktes mest idag var sången från talgoxar och bofinkar i skogen och måsarnas sköna skränande ut över vattnet. Underbara vårljud!
Vid vackra Årsta gård stannade jag en stund och tänkte att jag alltid är här för tidigt på våren och att jag måste återvända när det börjar grönska och blomma kring bäckravinen vid den gamla gården. Jag drack mitt kaffe vid en bänk med utsikt över Årstabron och njöt av den fantastiska friheten som jag har fått och jag älskar verkligen att vandra i mina drömmars stad.
Framme vid Liljeholmens nya stadsdel vid vattnet - Liljeholmskajen eller Årstadalshamen - har nybygget nu nått fram till Årstabron och här finns några riktigt höga hus, varifrån man måste ha en fantastisk utsikt in mot Söder, innerstaden och ut mot skärgården. Däremot har ju inte de som bor på Söder en lika vacker utsikt, när de blickar över Årstaviken mot Liljeholmens alla nybyggda hus. Bostadsområdet just vid vattnet är ju inte direkt vackert!
Vid Hornstull drack jag te på Cafe Giffi vid Hornsgatan 143! Sedan vandrade jag solsidan fram mot Skanstull och passerade de 500 kolonilotterna i sluttningen mot Årstaviken och jag besökte så många bryggor som jag kom åt, för att njuta av solens värme och för att dra ut på den här sköna vistelsen vid sjön. Jag gick upp till några av kolonilotterna där det nu var krokusens tid och några odlare hade tagit ut sina trädgårdsmöbler och vände sina ansikten mot den värmande solen.
Framme vid Skanstull fotade jag slänten med tusentals krokus innan jag klev på tunnelbanan och begav mig hem till Bromma igen!
12 april – torsdag
Taltrasten sjöng på morgonen i Villa Ekuddens stora parkliknande trädgård på Blockhusudden. Villan byggdes 1874, men brann 1942 och återuppbyggdes efter ritningar av Ivar Tengbom, arkitekten som bland annat ritat Stockholms konserthus. Innan branden bodde här en under en period tidningsägaren Torsten Kreuger som var bror till Ivar Kreuger. Borta vid Biskopsudden och på andra sidan sjön vid Finnboda, spelades det in någon scen till nya Milleniumfilmen, där Sverrir Gudnason nu spelar rollen som Mikael Blomkvist. Premiär den 25 oktober.
Väggmålningarna i Stockholm blir allt fler och igår avtäcktes ett märkligt verk på Kronobergsgatan på Kungsholmen. Det är konstnären Carolina Falkholt som skapat denna enorma penis som igår avtäcktes på en husgavel, men redan idag meddelade fastighetsägaren att den ska målas över. Jag gillar väggmålningar om de är bra, som på Söder vid Fiskargatan och på Hagagatan i Vasastan, men den här tycker jag är lite för mycket! Vem vill se detta när man tittar ut genom fönstret?
13 april – fredag
Nu kom sommardäcken på bilen och jag bokade av mötet där jag skulle få hjälp att tjäna lite pengar om jag har reklam på mina sociala medier. Känslan var inte rätt och jag vill nog inte ha reklam på bloggen. Det stör!
14 april – lördag
I Frisens park borta vid Biskopsudden bor en kattuggla i en gammal ek. Tidigt på morgnarna brukar den sitta i öppningen av hålet och spana, men tyvärr var den inte på plats den här morgonen. Vi gick en stund i den vackra naturparken där gammel-ekar står tätt och där bofinkar och koltrastar tävlade om vilka som sjöng vackrast denna magiska morgon.
Parken anlades i mitten av 1700-talet och har fått sitt namn efter grosshandlare Carl Magnus Fris som lät anlägga den. Han ägde då även Waldemarsudde. På ängen nedanför hölls 1909 konstindustriutställningen som var en uppföljning av den stora Stockholmsutställningen 1897.
Ner mot sjön var marken på vissa håll täckt av något som liknade snö, men som på närmare håll såg ut som finfördelad fetvadd. Den konstgjorda snön var riggat för inspelningen av nya Millennium filmen, där några scener spelades in tidigare i veckan.
Senare på dagen gick vi favoritsträckan runt Isbladskärret där både fågellivet och fågelskådarna ökar varje dag i våtmarken. Vid skådarbryggan satt vi en stund och Lexus (Bichon havanais) som alltid annars vill vandra vidare, trivdes utmärkt i solen och ville knappt gå därifrån. Utefter Djurgårdsbrunnskanalen var det lite av en stilla folkfest denna soliga vårlördag. Någon hade riggat upp sin konst som han försökte sälja och en skolklass sålde fika, med mackor vid Lilla Sjötullsbron.
Du gör helt rätt som tar den billigare varianten genom innerstan. Man är sig själv närmast via plånboken.
Hur styrande tänker kommer jag aldrig att bli klok på.
Finns nog ingen som har missat den blå jättepenisen.
Tänk o vakna på morgonen o titta ut på detta s k konstverk, ugh!
Ha de gott i vårvärmen
Märkligt, mitt namn trillar alltid bort, se ovan
Ja tråkigt nog så fortsätter jag att köra genom staden. Jag konst får inte fara FÖR provocerande tycker jag.
190407. Bra påminnelse att titta tillbaka på dina vandringar och dagboken förra året! Det var mycket trevligt och fina tips! 💕👍
