Site Meter

Saltsjöbaden

 
Jag fortsätter att utforska Stockholms första och ´´fina förorter´´ . Den här lördagen tog jag Saltsjöbanan ut till Slaltsjöbaden. I mitt förra blogginlägg som handlade om Lidingö, berättade jag att jag sällan besöker den ön, trots närheten till Stockholm. I Saltsjöbaden har jag nog aldrig gått ur bilen för att känna av platsen, som domineras av den stora Grand Hotel-byggnaden. Visserligen åt jag julbord med jobbet en gång i tiden på Vår Gård, som ligger just vid vattnet, men då var det mörkt och vi åt julmat i stället för att vandra. Det är trevligt med både Lidingöbanan och Saltsjöbanan, jag gillar att åka tåg ovan jord. Nu har jag en planerad ´´fin´´ plats kvar i Stockholmsområdet att besöka, dit man tar sig med en liknande ´´bana´´.
 
Vid Igelboda delar sig Saltsjöbanan och man kan här välja Saltsjöbaden eller att åka ut till Solsidan - där TV-serien är inspelad!
 
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om Saltsjöbaden! Grand Hotel är uppseendeväckande med sin palatsliknande byggnad, som dock känns lite märklig här vid skärgårdsstranden. Visst är det vackert att blicka ut mot Baggensfjärden som idag var fylld av segelbåtar och visst finns det mängder av vackra gamla trähus vid de slingrade små idylliska gatorna, speciellt längs ´´Danska backarna´´, men jag hittar ingen riktigt bra känsla här. Jag kände mig lite vilsen bland alla arkitektritade gamla hus och trädgårdar och jag sökte förgäves efter någon charmigt stökig, lite överväxt trädgård som på något sätt kunde fånga mitt intresse. Här fanns inga torp eller kåkar, men vad väntar jag mig när jag åker till Saltsjöbaden? 
 
Hela den här orten är byggd som en exklusiv villaförort i slutet av 1800-talet. 1889 köpte Knut Wallenberg ett område att anlägga en badort på och 1893 invigdes både Saltsjöbanan och Grand Hotel. Sedan började bygget av alla stora vackra trähus. Den berömda arkitekten Ferdinand Boberg har skapat Uppenbarelsekyrkan och Villa Lugnet här. Mycket finns att berätta om Saltis, men jag nöjer mig med detta. 
 
Till sist klättrade jag upp till Observatoriet för att njuta av den vackra utsikten. Det blev trots allt en fin dag och det var skönt att lyssna på vågorna som rullade upp på stränderna, och Mozzarellapajen vid Stationshuset var mycket god. Men det kändes ganska skönt att sätta sig på tåget och rulla hem till stan igen...!
 
 
Villa Lugnet eller Grünewaldvillan från 1893, arkitekt Ferdinand Boberg. Isaac Grünewald bodde här 1936-1946.
 
 Hem till Stockholm igen...
 
 

Kommentarer
Postat av: gun

Där känner jag igen mig efter mina år i Stockholm.
Fina gamla hus och ute på älgö är det också fint.
Bodde ute i Nacka i många år innan jag flyttade hem igen.
gun

2017-06-11 @ 20:55:51
URL: http://anthilias.bloggplatsen.se
Postat av: Mira

Välkommen till Djursholms slott via Roslagsbanan! Här finns också Boberghus...

2017-06-12 @ 14:06:52
URL: http://mirasmirakel.blogspot.com
Postat av: Hasse Wester

Ja Älgö är fint Gun!

2017-06-12 @ 17:30:16
URL: http://gardener.blogg.se/
Postat av: Hasse Wester

MIra: Vandring nr. 33 i min bok heter ´´Villapromenad i Djursholm och Stocksund och det är den jag tänker försöka mig på nästa gång. Givetvis måste jag se ditt slott. Har faktiskt aldrig varit där1

2017-06-12 @ 17:32:01
URL: http://gardener.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0