Site Meter

Semester hemma i Stockholm - tisdag

 
Förr tyckte jag om att vandra ensam, resa ensam och upptäcka nya platser ensam. Så är det inte nu! Inte alls faktiskt! Den här veckan vilar jag semester hemma i stan ensam, det går bra, men det känns lite ovant och tomt. Trots det så har jag härliga dagar i min hemstad och började morgonen med en långfrukost. Jag växlade mellan Nyhetsmorgon på fyran och att läsa på balkongen, innan jag riggade för en dag på sjön...! Tunnelbanan tog mig till Hötorget och jag gick Brunkebergstunneln bort till Humlegården. Det brukar alltid sitta någon och spela musik där inne i den 231 meter långa tunneln, men idag var det tyst. Någon letade pokemonfigurer!
 
Solen sken och det var perfekt värme när jag vandrade runt bland alla träden i Humlan, 90 olika träd och buskar finns det i den stora vackra, lummig parken mitt i stan! Jag har noga följt Sveriges högsta alm som står här och de senaste gångerna har jag sett att även denna alm har börjat torka i toppen och idag såg jag att det inte finns någon återvändo. Trädet kommer att dö i och fälls nog snart. Almsjukan är omöjlig att stoppa, trots att det tydligen ska gå att vaccinera träden, men jag har svårt att tro på det. På 70-talet var det här Sveriges högsta alm och kanske är den högst än idag, 36 meter högt och nästan 5 meter i omkrets. Almen är ett mycket vanligt träd i Stockholm och just nu i sommar tycker jag att jag sett ovanligt många döda träd. Men jag gläds åt alla friska träd i den här fina parken, bland annat den stora Platanen utanför KB.
 
Jag hade en båt att passa vid Nybrokajen och gick Birger Jarlsgatan ner mot Nybroplan. När jag passerade Stureplan kände jag mig lite udda i mina shorts och fotoryggsäck, men snart skulle jag smälta in bland turisterna vid skärgårdsbåtarna. Som vanligt var jag alldeles för tidig, så jag gick in i Berzelii park en stund, satte mig på en soffa och såg mig omkring. Tänkte tillbaka till 2012 då jag skrev boken, där Berzelii fanns med och när jag beskrev duvorna som parade sig framför en kvinna på en bänk och hur hon började skratta. Längs Nybrokajen låg bland annat skärgårdsbåtarna Gustav III, Gustavsberg VII och Enköping. När jag satt på båten, såg jag en familj sakta komma gående mot båten och klev ombord, tio sekunder senare avgick båten från kajen. Tänk om jag också någon gång kunde vara så cool i stället för att nästan alltid hänga på låset, men jag har bestämt mig att jag en dag ska bli lugnare och alltid komma sent!
 
Klockan tolv klev jag av på Fjäderholmarna, Stockholms närmaste skärgårdsöar som ligger strax utanför Blockhusudden på Djurgården och från båten såg jag kära Blockhusudden och huset där jag vaknade igår morse. Det var ganska lite folk på ön, där det säkert är packat under juli månad, men nu var det lugnt och stilla och jag vandrade runt den lilla ön med de många restaurangerna. Jag gick bort mot hantverksbyn och klättrade upp på berget intill, där utsikten ut mot skärgården och in mot Stockholm är mycket vacker. Syrener växte på berget mot väster och hit måste jag ju såklart åka i maj nästa år och fofografera dessa syrener när de blommar. Jag fortsatte bort mot solklipporna som under badsäsongen brukar vara fulla av solande människor.  Idag var det nästan tomt trots det vackra vädret. Jag tror att soldyrkarna har gett upp för i år och gör sig klara för att ta sig an hösten...! Själv är jag däremot inte alls klar att ta mig an någon höst! Det är jag aldrig, även om hösten ofta är vacker och med ett tempo i huvudstaden som passar mig.
 
Jag passerade Jenny Linds ek och fortsatte bort mot Röda Villan där jag åt lunch. ´´Tre svenska smaker´´ bestod av Skagenröra på syrat rågbröd, Västerbottenpaj med Kalixlöjrom, gräddfil och lök, Dill-gravlaxrulle med senapssås. En perfekt lunch en ledig sensommardag på en skärgårdsö i Stockholm! När jag efteråt drack mitt kaffe, bakåtlutad i en solstol, tänkte jag att jag njuter verkligen fullt ut av den här semestern. Jag tänkte också att måtte den aldrig ta slut...! Mätt och belåten tog jag mig tillbaka upp på det höga berget där jag fortsatte att läsa min bok.
 
Vi landade på Nybroplan 15.30 och jag vandrade sakta upp mot tunnelbanan som tog mig hem till Bromma igen. Även idag tog jag en liten lur i soffan när jag kom hem, till ljudet av flygplan som gick ner för landning över mitt tak...
 
I morgon väntar nya äventyr!
 
Bilderna i det här inlägget är tagna både med min Nikon 5100 och med min Iphone 6
 
 
 Fakta om Fjäderholmarna överlåter jag till Wikipedia!
 

Fjäderholmarnas historia från 1800-talet


 Stora Fjäderholmen på en karta från 1811 med bebyggelse och trädgårdsanläggningar på den södra delen av ön.

År 1849 köpte Stockholms stad in Fjäderholmarna för att använda ögruppen för deponering av latrin som förlades till Ängsholmen. Ångbåtspassagerarna som passerade öarna och även Lidingöbor klagade dock på stanken och latrindeponeringen upphörde därför på 1880-talet. Enligt 1862 års mantalslängd för Lidingö bodde 30 personer på Fjäderholmarna, de flesta förmodligen på Stora Fjäderholmen. Bland dessa fanns en tunnbindare, en timmerman, en gesäll och fyra arbetskarlar.

 

På Stora Fjäderholmens södra udde fanns under senare delen av 1800-talet ett utsiktstorn, som senare byggdes om till restaurang och fick namnet "Grand Restaurant Bellevue". Restaurangen revs när Marinen övertog hela ögruppen 1918, och byggde en anläggning för slutmontering och förvaring av ammunition då man också sprängde ut ett antal bergrum. Landstigningsförbud rådde ända fram till 1976 då marinen lämnade ögruppen.

 

Ett omtalat inslag i Fjäderholmarnas historia är det så kallade "brännvinskriget". Detta rasade i Stockholm under 1870-talet mellan det nya brännvinsmonopolet i Stockholm, det så kallade utskänkningsbolaget och "brännvinskungen" L.O. Smith med sitt "tiofaldigt renade brännvin" som hade rätt att bedriva handel med brännvin på Fjäderholmarna genom att det låg utanför stadsgränsen, mot att en avgift erlades till Stockholms hamn på 1 öre för varje försåld kanna (2,6 liter) brännvin som fördes in till Stockholm. Köpare av brännvin fick kostnadsfri transport till och från ön. Ångbåtar avgick två gånger per timme från Stockholm året runt.

 

År 1982 togs förvaltningen av Fjäderholmarna över av Kungliga Djurgårdens Förvaltning. Efter ett omfattande renoveringsarbete kunde Stora Fjäderholmen öppnas med restauranger, kaféer, hantverkare, museer, gästhamn med mera.

 
 
Frukost hemma i Bromma
 
Nybrokajens trappa - det är inte jag som är med på bilden...
 
Ombord
 
 Vi glider ut på Nybroviken
 
 I juli månad är Fjäderholmarna täckt av blommor, idag syntes spår av blomningen där veronica och johannesört vägrade att ge upp.
 
 Jag har inte så mycket zoom i mitt objektiv, men tillräckligt för att komma ganska nära bästa huset på Blockhusudden, där jag vaknade igår! Stenbryggan där jag satt är belägen utanför lusthuset.
 
Den här eken kallas Jenny Linds ek efter en sägen som säger att den berömda sångerskan från Nyckelviken, där hon bodde under några somrar på 1860-talet skulle ha rott över till den stora Fjäderholmen för att sitta och läsa eller meditera under just denna ek.
 
 Idag fick jag användning av min nya mobil-laddare
 
Innan färden till Fjäderholmarna vandrade jag runt lite i Humlegården!
 
Platanen utanför KB
 
Sveriges högsta alm i Humlegården är döende!
 
 I Berzelii park satt jag en stund när jag väntade på båten.
 

Kommentarer
Postat av: Yvonne Wild

Fin beskrivning av en skön ledig dag. Och underbart vackra bilder därtill. Nu försöker jag köpa "Boken" men det har inte lyckats hittills. Jag försöker igen! :)

2016-08-24 @ 16:14:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0