Krapperups slottspark
Parken anlades möjligen från början av Maria Sophia De la Gardie på 1600-talet, då i barockstil. En teckning av Gerhard von Buhrman från denna tid finns bevarad. Efterhand har trädgården förändrats efter rådande stilarter. På 1700-talet var trädgården en nyttoträdgård, omvittnat av Carl von Linné
” | Trädgården i Krapparp innehölt 300 stycken fruktträn med en myckenhet av lavendel och vita liljor. Lök såddes här rätt mycken, den fiskarena behövde till sin färska fisk. I denna trädgård sades ett helt skålpund tymjansfrö vara en vår utsått, vilket är en ibland de största doses för en trädgårdsmästare. | „ |
— Carl von Linné: Skånska resan, 14 juli 1749 |
På 1800-talet övergick nyttoträdgården i den engelska trädgårdsstilen. Det var paret Ellen och Nils Gyllenstierna, som i slutet av 1800-talet lät anlägga den park som ännu finns idag. Inspirationskällor var bl.a. Sofiero och Norrvikens trädgårdar. Man konsulterade den danske trädgårdsarkitekten Edvard Glæsel, som bl.a. anlade rosengården och rhododendrongången. Glæsels elev Jens Peder Andersen fortsatte arbetet genom att anlägga formträdgården med nyckeldammen, den stora gräsmattan i väster, spegeldammen med ön, samt den flerstammiga alen.
Parken utnyttjar på ett effektfullt sätt höjdskillnaderna i marken. Den består idag av följande delar:
Bleken ligger längst åt söder utmed Länsväg 111. Där finns en karpdamm som kallas Stutadammen.
Lärkplan ligger i sydväst. Den har fått sitt namn efter den vidkroniga lärk som ligger mitt på gräsmattan.
Stora gräsmattan ligger i väst, nedanför slottets huvudbyggnad. I dess södra begränsning ligger rhododendrongången med springvattenrundeln. Längst ner på Stora gräsmattan ligger Guldfiskdammen med Kina-inspirerade röda broar där fåglar av olika sorter trivs.
Rosenträdgården med omgivande buxbomsplantering ligger omedelbart norr om slottet. Där fanns tidigare en kryddträdgård. Köksträdgården med växthus ansluter ytterligare norrut. Den sistnämnda är stängd för allmänheten.