Waterfront - jag vet inte vilken av byggnaderna jag tycker sämst om. Det rymdskeppsliknande eller den sterila kolossen bakom...
Städer förändras givetvis med tiden och vi måste i viss mån anpassa oss och försöka förstå utvecklingen. För stadsplanerare gäller det att forma staden så att den fungerar på många olika sätt. Ofta prioriteras dock inte stadens skönhet lika mycket som infrastrukturen. För oss som var med när Stockholms city fullständigt jämnades med marken (jag var i och för sig barn då) av stadsplanerarna på 1950-60 talet, känns nog fortfarande en dålig smak i munnen och många av oss har säkert än idag svårt att lita på lita på de som beslutar om stadens utformning. Jag är inte emot förändringar och ny arkitektur, men förändra med försiktighet och känsla!
När Waterfront byggdes och förändrade Stadshusets läge för alltid. Bild från 2010.
Än idag sker övergrepp på vår vackra huvudstad, som till exempel när Waterfront byggdes och för alltid förstörde stadshusets tidigare så ståtliga plats. Klättra upp på Söders höjder och se ut över staden så förstår ni vad jag menar. Helt plötsligt stod Waterfront där vid Tegelbacken och Stockholms fulaste plats blev nu ännu fulare och högre...!. Problemet är att jag nu inte längre retar mig lika mycket på byggnaden som jag gjorde då den var nybyggd och det är väl så vi fungerar. Vi lär oss leva med det som vi inte tycker om också, men det vore väl bättre om det även byggdes för att försköna en av världens vackraste huvudstäder. Det som nu sker är att skönheten äventyras. Dags att se i backspegeln. Några årtionden in på 1900-talet byggdes ännu vackra byggnader. Förr gjordes till och med fabriksbyggnader vackra.
Det här handlar om de stora monumentala byggnaderna som syns över staden. Däremot tycker jag att det byggs mycket vackrare bostadshus i staden idag än det gjort på mycket länge.
Så här kommer Slussen att se ut enliget det som beslutats.
Plan B är en enklare renovering av nuvarande Slussen. Plan B känns helt självklar, men det ligger så mycket politik och prestige i det här bygget.
Stora förändringar som vi nu står inför är att Slussen kommer att förändras och blir den tänkta planen verklighet, så förändras kopplingen mellan Södermalm och Gamla Stan radikalt. Den fria sikten från Södermalm mot Gamla Stan och över Stockholms ström kommer bland annat att skymmas av byggnader i glas och en motorvägsliknande väg kommer att dras ner mot Skeppsbron.
Jag som i mina drömmar trodde att stadsplanerarna en dag i stället skulle strypa trafiken vid Skeppsbron och göra en av Stockholms vackraste platser mer tillgänglig för människor, i stället för bilar och att man en dag skulle riva Strömbron som byggdes 1946 som en provisorisk lösning, som var tänkt att finnas kvar i 10 år. Det var därför man inte lade ner någon möda på att bygga en vacker bro. Norrström, vattnet mellan Slottet och Kungsholmen och Blasieholmen var en gång fritt och det var vackra Norrbro som stod för kopplingen över vattnet. Området var då så oerhört mycket vackrare än idag, då den simpelt byggda Strömbron helt i onödan förfular den historiskt viktiga platsen.
Det planerade Nobel Center på Blasieholmen.
Nu har dagens stadsplanerare även beslutat att den sex våningar höga, mässingskimrande kolossen Nobel Center ska byggas på känsliga Blasieholmen. Byggnaden kommer att skymma utsikt från alla håll och en del av ståtliga Strandvägen kommer att tappa mycket av sin glans. Nationalmuseums byggnad kommer att skymmas från Standvägen mm. Det här är ännu en galet projekt i en känslig miljö. På platsen finns idag det gamla Tullhuset och hamnmagasinen från 1800-talet och som är de enda i sitt slag som finns kvar i Stockholm. Bilden av tullhuset nedan kommer från bloggen
Bevara Stockholm.
Det gamla Tullhuset skulle kunna ingå i något vettigt och inte skrymmande projekt som en sex våningar stor koloss. Om nu Nobel Center måste byggas på Blasieholmen, kan då inte arkitekterna spara på sina vildaste fantasier och skapa något som de tror att även vi vanliga stockholmare skulle tycka om? Måste allting ´´sticka ut´´ idag?
Självklart kan man inte bevara allt det som är gammalt, men det känns som om Stockholm har fyllt rivningskvoten med råge nu. Över 700 gamla hus revs vid Norrmalmsregleringen i City då nästan hela gamla Klara jämnades med marken. Varför är vi inte mer rädda om vår historia?
Läs mer här om Norrmalmsregleringen.
Tullhuset på Blasieholmen
Ulf Johannisson som jobbar för Nätverket ´´Bevara Blasieholmen´´ menar att Nobel Center i stället skulle kunna byggas i den nya Hagastaden, där en rund byggnad kommer att byggas mellan höghusen Norra Tornen. Den byggnaden skulle kunna inrymma Nobel Center:
Med all respekt för vår stjärnarkitekt Gert Wingårdh, men vad är detta? Liljevalchs konsthall ska få en tillbyggnad på Djurgården och jag förstår inte hur Fastighetstidningen i artikeln,
se här - kallar detta för vackert? Vad är det som håller på att hända? Ska Stockholm bli en plats för arkiteker att visa upp sig själva och sina fantasier? Vad säger vi vanliga stockholmare om alla dessa märkliga byggnader som poppar ur överallt?
Aula Medica - arkitekt Gert Wingårdh. Karolinska institutets aula som ligger i Solna på gränsen mot Stockholm i den nya Hagastaden. Kontraster är alltid spännande och nu när Hagastaden drar fram blev Gården Stenbrottet från 1771 kvar, eftersom den redan 1947 blev klassad som byggnadsminne. Det tackar vi för!
Det stora bygget med Hagastaden som ska koppla ihop Stockholm med Solna byggs på en plats som inte har några större natur- eller kulturella värden och jag ser det som en naturlig utveckling och utvidgning av staden. I området kommer det att byggas ett nytt landmärke i Stockholm i form av de två 30, respektive 35 meter höga Norra Tornen att byggas. Jag har absolut ingenting emot höga byggnader om de byggs på platser som den här, där inte äldre bebyggelse så som kyrktorn mm. störs. Tankarna går till stackars Klara kyrka! Annars förstår jag att man tar ut svängarna i den här nya stadsdelen, där man inte behöver ta så mycket hänsyn till omgivningarna - sorry Torpet Stenbrottet!
Hagastaden är ett kommungränsöverskridande stadsbyggnadsprojekt i Stockholm, innefattande delar av Stockholms kommun och Solna kommun. Hagastaden har en yta av 96 hektar och omfattar områdena för Karolinska sjukhuset och den tidigare bangården för Stockholms norra station. Området tillhör dels stadsdelen Vasastaden i Stockholm, dels stadsdelen Haga i Solna. Hagastaden kan på grund av sitt läge vid gränsen av Stockholms innerstad anses ingå i det så kallade Halvcentrala bandet.
Stockholms stad har hittills markanvisat tio kvarter för byggstart mellan 2015 och 2019 i Norra stationsområdet i Hagastaden. De första lägenheterna beräknas vara klara för inflyttning 2017.
Sommaren 2014 togs också beslutet att omvandla Solnavägen från trafikled till en levande promenad- och stadsgata. Förslaget innebär att cirka 2 000 nya bostäder byggs i sex till åtta våningar. Det blir lokaler för handel i bottenvåningarna på båda sidor av Solnavägen, från Frösundaleden till Hagalunds industriområde. Solnavägen smalnas av och får två körfält i vardera riktning, kantstensparkering, separata gång- och cykelbanor samt trädplanteringar som ramar in gaturummet på båda sidorna.
Man beräknar att området kommer att stå klart år 2025 med totalt 6000 bostäder och 50 000 arbetsplatser.(Wikipedia)
