Jag älskar mitt vackra land och skulle kunna fira Sverige varje dag under året, eller nästan i varje fall. Men jag är långt ifrån någon flaggälskande nationalist och jag hurrar inte för kungar, drottningar, prinsar och prinsessor. Jag hurrar för blomsterprakt runt Linnéstatyn i Humlan, för att krigarkungen Karl den tolftes stridslystnad tonats ner med blommande träd, buskar och perenner, för den stilla kaffestunden i Centralbadets trädgård, för midsommarblomster på Strömparterren, för gränderna i Gamla Stan och för Eddy Grahn på Själagårdsgatan som är en av mina idoler i livet!