Hemerocallis är ett släkte med 15 arter och ca. 55 000 namnsorter. De arter som man använt för att få fram hybrider kommer från Kina och Japan men vissa kommer även från Europa. I Sverige finns blekgul, gul och brunröd daglilja som har blivit förvildade och brukar påträffas vid ödetomter.

Namnet Hemera betyder dag och kallos betyder vacker och syftar till att blomman blommar endast en dag. Redan 1685 odlades dagliljor i Uppsala botaniska trädgård. De är mycket härdiga och blommar i juni-augusti beroende på sort. Höjden 60-100 cm är också beroende på sort. Färgen är gul, orange och olika nyanser av röd.

Dagliljan vill ha näringsrik och en aning fuktig jord men klarar sig bra på de flesta jordar. Sol eller lätt skugga vill den ha och man bör vara försiktig med gödsling då blomningen kan minska på  bekostnad av att den i stället växer kraftigt. Om man vill dela och på så vis föröka den, vilket man bör göra vart tredje år ungefär så kan man göra det både vår och höst. Vid delning kan man få många plantor av en äldre planta.

Något som jag upptäckt de senaste åren i slottsparken är att rådjur och harar äter upp knopparna som tydligen är goda även för oss människor då de används som grönsak bl.a. i soppor i Asien.

Man kan även använda daglilja i bl.a. urnor vilket jag gjorde i år...efter det att någon som kommenterade här på bloggen tipsade om det...minns inte vem.

 

Man kan även så fröna på hösten i en kruka med sandblandad jord och ställa den utomhus på en skyddad plats. Där får den stå över vintern och då våren kommer ställs krukan i en temperatur mellan 16-22 °C. Fröna gror efter 3-7 veckor och när de har växt till sig skolas de om i andra krukor.